Torsdag och jag hade bra lektioner, på skolan. Med en specialgrupp så gjorde jag en motorikbana och sen blev en lektion inställd innan jag körde styrka och lite lek med sista klassen. Väl hemma så slängde jag ut en intressekoll, på Facebook, om vilka som skulle dyka upp på klubbträningen. Några stycken svarade så jag och Ullis packade väskan och knallade bort. Ullis tänkte springa men jag kände mig fortfarande inte redo utan tänkte mer socialisera efter träningen, i bastun. Väl på plats så är det ingen där och vi väntar ett tag och gör lite reklam för löparklubben för en tjej som jobbade på badhuset. Snart dök Putte och Flaken upp. Det visade sig att Flaken kört åt fel håll och glömt bort Putte. Ha ha! Så alla gjorde sig iordning och snart stod jag vid en Cross Trainer. De hade visst möblerat om. Rent spontant så kändes det bra men efter ett tag så upptäckte jag att man hade noll koll på vad som hände bakom en. Jag började lugnt, på motstånd 10, och körde så i kanske en kvart. Sedan höjde jag till motstånd 12 men sänkte lite på kadensen. Målet var att ligga runt 70% av max och jag kanske låg runt 72-73% men det fick vara så. Det kändes iaf rätt bra. Och med Def Leppard, i öronen, kunde det inte bli så pass mycket bättre. Mot slutet av passet så hade jag tömt bägge flaskorna och rätt som det var dök gänget upp och jag vinkade och förberedde mig på att sluta. Det blev till slut en timme och sex minuter. Gott nog och distansen blev 17,37 men den är egentligen helt oviktig då den inte ens har rätt korrelation mellan fart och motstånd. Skulle man köra riktigt tungt motstånd, fast förstås långsammare, så kommer man typ dubbelt så långt fastän man ligger i samma puls fast med lägre motstånd och högre kadens. Men jag var nöjd med passet och gjorde grabbarna sällskap. Kul och det märktes att jag saknat gänget då jag pratade absolut mest av alla. Så mycket så jag kom lite försent ut från duschen och Ullis och jag missade att hoppa in på affären.