I söndags så drog vi till Karlskoga då Felix hittade en 125:a där. Rätt drygt att åka och jag fick för mig att köra via Nyköping och upp via väg 52, tror jag den heter. Efter någon dryg timme så får jag talsvårigheter och lite dimmig i kolan. Vi stannar förstås. Det höll på ungefär i en halvminut och jag är lite kluven till om jag skall åka in för förra gången så resulterade det längre anfallet i sjukhusbesök i över ett halvår och hjärtmedicin som jag till slut slutade att ta då jag härledde mina besvär till Borrellian. Och då blev allt bättre. Men nu imorgon bitti så ringer jag in till Medicin-mottagningen och berättar vad som hänt. Jag kanske har dragit mig för att höra av mig då jag vet hur jobbigt det blir men man får inte chansa med sådana här saker. Jag lämnade visserligen blod i torsdags men det skall ju inte påverka. Det var säkert en Tia-attack och jag får nog börja äta blodförtunnande igen. Men sånt är livet! Tyck inte synd om mig, det finns många som har det mycket värre och det här behöver ju inte betyda någonting. Till något roligare då! Löparklubben växer hela tiden och fler och fler börjar springa och sporta och man har verkligen ett grymt roligt jobb. Och i butiken, som jag har öppnat upp igen vid Åda, så har snickarna, målaren samt elektikerna snart gjort allt klart. Imorgon så lär jag få upp alla produkter på lagerhyllorna och kom gärna in och hälsa på. Vi har mycket kul att kika på! Om någon undrar så köpte vi motorcykeln till Felix och nä, vi har inte vunnit på tips! Fastän en del tror det! :-0 Köpet av min motorcykel var lite av ett spontanköp och säkert i fel läge men vad f-n! Man lever bara en gång och Felix motorcykel får han själv betala! ;-)

Ikväll så var det förresten löpträning med klubben men jag stod vid sidan om då hälsenan inte är riktigt okey. Men jag joggade lite smått med Linn i något varv men det var precis att det gick.