Tisdag och idag var det en spännande dag. Jag skulle ju göra ultraljud på min onda häl. Och tidigt var det också och det blev lite sent då vi hade en trevlig fest med våra vänner igår kväll. Det blev god mat, lite kortspel och även lite bubbel och vin. Dock inte så mycket alkohol, det har jag inte råd med i min satsning. Men det kändes iaf att det blev sent igår kväll och nu var det bara lite kaffe innan vi skulle åka. Vi skulle till Rygg & Ledkliniken, i Nyköping. Vi kommer typ 10 minuter innan och får stå och vänta lite utanför. Sen kommer Olle och låser upp och så är det igång. Jag förklarar mina problem och snart ligger jag på britsen och hjärtat står nästan still då han öppnar munnen. Ja, jisses vad spänd jag var. Jag hade nog räknat med att det var kört och att jag kunde ställa in säsongen. Men ingenting tydde på att det var av men det var däremot förtjocknat och slemsäcken var riktigt svullen. Och några ihopväxningar som inte var så bra. Jag fick ett bra, men lite jobbigt rehab-program, och jag kunde lägga in lite små korta löpningar och lyssna på smärtan. Var den för hög så kunde jag avbryta. Spännande. Så just nu fortsätter jag träna som jag gör men klämmer in lite löpning och testar av ibland. Och kör förstås programmet.
Väl hemma så börjar jag direkt och jag får verkligen slita för att komma upp på tårna. Men absolut inga tåhävningar i trappa då min skada låg så långt ned. När det sen var dags för träning så åker jag och Ullis ned till löparbanan men mest för att heja. Jag har bestämt för att köra på Safiren. Efter att ha snackat lite med Rainy och Flaken så åker vi hemåt. Ullis vilade idag och jag traskade till Safiren. Jag ville gärna testa några löpsteg på bandet och sen in till Cross Trainern. Jag orkade bara några minuter för jag blev helt slut och det värkte för mycket. På löpbandet alltså. Men kanske inte så konstigt då jag precis börjat med rehaben och jag är säkert försvagad rejält i hälsenan. Så det är ju positivt. Nu har jag svart på vitt att jag kan, om smärtan tillåter det, träna upp hälsenan och absolut köra lopp, om jag vilar lite innan. Men inte idag... Nä, bara ge upp och gå in till Cross Trainern. Där hälsar en kvinna på mig och jag ser snart att det en gammal bekant men kanske mest till Ullis. Vi pratar en hel del, då hon står på maskinen bredvid, men efter ca. 20 minuter så kör hon på andra maskiner och jag stoppar i hörlurarna och kör vidare. Det blev prick en timme och jag kom nästan 18 km. Ganska lugnt men avslutade hårdare. Väl hemma så var jag riktigt slut och jag får vara nöjd med dagen. Vi avslutade med att se sista avsnitten på en serie som alla i familjen sett tillsammans - Stranger Things. Rätt bra!

