Så var det innebandy igen och den här gången hade jag varit grymt stel innan och dessutom varit på filmvisning innan. Man fick sitt på sådana där plaststolar som till en början verkar sköna men efter 10-15 minuter så börjar det värka i ryggen. Men det var kul och det är Tim som är med i ett filmprojekt. Hursomhelst så hinner vi handla lite innan och sedan är det dags att byta om. Jag kör mitt stretchprogram men hinner inte alls tagga till och är klart sämst på plan det två första matcherna. Tror f-n jag lyckades styra in allt.... bakåt! :-( Men sen börjar det lossna och jag är liksom med i förväg, det är så man visst måste spela då rörelserna blir långsammare...

Jag lyckas få iväg en boll på kanten som Henke hinner ikapp och skickar snyggt tillbaka. Jag har fritt mål och tar det hyfsat lugnt men "Långstånken" toksatsar och far över målet och får hela sin tyngd över knät som hittar den vassaste och otäckaste delen på innebandymålet. Alla förstår ju direkt att det kan ha gått illa och det såret såg ruggigt äckligt ut. Över knät så sitter det ju liksom lös hud och tänk Er såret som en halvöppen mun som bara liksom väntar på att kroppens bloduppstoppande reaktion skall släppa och pulsera ut blod.

Vi skickar på ett provisoriskt plåster och sedan drog han med ilfart upp till sina "paranteser". Jag har mycket svårt att tro att det går att plåstra om ett sådan öppet sår på knät, det lär bli 6-7 stygn där.

Sen drog vi igång igen och vi kom faktiskt igång riktigt bra och fast vi på pappret var det klart sämre laget så lyckades vi iaf skaka om det andra laget lite grand på slutet. Sen bytte vi lag men jag var alldeles för slut och innan mitt lag fick någon hjälp av mig så låg vi under med 7-3. Sen så tvingade jag mig själv att kämpa och koncentrera mig så jag var till lite hjälp och tror Ni inte vi plockade upp och vann! :-) Riktigt kul och som tur var så lyckades jag med en snygg grej då jag mitt i röran tog fart och liksom vispade till bollen och fick med mig den. Det såg riktigt snyggt ut men jag hade mycket tur också.

Men precis på slutet så springer jag rätt hårt och går in i väggen, nja inte bokstavligt alltså! Jag håller på att kräkas och försöker att bara stå på benen. Sen lyckades vi vinna och jag tar helt jävla slut. Känner att hjärnan kokar och försöker få fram att ngn skall hämta vatten som jag kan hälla över mig men ingen hör eller orkar. Efter 10 minuter så orkar jag då upp och duschar huvudet i kallt vatten - fy f-n vad skönt!

Pallrar mig hemåt och käkar en munk! Nu väntar en kall öl - livet kan var underbart! :-)