Tordagsträning med klubben och flera var lite halvsega och hade ingen lust men Maria skulle göra mig och Ullis sällskap och när hon kom så drog vi iväg. Men precis när vi skulle lämna Vagnhärad så kommer Putte i en bil och tyckte att vi dragit iväg för tidigt och vi sprang tillbaka så han kunde parkera och väntade in honom. Idag skulle vi testa en ny sträckning som jag sprungit för länge sedan och som jag tyckte var lite häftig. Rejält kuperad och jag hade själv glömt hur den gick. Men den var inte lika skön nu då det var mycket stenar och de var även ganska stora så det var stor risk för stukning. Men alla uppskattade den tuffa banan. Det tror jag iaf! :-) Jag gjorde det verkligen men man känner ju att man blir rätt slut och speciellt om man drar på lite i vissa backar. Det blev totalt ganska precis 17 km och ett jäkligt skönt pass! Men dagen efter så känns det som man fått ett bowlingklot på hälsenorna! :-( Och det kom även lite mer värk i låren men det var typisk träningsvärk och det är ju en lite skönare känsla.

Barnens kusin, Emil, följde med efter Ölandssemestern och bodde hos oss ett tag. Och sen kom min bror, Peter, ned och skulle hämta honom och vi körde en golfrunda ihop på onsdags-morgonen. På första hålet så var vi stela och trötta och Peter började med ett sällan skådat snedslag och följande slag var inte mycket bättre. Jag började lite bättre men var till slut även jag tvungen att stryka hålet och bättre kan man ju starta. Men sen började jag att spela upp mig och skrapade ihop 38 poäng. Men det är fortfarande grymt ojämnt och jag får stryka typ 3-4 hål men plockar sen en hel del poäng på de andra. Det roliga (?) är att jag tycker fortfarande att jag är så dålig så jag tror (!) att jag kan göra en rejäl sänkning när som helst. Peter var inte lika glad men spelade inte så dåligt iaf. Men på fredags-morgonen så var det dags för revansh för honom och det blev det verkligen. Jag var inte alls i form och kände mig mentalt slut. Tror aldrig jag har duffat så mycket och jag ber alla greenkeepers om ursäkt. Dock så behövde jag inte använda greenlagaren direkt mycket... 25 poäng blev det nu men Peter fick nu 38 poäng och var mycket nöjd. Men även han spelade mycket ojämnt och kan nog sänka sig en bra bit till om han får ihop det. Mitt nya handikapp efter de här 2 dagarna är 28,8. Så det dröjer fortfarande innan man får en inbjudan till US Masters...  ha ha! Men under 20 bör jag komma snart! ;-)

Har haft lite sämre med tid att blogga men böcker och träning är ju alltid att kul att blogga om och förhoppningsvis läsa om. Så här kommer ett litet snabbt inlägg om den senaste boken jag läst och den tog längre tid att läsa än tidigare. Trots att det var semester men då var ju familjen prio 1!

Först så kom jag inte riktigt in i boken då det var så mycket släktskap och namn hit och dit men till slut så fick jag helt enkelt acceptera att jag inte skulle kunna lära mig allting och kanske skulle jag få till det på slutet. Och visst blev det bättre men helt ärligt. Om det var en broder eller farbroder, det kunde man aldrig veta helt säkert. Men boken var bra skriven och trots att det inte var superintressant så var den ändå godkänd. Den får en 2:a i betyg. För en som gillar krig och krigföring så får den säkert minst en 4:a. Boken handlade om Djingis Kahn och hans efterföljare. Bokdel nr. 4 så man kanske skulle ha börjat i rätt ände...