Måndag och vi hade återigen bestämt att äta frukost vid Stensunds brygga, det är något utöver det vanliga. Riktigt lyxigt och sen bara dra på sig våtdräkten och simma en runda. Det kan inte bli så mycket bättre. Ullis skulle springa ut till bryggan och Sara skulle visst gå och Svarte Petter skulle också ut. Huruvida Ankan skulle med hade jag sämre koll på. Jag låter Ullis springa iväg och lovar att jag kommer vara framme vid Stensund då Ullis kommer fram. Men jag tog mig en kaffe till och satte mig med dagens korsord. Lite knepigt i början och tiden försvann visst. Sen ringer Svarte Petter och undrar vart jag är. Oj då! Är klockan så mycket. Jag antar att han har passerat Ullis och vi hade ju sagt en tid. Det hade jag glömt, tror jag... In på affären då jag lovat att köpa lite frukost och sen direkt iväg. Bara hoppas man inte glömt något. På vägen ut till Stensund så ser jag först Sara och hon springer! Oj då! Inte för att jag är så jätteförvånad men hon skulle ju gå. Hon kanske blev taggad av Ullis, tänkte jag. Efter någon kilometer så passerar jag inte Ullis utan Ankan! Och hon springer också! Jäklars! Det verkar vara kvinnorna som är starka här, helt klart! Sen så kör jag vidare och när jag precis är framme, och parkerar, så ser jag att Ullis precis kommit fram. Men hon hör inte då jag tutar då hon fortfarande har musik i öronen. Fast efter ett tag kommer hon och hjälper mig med packningen. Grymt jobbat. Svarte Petter hade i princip fixat iordning en bra brygga men då ett tjugotal ungdomar också tyckte den bryggan var fin så bytte han och fnyste lite. :-) Vi tog vår vanliga brygga men nu blåste det mycket mer. Fy bubban. Och det tog ett bra tag innan Svarte Petter lugnat ned sig också. Det kommer nog bli människor av dem också. Det tror jag nog. Av ungdomarna alltså! ;-)
Underbar frukost och snart skulle man i plurret men då jag går ned i vattnet så kommer jag på att jag glömt astmasprayen. Jag går upp igen och puffar 2-3 gånger och kommer tillbaka i vattnet. Rätt snart så börjar jag och Ullis att simma på långa banan men jag hinner knappt komma 150 meter förrän jag är helt slut. Jag kämpar med luften men innan jag är framme vid andra bojen så orkar jag inte mer och jag låter nog som en hel luftbälg. Troligtvis skulle jag väntat lite längre. Normalt så tar jag medicinen 10-15 minuter innan ansträngning och nu blev det precis innan. Men det här är ju nytt för mig så det får väl anses som ett nyttigt och bra test. Efter några minuters vila så testar jag igen och det är fortfarande jobbigt men jag skall banne mig runt utan att vila något mera. Det funkar men jag är rätt sänkt. Så det blev ca. 600-650 meter idag igen. Lite kort igen men det var sjunde dagen i följd med simning. Min gissning är att det också är värt mycket.
Väl hemma så känner jag att jag vill köra mera men först så målar jag och det blir som vanligt grunden och jag hinner med hela baksidan.
Och nu är det cykling som gäller. Men det blåste riktigt kraftiga kastvindar och innan jag ens kommit en mil så håller jag på att åka omkull, i blåsten, och jag vänder om. Jisses! Det var knappt så man kunde hålla i cykeln. Det fick bli en kortare runda och jag fick ihop 17,72 km med en snittfart på dryga 31 km/h. Kort pass men bättre än inget.

Nä, inga men egentligen. Jag kollade upp samma vecka förra året och då hade jag runt 11,5 timmar men allt handlar ju inte om tid. Då fick vi in några långkörare på cykel och det har vi inte haft den här veckan. Och idag skulle Ullis springa långpass och jag skulle upp på Cross Trainern. Minst 1,5 timmar hade jag tänkt och från början var det nog tänkt som ett rent zon 2-pass, dvs rätt lugnt. Men man får ju inte fega för mycket och finns orken så är det nog bra att ligga lite närmare tröskeln så jag satte igång best of rock, typ 500 låtar, och det var bra drag på en gång. Så bra så pulsen drog iväg från start och jag hängde på, sas. Fläkten var igång, och pekade rätt, men det var rätt omgående så att svetten gick ned i ögonen men jag hade laddat upp med papper och två fyllda flaskor med sportdryck. Bra tempo och motstånd 13. Det innebär att pulsen låg runt 72-75% av maxpuls. Så lite mer än mina vanliga distanspass och mot slutet fick jag börja kämpa alltmer och när jag gått lite över 70 minuter så frågar jag en äldre kvinna, som verkade klar med sitt pass, om hon ville fylla på en flaska. Och det var förstås inga problem och hon hade också sett att jag stått där hur länge som helst. Nice! Sista fem minuterna och nu körde jag en rejäl ökning och bara matade på i motstånd 16. Tungt som f-n så sista halvminuten tog jag det lugnt på ett lägre motstånd. Helt sjukt blöt och funktionströjan vägde bly! 

