Så var det söndag och Ullis hade frågat om jag skulle hänga med henne och hennes löparkompisar Tanja och Linn. De har en liten löpargrupp och temat är visst rosa. Och det var visst viktigt och hon gick och hämtade en rosa tröja som blivit för stor för henne och jag försökte kränga på mig den. Resultatet blev som en dansk korv som blivit missfärgad... Trots att Ullis var så på att jag skulle ha rosa så var tanken att springa med den "danska korven" alltför jobbig så jag fick komma med trots avsaknaden av rosa. Dock så var min Team Enklaresport XC-jacka med så jag utgjorde ett exotiskt inslag och skulle man blanda lite färger i min jacka så hade man nog fått rosa! ;-) Men hursomhelst. Ullis och jag gick upp på morgonen och åt en mysig frukost och klockan nio så skulle jag och Tim sitta vid datorn och anmäla två lag till Vasastafetten och av erfarenhet så vet jag att det är bråttom. Jag hade taggat igång Tim ordentligt så han hade förberett sig ordentligt och när det väl var dags så tog det nog inte mer än 15 sekunder så var han klar. Min sida hade nästan inte laddats klar förrän han var klar så jag fick lite panik. Men sen kom jag också igång och det var inga problem. Och anmälan till själva Vasaloppet var redan klar sedan några dagar så den stressen slapp jag. Sen gick jag upp efter typ en halv minut och berättade att det var klart för Ullis som blev förvånad att det redan var klart. Så efter typ några minuter så gick vi ut och satte igång våra "Nasa-klockor" och började jogga. Det kändes faktiskt inte så bra i kroppen och en liten förkylning hade jag visst också. Men det kan ju släppa, tänkte jag. Det värsta var dock ryggen som kändes som det kunde gå över i ett ryggskott. Vi joggade sakta mot Åda, där tjejerna skulle möta upp, och Ullis, som hade ett par intervallpass i benen, vara också trött. Väl framme så möts vi och farten höjdes lite men vi protesterade inte. Sen kommer några tuffa backar i Hunga och man får kämpa lite. Men alla verkar för dagen ganska jämna så det blir en del prat om allt möjligt och det är roligt. Jag skulle få lite tips om min lilla bristning i baksida lår också. Tanja skulle skicka en bild och det uppskattas. Sen släpper det alltmer och det känns bättre och bättre. Vi springer genom Hunga och kommer ut på Västerljungsvägen och hinner knappt komma in i Trosa förrän vi ser en bekant och hejar och strax efter så dyker Flaken upp och det krävdes inte så mycket övertalning för att få honom att välja andra hållet och göra oss sällskap. Kul! Det blir lite prat om bland annat Hedebyloppet och vi bestämmer oss för att köra det i år igen men göra det lite enklare och slopa banan som går igenom själva Vagnhärad utan bara hålla oss på typ två varv på 5 km-banan. Så behövs inte så många funkisar och banan blir mysig. Hursomhelst så springer vi och snackar om det mesta och vi taggar igång oss lite inför kommande Premiärmilen och dagen innan är det ju Spin of Hope. Det blir kul. Sen är vi framme där Linnsan viker av och vi tackar av (!) henne och fortsätter. Sen kommer vi ut på Åda-rakan och man känner att det blåser lite. Och nu börjar man märka att man varit ute ett tag. Och även baksidan börjar kännas alltmer. Man ser en klar skillnad på Flaken och oss. Han har ju typ en mil mindre i benen och det märks förstås. Men han har inga problem att köra lugnt så det passar oss perfekt. Sen framme i Vagnhärad så viker vi av vid OKQ8/Tandläkare Schubert och direkt höger igen och sen ser vi att vi saknar typ 300 meter tills vi är uppe i 20 km prick så vi tar bakvägen vid lilla kvartersrundan och sen blir det en pytteliten sväng innan vi är klara. Kanske lite töntigt att ta den extra svängen men men... Sen kommer vi in och kroppen skriker efter kaffe som dessvärre är slut hemma så jag tar en sväng till affären och sen fort igen. Men mig kan man inte skicka till affären för bara en sak så jag kom hem med lite annat smått och gott också. Sen blev det en god kopp kaffe, eller två... Och även lite gott tilltugg innan duschen och sen blev det faktiskt en stund i sängen. Jag skulle bara sträcka på mig lite men somnade visst. Sjukt trött och sjukt skönt att sova en stund. Ullis blev dock lite irriterad på att jag var så slö men hon är ju å andra sidan en grym järnkvinna som visst inte blir sliten! :-0 Men nu är jag uppe och det är återigen fika då Ullis har besök av vännen R! Gott, gott men snart dags att fixa lite! :-) Hej hopp! :-0