Efter ett tråkigt besked, på morgonen, att min framtid nog inte låg hos Frejaskolan, så skulle jag då ta mig an eleverna men det var inte det lättaste. Först så var det dock en liten lucka och jag tog lite kaffe och försökte samla mig. Fyra år och det hade börjat känts hyfsat tryggt och jag trivs verkligen bra. Så det känns väldigt tråkigt. Sen så tittade jag in hos reportergänget. De som jag startade igång men bibliotekarien i princip tog över då hon brann för det. Men jag finns med på ett hörn men nu glömde jag i princip bort gruppen efter att ha grubblat hela morgonen. Sen skötte sig en specialgrupp sig själva och jag kunde gå och äta innan jag drog igång ytterligare en specialgrupp där jag körde lite bollspecial. Jag passade på att leka lite själv, efter att fått igång alla. Riktigt roligt och det blev en hård match i bordtennis mot Björne. Jag gick först mot en säker seger innan jag tappade andra set rejält och sen blev det ett avgörande set där jag lyckades dra det längsta strået. Sen avslutade jag med en bra lektion med en fantastisk klass. Riktigt rolig och efter lite instruktioner så kunde de sköta mycket själv så jag kunde meddela hur de låg till med betygen. 

Väl hemma så försökte jag tagga till och träning löser visst det mesta. Och jag behövde tänka på något annat. Jag har blivit van vid att allting brukar ordna sig men nu kändes det lite mer osäkert. Varför vet jag inte men det känns som nya ledningen är lite hårdare. Det blev iaf över fyra mil idag också och snittwatt på närmare 160. Och som vanligt ftp-programmet. Jag lämnade för övrigt en smart-trainer, till en kollega, på morgonen. Det var till Brandis-Calle som också blivit sugen på att Zwifta. 

Onsdag och det var studiedag. Jag messade Lassie och frågade när vi började. På grund av "samkvämet", kvällen innan, så skulle vi skjuta lite på starten och jag kom inte ihåg vilken tid det var sagt. Det började med en intressant, men kanske i dagsläget inte helt aktuell, föreläsning om tvålärarskap. Sen lite information från ledningen innan jag började att röja på både kontoret och i i ena materialförrådet. Det var sjukt mycket skit och jag skämtar inte när jag borstade fram stora bitar av en korv med bröd. Jag låg och krälade och kände svetten rinna på ryggen. Basse undrade om jag inte skulle gå och äta och jag försökte slita mig och när jag sen gick upp till personalrummet, där det skulle finnas mycket mat kvar från gårdagsfesten, så fanns det bara minimalt kvar med rester så det var bara att hoppa in i bilen och åka till något matställe. I bilen bestämmer jag mig för att käka på Thai-restaurangen, vid Stopp. Där satt två kollegor och jag joinade dem. Sen tillbaka, efter en kort lunch, och jag fortsatte med det sista. De andra skulle egentligen mötas i arbetslagen men jag kände att jag var tvungen att få klart på det jag började. Sen fick jag snabba mig då vi skulle träffa ledningen igen. Där började man att prata om något som man tagit upp i arbetslagen och jag förstod ingenting. Iaf inte till att börja med. Men de flesta arbetslagen hade kommit fram till ungefär samma sak och jag gjorde nog mest nytta i att röja. Fast vem städade jag för? Det är ju frågan då min framtid, på Frejaskolan, är högst osäker. 

Väl hemma så var det mat och sen blev det lite träningen igen och jag valde såklart ftp-pgrogrammet och jag har passerat hälften av programmet nu. Och visst får jag kämpa ibland men det är inte övermänskligt. Idag blev det 43 km och min härliga svit utan vilodagar fortsätter. Snart sju veckor i följd. 

Så var det tisdag och nu skulle jag och Flaken äntligen synas på löparbanan! Han har ju, tillsammans med Barfota-Carina, skött träningarna då jag varit borta. På skolan var det bollvecka och jag gjorde det lätt för mig och körde inomhus. Utomhus gick det knappt att andas då det var rena rama aspfrö-regnet. Helt sjukt! Så jag körde lite bordtennis, badminton, basket och fotboll. Full fart med allt samtidigt. Sen hemåt och nu fixade vi maten rätt snabbt och sedan gällde det att vara i tid till träningen. Ullis och jag kom iväg i hyfsad tid och vi hann precis med ett ärende innan. När vi kommer fram, typ två minuter innan, så verkar det helt dött. Det är någon man där men jag känner inte igenom honom. Så vi hoppar ur och jag växlar några ord med honom. Han säger något kryptiskt att han kanske skall prova och jag säger att han är välkommen men han tvekar lite. Sen dyker alla upp typ samtidigt och det är Tokan, Flaken, Rainy, Barforta-Carina och de relativt nya tjejerna Maggan och Nadjis. Hoppas jag inte har missat någon nu. Vi joggar upp och när vi är klara med uppjoggen så får vi med oss killen som verkade nyfiken på att joina. Vi kan kalla honom Hebbe. Vi kör ett antal löpskolningsövningar och jag får fuska på en del då foten gör ont. Det gjorde det förresten redan på uppjoggen, där jag fick gå en del. Sen var det dags och vi körde 400-ingar fast vi gjorde om dem till tidsintervaller istället. Så alla sprang samtidigt och det var mäktigt att se. Dock fick jag bryta lite tidigare då foten värkte och jag helt plötsligt fick ont i ena knät. Troligtvis snedbelastade jag på grund av foten. Men jag joggade lite och passade på att coacha de andra lite. Det blev till slut årsrekord med 8,7 km och jag hade väl önskat lite till men man får vara glad för det lilla. Jag fick lite hårdkörning iaf och jag tyckte det blev bra träning. Och värken i knät försvann efter fem minuter. 

