Torsdag och så var det dags för klassutflykten, då mina elever skall cykla från Gnesta hem till mig. Och tälta på min tomt! :-0 Ibland så undrade jag nästan om det var riktigt genomtänkt men eleverna var taggade fast kanske inte fullt så förberedda på hur långt det var. Jag försökte vara så förberedd jag kunde men det var mycket att tänka på och lärarna som skulle förbereda lite arbete till eleverna kunde/hann inte. Nåväl, det fanns väl chans att improvisera väl på plats.

Jag gjorde mig iordning men hittade inte min ena cykelsko. Aj då! Jag valde ett par gamla Hoka One One-skor, men de är ju för mjuka, med facit i hand. Jag cyklar på i lagom takt mot Gnesta och på 45-46 minuter, så är jag framme och jag åker direkt till matsalen och försöker lösa matbiten. De var grymt samarbetsvilliga och allt skulle lösa sig. Härligt! Sen tar jag lite kaffe och åker försiktigt nedför den branta backen och försöker spilla så lite som möjligt. Väl på Stopp så samlar vi alla barnen och jag instruerar lite. Som regler och annat bra att veta. Två föräldrar följer med på cyklingen och det börjar ganska snart med en brant backe och det blir en chock för många och snart nog så hör man frågor hur långt det är kvar. Det är ju inte så roligt att berätta sanningen då. Typ att det är mer än hälften och så... Men snart nog är det lättare åkning och det rullar på riktigt fint. En förälder tycker gott att vi kan cykla även på den större vägen. Men jag bestämmer att vi går en bit först för att lätt kunna få över hela klassen på en och samma gång. När allt är lugnt så ropar jag och alla springer över. Sen är det uppstigning och vi cyklar fint på ett led, med två meters lucka och när vi närmar oss svängen så gör jag stopp-tecken och vi stannar försiktigt. Sen samma sak igen. Alla över direkt, på min signal! Så smidigt och man blir lite rörd över hur bra det går. Men sen är det in på tuffare vägar igen och nu börjar det ta emot för många och vi får vänta in rätt ofta då det blir lucka. En elev har en riktigt tuff och trög cykel och jag byter med honom. Det är jobbigt nog för dem. Sen kommer vi äntligen fram och efter en kort vila så går vi och förbeställar maten på Krilles. Sen tillbaka och sätter upp tälten. Det är rätt bökigt för många och jag har aldrig hört mitt namn så många gånger på så kort tid. Till slut är det dags att gå till badhuset och där får jag sällskap av en annan förälder och jag kunde passa på att dra några längder. Jag fick ihop 750 meter och resten blev bus med barnen. Sen dusch och bastu. Riktigt skönt! Sen var det god mat på Krilles. Efter det så hade jag bara att alla skulle följa med till Ungdomens Hus. Där blev det lite bordshockey, Kalaha (med reservation för stavningen) och förstås lite pingis. Lite ovant med racketen men sen var jag igång och jag kunde förstås inte hålla min tävlingsdjävul ifrån mig. Efter det så var det lite mys och tyvärr en hel del oroligheter bland eleverna. Jag tror de försökte lösa världens alla problem den kvällen och Johan och jag försökte lugna lite då och då. Sen fick vi alla i säng och de hade själva pratat ut och visat stor empati. Så stort gjort och vi misstänkte att alla skulle få en skön sömn efter den här tuffa dagen. Tyvärr blev det sämre för mig för snart, då jag ligger och fryser i min sovsäck, får jag ett sms från Ullis som säger att Felix inte kommer hem. Bussen kom inte! Men vad sjuttsingen. Ullis skall ju upp klockan 06:00, så jag låter henne sova och drar iväg med Tim, som vill följa med. Väl tillbaka så försöker jag knoppa in men det är vansinnigt kallt och jag är riktigt trött. Kaffet på kvällen gör sig påmint och tre gånger får jag gå upp och lätta på trycket. Lite irriterande och man blir ju inte piggar av det. Det gör ju iofs så att jag ändå kommer upp på mina inspektionsrundor och på den första så trampar jag på en plånbok och det är lite typiskt den här klassen. Det är lite småslarvigt men rätt gulligt. Till slut vaknar man upp och det dröjer inte länge förrän man hör att det pratas lite varstans i tälten....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det en speciell dag. Dels så skulle en nära mig göra en rätt stor sak och dels så är det idag tre år sedan lillebror gick bort. Det kom så plötsligt och som vanligt gjorde jag en låt om det. Tror den kan bli bra men än så länge känns den int...

Tisdag och det började som en vanlig dag men rätt snart får jag ett sms som ger mig lite kalla kårar. Det stod att hen skulle höra av sig på kvällen och det utan att vi kommunicerat så mycket sista veckorna. Usch! tänkte jag. Jag berättade förstås fö...

Måndag och det var nog som en vanlig dag förutom att jag började ta tag i alla viktiga delar inför loppet. Det var mailande och förstås lite reklam inför loppet. Ringde Björn som försökte få tag på några avspärrningar som vi kan använda för att göra ...

Söndag morgon och jag hade sovit riktigt dåligt. Vet inte om jag tog för mycket kaffe igår kväll men jag låt och tänkte för mycket på hur bra koll jag hade på loppet och allt det runtomkring. Så var det möte idag men det är ju nästan två veckor kvar ...

Lördag och Ullis var upptagen med annat och jag kämpade på med mina examinationer. På något tråkigt sätt så hade jag tre av fem examinationer, i nuvarande kurs, som jag blivit underkänd på. På en av kurserna råkade jag ut för ett rejält slarvfel som ...