Men nu var det bråttom för vi hade bokat in simning ute vid Stensund med Linnsan och Tanjis. Jag ringer Ullis och hon är snart hemma igen. Det hade blivit stora kommunrundan och hon verkade pigg - härligt! Men jag var sliten som sjutton och det lockade inte så värst mycket med simning. Och så regnade det också. Men det brukar vara riktigt skönt att simma då. Jag hoppar in i duschen och det är overkligt skönt och sen, då jag är klar, så hoppar jag in på affären och köper lite ätbart. Ut och in i bilen. Och nu är Ullis med också. Efter att vi hämtat ytterligare en våtdräkt till Tanjis så åker vi då bort till Stensund och regnet har nu ökat också. Vi möter upp Tanjis och går bort och byter om. Snart dyker även Linnsan upp. Det tar emot att gå ned i vattnet men väl nere i vattnet så känns det mycket skönare än det brukar. Det brukar ju kunna vara så då det regnar. Jag bestämmer mig för att simma långa rundan, den är runt 700 meter då vi startar på första bryggan, vilket vi gjorde nu. Men jag får stanna hela tiden och justera glasögonen, hmm...  Och det tar emot lite då jag är trött så när jag kommer tillbaka så funderar jag på att gå upp. Men Ullis och Tanjis är ute fortfarande och det ser ut som de tar ett varv på stora. Det var dock fel men då tänkte jag att jag kör lite till. Nu ser jag att de kommer tillbaka och de körde visst ett mindre varv. Så när jag möter dem bestämer vi att alla är nöjda! :-) Skönt att komma i en sväng iaf. Det var nog femte simdagen i följd, inte illa. 

Kvällen avslutades med pizza och sen lite UFC tillsammans med Tim. 

Fjärde dagen i rad med simning, kan nog vara smart att chocka kroppen lite. När jag tittar tillbaka i dagboken så ser jag att jag fick det att lossna rätt rejält för ungefär ett år sedan. Och sedan dess har det tyvärr inte hänt så mycket. Visserligen så fick jag inte till det så värst bra i Kalmar eftersom jag fick problem med både andningen och sen glasögonen. Nu bör ju det vara åtgärdat då jag fått konstaterat att jag har förkylningsastma och sen har jag provat ut en massa glasögon som garanterat fungerar bättre än de jag hade i Kalmar, i höstas. Tyvärr så hittade de även att lungorna inte alls var i kapacitet mot min övriga kroppsstatus så jag har blivit remitterad till Nyköpings lasarett. Det vore ju intressant om det kom innan Kalmar Ironman men det kanske är att hoppas på för mycket. Min egen teori är att mina lungor är lite oelastiska och behöver tid på sig att värma upp. För jag har nog inte reagerat på att de skall vara dåliga när jag väl värmt upp. Hursomhelst så var det frukost vid bryggan idag igen. Idag kunde varken Svarte Petter eller Ankan men Puff, Ullis och jag skulle dit. Puff skulle som vanligt promenera dit och Ullis och jag hade tänkt att komma iväg i bra tid för att hinna simma rätt så länge innan. Men det blev som det brukar och vi kom iväg lite sent. Vi passerar Puff ännu senare än sist men hon kunde absolut vänta på oss om vi simmade lite innan. Typ vara våran fan club, som hon sade! :-) Jag hade puffat tre gånger i bilen innan och nu hade jag förhoppningar om att det skulle funka. De gånger jag har glömt har det knappt gått att andas. Som vanligt lite kallt när man skall i men efter att ha kommit i och sparkat i vattnet i några minuter var vi igång. Ullis hade lite strul i början men snart nog var vi i ett bra flow och nu simmade vi hela banan och den är nog runt 650-675 meter. Det tog ganska precis 15 minuter och det känns lite för långsamt. Flytbojen tar kanske lite fart men men. Det går inte att skylla allt på den, tyvärr. Vi nöjde oss med den rundan för nu skulle vi fika. En rätt så kort simning alltså men så blir det ibland. Man skall leva också och nu väntade en mysig frukost. Solen sken helt underbart och frukosten var kanon. Inget märkvärdigt egentligen men stället och sällskapet var kanon - me like! Väl hemma så målade jag en långsida på grunden och sen var det förstås lite käk som Ullis fixade då jag gjorde något annat. Efter det ville vi ut på hojarna och vi körde lite över 30 km, det fick räcka idag. Det viktigaste var att komma ut idag. Men jag tryckte på några gånger och vände lite kort tillbaka. Så jag fick typ två kilometer mer. Det är fruktansvärt häftigt att bara dra iväg och jag toppade strax över 50 km/h och snabbaste kilometern gick på .... Ahrg! Jag har råkat stänga av klockan halvvägs, ser jag nu! Så all data då vi vände hemåt är borta. Det var då jag tryckte på... Men snabbaste kilometern dit var iaf 48 km/h, i snitt och toppfarten var alltså på ditvägen. Hem har jag ingen aning om men det blev ett bra pass på totalt 32 km och tiden blev typ 1.05 Tyvärr blev Ullis stungen i örat och hade visst vrålat då vi susade nedför Lästringebacken men jag hörde ingenting då jag låg lite före. När jag vände tillbaka så blev jag lite rädd att hon slagit i backen då vinden sög tag i hjulen lite där. Men hon fick ett stick på örat och det är förstås inte så trevligt men bättre det än att dra i backen! :-0 Vi tog oss sen en skön dusch och delade på en mini-flaska Prosecco, som Ullis hade köpt. Trevligt! :-) Nu väntar film-kväll med kidsen! :-)