Väl hemma så var det fort in i duschen för att se på Biggest. Och man kan ju inte bli annat än smått upprörd på Mattias. Det blir lite patetiskt med all den här pajkastningen. De borde ju stötta varandra istället för att hela tiden snacka om att vara värdig hela tiden. Och det är 110% hela tiden och det kan jag lova att några sju veckor inte lär räcka till för att styra om till att verkligen kunna maxa hela tiden. Då hade de inte varit där de är.

Så var det måndag och jag kände nog att jag tappat lusten, lite grand. Det är så osäkert med min tjänst, i höst, så jag gick nog lite på sparlåga. Men arbetet, med eleverna, är så inarbetat så man kan visst vara lite låg ibland och det går ändå bra. Det var bollsport för hela slanten och sen arbetslagsmöte. Där märktes det att många var oroliga över vad som händer på skolan. Själv så var jag nog mest tyst och passade på att knappa in en massa resultat från lektionerna. Vi har bland annat kört orientering och en tipspromenad med Allemansrätten. Väl hemma så var det förstås hög tid att fixa mat och jag försökte samtidigt få ut ett paket men det hade redan gått tillbaka. Men vad f-n! tänkte jag. Skall jag inte få en avisering och alla uppgifter var lite luddiga så grossisten tog på sig det och skickade ett nytt paket. Det skulle bli tredje försöket och den stackars kunden måste ju undra. Efter maten så var det träning som gällde men Ullis skulle upp och hälsa på små hundvalpar, hos en bekant. Så jag taggade till och körde igång. Idag var det ett hyfsat hårt pass med stress point på 49. Jag gissar att 100 är absolut max, men jag tror att jag max varit uppe i runt 80, förut. Det var i huvudsak två block på 25 minuter vardera. Dock med en skaplig stegring innan. Det gick rätt bra så jag skall inte klaga. Men jag kände av vänster baksida rätt mycket. Iaf på slutet så det blir lite massage på den, ikväll. Sen var det bråttom att hinna duscha innan "Biggest"! Det är alltid så roligt och faktiskt rätt sporrande. Sen vinklar de det alltid så det blir lite mobbing-teve, iofs. Det är lite tristare. 

Söndag, den 19 maj, och Ullis och jag vaknade ganska tidigt då vi inte orkade vara uppe sent, igår. Hmm, är det här de första ålderstecknena och jag som brukar älska att vara uppe sent och kolla på Eurovision Song Contest. Men nu är det viktigare att få bra med sömn för jag satsar ju ganska hårt på min idrott. Så Ullis och jag var uppe rätt tidigt och röjde lite på tomten. Ullis hade ett jäkla go och jag försökte hänga med i tempot. Sen, mot kvällen, så ville vi förstås träna och det var ett lätt och skönt pass, i mitt program. Och Ullis hängde med på det också. Man kunde välja på Watopia och den gillar jag så det var ett lätt val. Men givetvis så påverkas mitt val också av hur många som kör. Det är ju roligare när det händer lite. Men idag var det rätt enformigt pass med 9x2 minuter på 155 watt. Alltså inget speciellt och passet tog en timme och jag kunde logga 29,7 km. Det fick räcka och kanske började jag att känna mig lite sliten. Det är ju ändå sex veckor utan vilodag, nu. Lite coolt! Kvällen sen avslutades med... Ja, vad gjorde vi? Det är nackdelen med att blogga i efterhand. Man glömmer rätt snabbt bort...

Jo, jag pluggade så fort jag hade tillfälle och ork. 

Lördag morgon och jag och Ullis var igång tidigt och röjde, både inomhus och utomhus. Och jag kanske var igång lite väl tidigt med gräsklipparen då det var lite väl fuktigt men det var värst närmast häcken. Ja, inte min då men den blev iofs också fuktig. Liksom resten av mig. Men skönt väder och jag körde på tills bensinen tog slut. Sen körde jag iväg med sopor till återvinningsstationen och dagen rullade på. Mot kvällen var det dags för lite träning och det var ett tufft pass som väntade. Faktiskt det tuffaste hittills. Stresspoint på 79 och det var bara att förbereda sig mentalt. Nu jäklars skulle det cyklas. Ullis satt bredvid och vi kämpade på tillsammans - härligt! Men det var klart tufft och jag kände återigen vänstra hamstring krångla. Det blev till slut dryga fem mil på en timme och 35 minuter. 

Så var det fredag och nu var det Flaggan för den taggade klassen 4a. Det är alltid grym fart där och det brukar vara några assistenter med som också brukar vilja vara med. Och sånt är jag alltid positiv till. Då ser barnen hur det skall gå till och de lär sig genom att se och uppleva tempot. Efter det så var det en lucka och jag fick kolla om mina tipspromenadlappar fortfarande satt kvar och det blev att jag fick leta lappar ett tag. Troligtvis så hade de blåst ned. Efter det så satte jag mig med datorn i lärarrummet och när nya chefen pep förbi så sade han till att jag skulle boka ett möte för att prata förutsättningarna inför nästa termin. Hmm, det kan ju tolkas, om man nu vill det?, på olika sätt. Men i det stora hela så betyder det ju att de vill ha kvar mig. Sen var det två lektioner till och en klass är lite bökig och jag var helt slut och jag gick till lärarrummet och där var det några kollegor så jag pratade lite med dem innan jag åkte hemåt. Jag plockade upp Ullis, som sprang från Vagnhärad, och när jag plockar upp henne så tycker hon att vi kan åka tillbaka till Gnesta och köpa lite presenter till min kusins kalas. