Alla inlägg den 1 april 2014

Av Niclas Bernhardsson - 1 april 2014 20:00

Ja, det var inte mycket att hänga i julgranen men vi joggade iaf. Jag och Ullis. Rejält spänt i vader och hälsenor men vi kunde jogga men inte så fort. Det var några till som blev imponerade över min tid och det är förstås roligt och inspirerande. Dock inte ännu så bra så att jag känner att det "backar upp" mig men det kommer mera! Ha ha. Man får väl hoppas att man ändå ingjuter lite förtroende som coach. Nåja, det blev 3,5 varvs uppjogg för mig och Ullis då vi kortade ned våran jogg lite och sen blev det förstås löpskolning och det vara en upplevelse då benen inte bar i visa lägen. Snacka om att ha tagit slut på sig. Mångstegshoppen var bara att glömma. Fanns inget krut att hålla emot. Till slut så fick jag och Ullis totalt ihop 4 km var och det fick räcka. Skönt att vara tillbaka och att det kändes så tungt skall vi nog inte hänga upp oss på. Kul att se "Räddnings-Björn" tillbaka på banan.

Av Niclas Bernhardsson - 1 april 2014 11:24

Tisdag och har inte hunnit sammanfatta helgen ännu för vi hann inte ens lyfta så ringer det från ett känt och mycket framgångsrikt företag som säger att de blivit drabbade av bedrägerier och vi är tillsammans ca. 15 företag som skickat produkter till dem som de inte har beställt. Det var ju inte den bästa starten men jag försöker lägga det åt sidan och har fullt upp med flyget. Jag kan inte rå för det men jag tycker det är rätt obehagligt att flyga och Ullis småbusar förstås om det men märker att jag faktiskt är nervös och lugnar sig. Men det går förstås bra men det är f-n läskigt! Hursomhelst så installerar vi oss och vi är ett större sällskap som gemensamt går till hotellet och Ullbranden har bra koll på staden och lotsar oss fram. Vi får ett jäkla fint rum och sängen är himmelsk! Efter ett tag så går vi bort för att hämta nummerlapparna och det var en bit. Tror vi gick totalt 7 kilometer fram och tillbaka. Ullis och jag laddade lite för oss själva och jag fick dessutom tag på lite rödbetsjuice men det var ett satans drag i den så jag fick ta det lite lugnt då jag fick magknip. Vi trycker i oss lite mer Vitargo och själva Vitargo-gänget träffade vi förresten på mässan och det var kul med en liten pratstund som vanligt. Hela gänget passade dessutom på att äta vid restaurangerna vid Nyhamn, trevligt men kanske lite stimmigt för min smak. Jag är ju mest van vid att se hästar gå utanför och beta. Här är det proppfullt med liv och rörelse. Men skönt att få i sig lite mat och vi passade sen på att vara lite för oss själva. Det blev både lite kaffe och lite vila. På morgonen sen så låg vi och drog oss ett tag innan vi gick ned till frukosten där vi satt ganska länge och bara njöt. Sen blev det lite mer vila innan vi började dra oss bort mot starten. Det var ca. 700 meter kanske dit och inte direkt bra skyltat men man följde liksom strömmen. Ullis och jag sade lycka till åt de andra och klämde oss in i vår grupp och inväntade starten. Våra överdragskläder slängde jag sedan in i något som senare visade sig vara en sopkorg. De hade vi ju tänkt att skänka till Röda korset... Hmm... Danmark imponerade inte med sin organisation utan man fick gissa sig till det mesta men själva banan var helt okey. 