Frukost på bryggan, vid Stensund - inte helt fel!
Ullis och jag hade tänkt äta lite frukost vid bryggan vid Stensund och passa på att simma, som vi brukar göra. Och Svarte Petter och Puff ville hänga på - trevligt!
Ullis och jag fixar lite frukost först och åker sedan ut mot Stensund. Vi passerar Puff som tar en promenad dit, det är ungefär en mil så det är en riktig långkörare. Hon lyssnar visst på en ljudbok och vi morsar lite snabbt på henne. Samtidigt nollställer vi trippmätaren för att se ungefär hur mycket tid vi har att simma innan hon är framme. Svarte Petter kommer ungefär samtidigt som vi och vi passar på att simma lite grand innan Puff kommer då. Det blir bara en längd först och ca. 300 meter. Men nu är vi hungriga så det får räcka. Av med våtdräkterna och in med frukost. Det smakar gudomligt gott och vilken ynnest att få äta frukost på den bryggan - mysigt! Efter frukosten så kör vi lite till och Ullis och jag får ihop ca. 500 meter nu. Dvs 800 meter totalt och det är förstås inte så mycket att skriva hem om men bättre än inget. Vi ser att Teddan går vid bryggan och snackar lite med honom. Han vill se mina bilder från ultraljudet och så kanske vi får en snabb rehab. Han verkar tro på vanlig överansträngning och det hoppas man ju på. Men nu har Ullis bestämt sig för att springa hem och jag tänker då passa på att köra någon timme på Cross Trainern då hon springer. Sagt och gjort. Jag kör förbi Ullis och vinkar till henne. Väl hemma så byter jag snabbt om och går bort till Safiren. Upp på en Cross Trainer och på med musik. Det blir ett lugnt och fint pass i ungefär en timme. Sedan avslutar jag rätt tufft och bara matar på i tungt motstånd - riktigt skönt! Det blev 20,0 km på mätaren och snittpuls på 137 sl/min. Första timmen snittade jag 134 och sista sex minuterna snittade jag 160 med 167 som mest. Bra och skönt pass! I det stora hela ett perfekt zon 2-pass.
Kvällen avslutades med ett glas gott rött vin.

