Torsdag och normalt torsdagsträning med klubben men nu skulle Felix springa Scaniamilen och han hade satt 50 på milen som mål. Ett ganska tufft mål då han inte tränat löpning på mycket länge och konditionen är ju en färskvara. Kanske hade han slarvat lite med sömn och vätska också för han såg red trött och urlakat ut i mål och hade kämpat på bra. Banan är mycket tuffare än snittet och han fick strax över timmen och jag var rädd för att han skulle få avsmak men rätt snabbt så hade han nog funderingar på att börja träna och det är ju mycket roligt. Jag förstår att banan är tuff då flera som tränat mycket för rätt höga tider och en mil är ändå en mil. Det är inget man bara drar av om man inte har tränat. Men vart är toppbredden? De 3 första herrarna i täten var ganska utspridda och sen hände det liksom ingenting... Tränar man på i några år så får man en rätt hög placeringar trots att det är långt fram i tid till den absoluta täten. 

Edit! Det var flera som hejade på mig som jag inte kände igen. Ledsen för det och sorry till Anssi som jag i hastigheten ropade Antti till! :-0