Starten gick och jag försökte hitta ett lugnt och fint tempo. Medvetet så försökte jag hålla igen då jag vet att man ofta går ut för hårt. Första kilometern gick på 4.42 och jag betar på. Andra går sedan på 4.30 och sedan så ser jag, en del har jag kollat på Movescount och en del har jag klockat av vilket gör att det säkert kan skilja några sekunder, att jag har 4.48 på 4 kilometer i rad. Första femman gick på 23.37 och jag har någonstans där börjat ta rygg på en tjej i rosa jacka som verkar springa jämnt och det tyder ju även tiderna på. Hela tiden med fokus på att springa så rakt som möjligt. Men vänsterfoten börjar domna bort och jag känner att jag behöver stanna och snöra upp lite men det känns inte alls lockande. Den rosa jackan börjar även försvinna och det känns lite surt att tappa ryggen. Och strax efter 6 kilomter så stannar jag lite snabbt och snörar upp och försöker börja springa igen men då är det väldigt stelt och jag stannar efter ytterligare knappa hundra meter och snörar upp även högerfoten och försöker komma igång igen. Så den sjunde kilometern gick på hela 5.24 och jag har nu lite att jobba ikapp. Efter ett tag så känns det bättre och den åttonde och nionde kilometerna gick på 4.36 och 4.34 Milen gick på 47.38 och det känns lovande men jag ligger ju i princip på max och man vet inte hur länge det håller. Vid vätskan som var runt 10 km så trycker jag i mig lite gel och slänger en halv mugg med vatten i munnen och hoppas att jag inte sätter i halsen och det funkar bra. Jag trummar på och försöker hela tiden få innerkurvorna men på slutet så  missar jag oftare den optimala linjen och det beror säkert på att jag blir mer och mer trött. Pulsen känns alltmer och jag suger i mig all den positiva andan som finns. Jag gör faktiskt high five med publiken och ler in i kamerorna, det här är skojigt! Smärtan under fotsulorna håller jag i schack, jag var lite orolig från dagen innan. Kilometerna går nu på 4.36 - 4.36 - 4.42 - 4.30 - 4.36 Så vid 15 km så ligger jag på 1.10.55 Jag försöker förstås räkna på sluttiden men har lite svårt då jag är trött. Fokus ligger i första hand på att springa så fort som möjligt på den återstående biten. Sen har jag en liten dipp igen men jag passerar ändå den rosa jackan någonstans vid en vätskekontroll. Nu är tiderna 4.32 - 4.42 - 4.48 - 4.38 - 4.41 På slutet så funkar inte steget riktigt då det känns som strumpan veckat sig men det är, ser jag i efterhand, en blåsa på högerfoten som stör. Jag har förstås inte tid att stann utan försöker springa så bra jag kan men det gör riktigt ont. 1.34.08 har jag vid 20 kilometer och det är tur att loppet snart är slut för det är en riktig plåga att landa på högerfoten. Det känns som värsta såret där. Och målet syns inte förrän man svänger runt en kurva och nu är det bara knappa hundra meter kvar men jag orkar inte öka utan kommer i mål på tiden 1.39.04 Den 21:a kilometern gick förresten på 4.31 och det var på ren vilja. Så jäkla nöjd! Under loppet så utkristalliserade sig målet att gå under 1.40 för jag hade faktiskt ingen aning. Realistiskt mål var nog runt 1.45 men i drömmarna så tänkte jag på 1.38-1.39 Kul! Sen väntar jag in Ullis och hon har gjort ett kanonlopp och kommer in på 1.51 Hon hade tankar på att gå under 1.50 men det kommer sen!

Efter loppet så försöker vi följa strömmen av löpare och får lite att äta och dricka men organisationen suger och tröjorna som vi ville ha låg så långt bort att dem missade vi. De låg t.o.m efter lastbilarna med de personliga påsarna. Nåja, vi var nöjda och själva loppet var bra och publiken var härlig. Dock så var några danska löpare lite buffliga och man fick sig en smäll både här och där. Vi satte oss i solen och drack en folköl som man fick och livet var härligt. En ung tjej undrade om vi kunde ta kort på henne och det kunde vi förstås. Efter det så gick vi till hotellet och det kändes att man tagit ut sig! 

Sen på kvällen åkte vi taxi till en mysig restaurang och käkade gott. Ullis och jag delade på en flaska vitt vin som smakade helt okey. 

Morgonen efter så var det lite segare att komma upp så morgonjoggen blev istället till en morgonpromenad och vi gick för att titta på den lilla sjöjungfrun och när vi kommer fram så ser jag att huvudet ser för tjockt ut och hon har fått en rånarluva på sig och några klisterlappar med något fascistiskt budskap på. Gissar jag iaf. Jag kan förstås inte hålla mig utan vill gå ned och städa upp lite men det är ju förbjudet att klättra på statyn och samtidigt så var det lite vanskligt. Medan jag håller på att fundera på att ta steget upp så kommer polisen och de undrar om det var vi som hade ringt. Jag går förstås upp igen och poliserna tar över och de skrattar gott och den ena polisen tar kort och skämtar lite medan den andra poserar så glatt. Gissa om vi sitter på en skatt nu då vi fotade på! Danska hänt i veckan får betala en slant! ;-) De skämtade lite om brösten också då han tog bort lapparna. Hursomhelst så var det roligt och de tog det på ett bra sätt. Minuterna efter så kommer det en buss med japanska turister och det var ju tur att de inte kom tidigare! :-)

Sen så träffade vi de andra i gänget och sade adjö till några som åkte hemåt i bil och även familjen Ullbrand hade bokat ett tidigt flyg och drog iväg. Ullis och jag gick runt lite och gick förstås på Ströget. Rätt stort och vi käkade lite och tog ngn kall milkshake som kändes i hela huvudet! Efter det åkte vi faktiskt ganska tidigt till flyget och gick runt lite där innan vi gick ombord och jag klarade även resan hem fast jag blev lite orolig då planet svängde runt så konstigt på slutet. Jag lyckades även göra Ullis lite orolig med mina tankar och idéer. :-)

Borta bra men hemma bäst. Skönt att vara hemma med familjen men en kul utflykt och kul lopp. Snart skall jag ta min halvmaratid från 2006 som var på 1.24.48

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14 15
16
17
18
19 20
21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok


Skapa flashcards