Torsdag och idag var löparklubben spridd för vinden med antingen semester eller träning på annat håll. Det var visst swim-run och vanlig öppet vatten-siming. Och Ullis och jag hade försökt få till lite träning med Tokan men sen hörde några kompisar av sig och ville träffas och då fick vi tidigarelägga vår träning. Men först ville jag och Ullis ut på hojarna och jag fick förstås pumpa upp Ullis hjul igen. Vittoria verkar lägga som såll. Det hade jag läst på nätet också så det är bra att ha i åtanke om man inte vill pumpa varje gång man skall iväg. Iofs fick jag själv pumpa mitt framhjul och det är av märket S-Works. Baktill har jag Continental Sprinter och det verkar hålla mycket bättre. Hursomhelst så fyllde jag upp två flaskor med sportdryck också och det kanske var en flaska för mycket. Speciellt som vi nog skulle få köra lite kortare då vi som vanligt var lite sena. Nåja. Vi kommer ut och det verkar blåsa rätt rejält. Men vad f-n! Efter en kort bit märker man hur det liksom drar och sliter i cykeln. Klart läskigt och jag har ju disk-hjul också. Och högprofil fram. Och Ullis nya hjul är riktiga blaffor också. Så hon stannar rätt snart och är tveksam på hur hon skall göra. Vi bestämmer att jag iaf kör på framåt och sen vänder jag efter 15-20 km. När jag susar nedför backen vid Sillen så är det en hög med ungdomar som hejar och klappar och jag ler och försöker få upp en hand men vågar knappt då man måste ha koll på cykeln i blåsten. De var en rätt stor grupp och de skulle gå och simma med några ledare. Det börjar och regna också och det är ju lite surt. Och det tilltar allteftersom och efter dagiset/skolan Blommenhof, eller vad det nu heter, så åker jag in vid en busskur och skyddar mig från regnet och blåsten. Jag ringer upp Ullis och hon har åkt hem istället. Det blev sju minuters paus och det var en kortare regnskur och jag är snart i full gång igen men nu har motvinden släppt lite och det är ju typiskt då jag snart skall vända. :-) Nä, skämt åsido så är det mest skönt att slippa kämpa för att inte åka i diket och det är alltid bättre med vind bakifrån än framifrån. Fast det verkar vridit sig lite efter regnet och kom nu mer från sidan. Jag väljer att vända efter 15 km och nu är det slut på motvinden iaf och det går riktigt fort emellanåt och man får ha koll på eventuella hål i asfalten. Väl hemma så har jag, trots vinden, lite över 30 km/h i snitt och hemresan höll jag ca. 33 km/h. Tyvärr fortfarande lite för klent för att känna att jag är i fas med mina mål men å andra sidan så är det mycket mer kuperat här än i t.ex Kalmar. Nåja, jag kämpar på och får väl hitta en mer platt bana och trycka på någon gång. Direkt när jag kom hem så hoppade vi in i bilen och drog till Stensund för lite simning och nu hade Ullis packat ned min astmaspray och väl framme vid Stensund så puffade jag tre gånger och nu var det bara att hålla tummarna. Ullis pep att det nog var kallare än igår men jag tyckte först det kändes varmare då jag stack i fötterna. Men när man klev ned ordentligt så var det så det smärtade om fötterna. Efter att ha sparkat igång kroppen, i vattnet, så drog vi då iväg. Nu hade vi ju lite tidspress på oss då våra vänner Puff, Svarte Petter och Ankan var på ingång. Vi simmade ut till den första bojen, som vanligt, och sen tillbaka. Kort paus och sen upprepade vi det igen. Det blev tre sådana där vändor och totalt kanske lite över 700 meter. Kanske lite väl kort men vi snackade med en bekant där också. Han låg och simmade på andra sidan bryggan då vi kom och blev lite nyfiken på vilka vi var. När vi var klara så ser vi igen en simmare och undrar om det är samma. Typ om han bara bytt badmössa för det var samma typ av Safety bouy, undrar om det stavas så förresten? Men det var en annan bekant. En som jag både jobbat med och haft som skidkund efter det.
Kvällen sen avslutade med våra goda vänner och det blev lite kaffe och lite gott tilltugg till det. Mysigt!

