Jag har som sagt var en liten dipp med Borrelian just nu och det innebär också att jag blir extra känslig mot alkohol så trots att jag inte drack så mycket så blev jag väldigt påverkad och jag hade svårt att prata och kände mig klart dimmig igår. Och när jag vaknade så mådde jag illa och hade dessutom av någon konstig anledning ont i vänstra inre menisken igen. Samma som jag opererade för några år sedan. Lite skumt var det men det är ju iite halt nu och mycket löpning på kort tid. Hursomhelst så skulle Flaken komma snart och det brukar ju gå bra att springa fastän man druckit lite innan. Men det var stört omöjligt att springa och pulsen låg skyhögt direkt och det kändes obehagligt från både hjärtat och magen. För den som inte visste det så får borrelian hjärtat att slå lite konstigt. Men Ullis och Flaken väntade tålmodigt och frågade hur jag mådde. Jag kämpade iaf på och tänkte väl att det skulle bli bättre och det blev det men tog en jäkla tid den här gången. Och halt värre och Flaken stod till och med på öronen. Och värken i knänen tilltog hela tiden och jag spände mig då det var isigt. Men jag fick igång löpningen på slutet så det var ju positivt. Nu får det bli lite mindre löpning och mer skidträning. 15 km läggs till handlingarna och det får ju för en siffernörd var en rätt okey start på året! :-) Dock så smärtade knäet rätt rejält men med lite timmars vila och sköna fotöljer så är jag förhoppningsfull och man kan ju köra lite benspark för att stärka upp.