Felix kör på! 

Att Felix har talang för fotboll har vi ju vetat om länge men han har varit lite för feg ibland i laget och därför inte tagit i. Nu vet jag inte vad som hände men han höjde sig ett snäpp direkt i första matchen som vi, mot ett bättre lag, faktiskt vann! Vi låg under och våra två "vanliga" stjärnor var riktigt bra. Felix var också bra och var tuffare än han brukade vara. Sen i andra matchen så vet jag inte vad som hände med då några andra backade lite så steg Felix fram och var enorm. Han jagade, fintade och skjöt som aldrig förr. Det var väl attans att bollen inte ville in bara. Det blev ett ribbskott och ett lobbskott som smet precis utanför stolpen. Jag skrek igång Felix, som jag brukar få göra men nu blev jag helt tagen. Han imponerade på samtliga i publiken. Kul, hoppas att han nu kan behålla den här nya inställningen. Det var många som hade höjts sig rejält den sista tiden och framförallt så var det en back som tagit så många steg framåt så det var inte klokt. Från att ha sprungit bort sig några gånger så stod han nu nästan alltid helt perfekt och följde med, avvaktade och bröt vid rätt tillfällena. Nu har även publiken börjat sluta att ropa "gå på" för vet de inte när man skall gå på så förstör det mest. Att som back gå på då det inte är läge för det innebär en enorm säkerhetsrisk. Nä, jag måste namnge killen och det är "Fille". Han var sjukt bra den här helgen. Rätt inställning med ett nyfunnet perfekt spelsinne. Bara hoppas att vi, i pupliken, inte förstör det nu!

Senare på kvällen så gick visst Felix och vann en intern tävling i laget också. Kul!

Löpning! 

Ullis och jag drog ut och sprang en runda och hittade 200 kronor på backen i en liten plastpåse. Kändes lite snopet att ta pengarna men de låg mitt i en korsning och utan vägledning vem som skulle kunnat tappat dem. Vi sprang iaf en tur i skogen och bestämde oss för att springa tillbaka till samma ställe för att se om vi träffade på någon som letade efter  pengarna. Ullis vill gärna springa i skogen men jag är lite rädd för att mitt knä skall ta stryk men vi kunde ju testa. Det började med ganska mycket rötter och det var en ganska kraftig stigning. Rätt ut i skogen och rätt snart så var vi lite vilsna men jag visste ju på ett ungefär åt vilket håll vi skulle. Efter ett tag så kommer vi ut på en större grusväg som tyvärr tog slut sen. Rätt ut i bushen via ett riktigt dåligt traktorspår men det var ändå lite häftigt. På vissa ställen vågade jag inte riktigt springa och jag spände mig lite. Sen kommer vi iaf ut på en riktig stig och kommer sen ikapp en dam med en gullig hund. Vi morsar på hunden och frågar sen åt vilket håll campingen ligger. Först så lät det som om det var långt bort men allting är relativt. Hon nämnde ett ställe som jag kände igen som låg nära och eftersom det även låg nära campingen så hade jag då full koll. Vi tackade och sprang vidare och kollade om vi såg någon stackare som var ute och letade efter borttappade pengar men hittade ingen. Nu var det skönt att släppa ut på stegen lite och jag hade dessutom haft lite ont i knäet på slutet men nu var det bättre igen. Väl framme vid campingen så var Ullis sugen på att hoppa i sjön men jag är ju en liten badkruka så jag tvekade. Hon gick ned och kände på vattnet men kom tillbaks! :-)

Grillning! 

Senare på campingen så grillade några föräldrar och jag hade köpt lite godis. Vi drack några öl och hade allmänt trevligt!

Inget mera godis! 

Väl tillbaka i husvagnen så vräker jag ut att jag inte skall äta något mera godis i år! Känns, så här i efterhand fortfarande, som ett bra beslut. Choklad då, frågade Ullis men det har jag aldrig haft så svårt att avstå ifrån så det fick väl gå med. Vi tvekade lite om glass men det är samma sak där. Jag frossar inte i glass på samma sätt som godis och det kan ju vara socialt att ta en glass tillsammas med någon.