Så var det åter en ny dag och förstås chans till bra träning. Men det känns som om mina mål med träningen inte överensstämmer med resultatet. Det blir alldeles för lite träning och i början på dagen så är förhoppningarna goda. Sen grusas dem. Men Ullis ville iaf iväg och simma och varför inte ta en kopp kaffe, och kanske en bulle, vid Stensund? Sagt och gjort, det lät som en bra plan. Vi skickar iväg ett meddelande på vår vän/träningsgrupp och meddelar vårat upplägg. Svarte Petter nappar och efter ett tag åker vi och Ullis och jag hoppar in på affären först och inhandlar mjölk och bullar. Bullarna hade vi kanske inte tänkt först men man måste ju njuta lite av livet då och då. :-)

Mot Stensund och nu hoppas jag det går bättre än förra gången jag var här. Då hade jag ju glömt astmasprayen... och det hade jag ju för i hel.... gjort nu också! :-0 Hmm, Svarte Petter hade redan åkt iväg och jag orkade inte åka tillbaka. Och det kan ju vara bra att testa om det är lika jäkligt nu också. Det kanske är lite varmare i vattnet nu också. Och det var det nog. Det gick bra mycket lättare att komma i iaf. Efter att ha skvalpat och sparkat lite i vattnet i ungefär 8-10 minuter så testar jag. Jag simmar mot första bojen och visst andas jag lite häftigt men det känns som om jag inte behöver stanna och råflåsa iaf. Men på vägen tillbaka så är det lite kamp. Pust! Jag får stanna och vila vid bryggan igen. Och det verkade tyvärr inte släppa så det blir som intervaller idag. Typ 6x250 meter. Sen känns det som om bröstet är utanför och Ullis märker det också. Lite trist men jag kom i och det är bättre än inget. Efter det så byter vi om och alla vi tre känner sug på lite mer kaffe men när vi hällt i pulvret i en kopp så märker vi att vattnet typ är helt slut och det kaffet blev starkare än den starkaste espresson! :-0 Jisses! När det sen rann ned i halsen så var det som det brändes! Men på ett härligt sätt. :-)

Kvällen avslutades med killarna framför teven och vi såg på tv-serien "Strangers Things"! Lite läckert småläskig. 

Ja så var det då tisdag och jag hade ju bokat tid för ultraljud på hälen idag på morgonen. Så upp runt klockan 6.00 och i med en kaffe och iväg. Väl framme så sitter det redan en kille där och när en läkare kommer så tittar han lite fundersamt på alla och undrar först vad jag heter. Efter att ha fått svaret så går han iväg en stund och kommer snart tillbaka och säger att jag har tid NÄSTA tisdag. Oops! Det var ju lite många telefonsamtal där fram och tillbaka och jag kommer då på att jag valde ju att skjuta upp en vecka för att verkligen få en läkare som jag hört skall vara bra. Lite snopet men inget att hänga läpp över. Träna skulle jag ju göra ändå, hade jag tänkt. Väl hemma igen så fanns ju suget på att sova någon timme till men kaffet vi bjöds på var riktigt starkt så det kickade till och vi var snart igång med lite fixande i vårat träningsrum. Och så höll det på nästan hela dagen. Vi kommer snart på att vi inte hinner träna innan vi skall hämta Felix och hans kompisar, de har varit i Tyskland och skulle hem. Så vi tar Felix bil och passar på att köpa lite mer prylar till träningsrummet i Kungens kurva. Sen får vi vänta lite på Arlanda för det gick smidigt att komma dit. Men lika smidigt gick det inte att komma igenom tullen för killarna för alla hade visst blivit kroppsvisiterade och fått sina väskor kontrollerade! :-) Det var säkert svettigt för dem fastän de förstås inte gjort något dumt. Väl hemma så hade klockan dragit iväg så det blev ingen träning alls idag. Och alltså heller inget ultraljud...