Söndag morgon och jag var inbokad på Stage 8, på Zwift. Men jag verkade tyvärr bli själv, av kompisgänget. Det var nog lite för tidigt. Men jag ville få passet gjort, så att jag och Ullis kunde dra iväg till stan. Men Ullis och jag käkade lite frukost och sen traskade jag ned i källaren. Idag skulle jag bli själv även hos Team Bernhardsson, då Ullis hade börjat fått halskänning. Jag hade haft några dagar då jag känt mig hängig men nu började det nog bli bättre. Och idag var det alltså Stage 8 och fastän det inte är någon tävling så taggar man till. Och många verkade ju köra bra, och det sporrade. Jag kommer när det är typ 12 minuter kvar och väljer att gå direkt in i fållan, sas. Så det inte blir någon miss. Där kör jag lite lätt och bara väntar in. Det verkar inte finnas någon i träningsgänget som är med så jag slår istället på musiken och ökar själva "spelljudet". Och när starten går så testar jag att trycka på, så att jag får bra hjälp av de som åker rätt fort. Det värsta är när du känner att du har kraft kvar och sitter med ett för långsamt gäng och får ödsla energi på att komma fram till snabbare klungor. Lite spännande att se om kroppen svarar också. Jag trycker iaf på och gör så i någon minut men det känns jobbigt men det kan också vara mest mentalt. Snart får jag släppa på trycket och jag får en liten chock. Jag orkar knappt ligga i 2,4 watt/kg. Men vad f-n! Jag får jobba mentalt och det kan ju vara så att jag inte är uppvärmd också. Och min medicin, som jag dock tror är mest för kylan, det är iaf då jag får mest effekt utav den, är slut. Eller säg så här. Utan den så står jag still när det är kallt. Nu var visst men inahalator slut men det skall ju funka i källlaren iaf. Hursomhelst så tycker jag att jag får slita men pulsen är inte så hög, iaf inte initialt, så det är nog mest slitna ben och kropp. Jag försöker, under första varvet, ligga på runt 2,6-2,8 watt/kg. Sen går det uppför Box Hill och det känns som jag står still. Men jag kämpar på och när det går nedför så går det mycket lätt men jag har då inga problem att hänga på de andra. Sen får jag upp ångan till andra varvet och kan ta i mera. Det känns riktigt bra och vid andra varvet är jag lite mer med och sen så avslutar vi med en tredje klättring och nu är det proppen ur. Nu ligger jag runt 3,0 för jämnan och får pb, på backen och det känns skönt att cykla om folk. Jag trycker på rejält för att få bra ryggar och det går lätt att komma ikapp. Jag mår nog bra av lite uppvärmning, det är väl så när man blir äldre. 

Sen, när jag skall skriva in passet, så blir jag lite konfunderad. Tiden man ser, på tex. Zwift, och Companion, är ju inte den riktiga tiden på de olika deltävlingarna, eller skall vi säga bara Stages? Det är ju någon från när man kommer in i fållan och det kan ju skilja över tio minuter. Som det blev för mig idag. Jag gick ju in i fållan runt 12 minuter innan och det fick jag som tillägg. Hmm, skumt. Jag som trodde man kunde jämföra sig lite med andra men då är det ju en helt annan sak. Jag fick egentligen höga 1.15 men på Zwift och Companion, och säkert också Strava, så står det 1.27 Men då vet jag det. Man får ta de andras tider med en nypa salt, det går iaf inte att säkert jämföra varandra. 

Men under cyklingen så kommer plötsligt Ullis ned, ombytt och klar för cykling! Hon tyckte att det kändes bättre och satte igång att trampa. Dock lite lugnt och försiktigt, men ändå! :-) Så när jag är klar så trampar hon vidare och jag hoppar in i duschen. Efter det så bokar jag in bio, det skall bli "Britt-Marie was here". Jag har ju läst boken och den är riktigt rolig. Men trailern lovade inte lika mycket. Väl uppe i Kungens kurva så shoppar vi lite och sen blir det bråttom till bion. Vi hinner precis och vi kommer typ när reklamen är slut. Men bion var tyvärr ingen höjdare, boken var klart bättre. Jag ger den en 2:a, i betyg. Funkar att se men t.ex så var "Lyckligare kan ingen vara", klart bättre. 

Efter det så stannade vi till i Södertälje och handlade lite mat och sen var det skönt att vara hemma. Vi avslutade kvällen med lite mys framför teven. Jobb imorgon och sen är jag hemma i några veckor. Jag är lite spak inför tisdagens operation, av min häl, så jag har nästan tappat stinget inför arbetsdagen. Men den skall nog går bra. Det kan vara bra att fokusera på något.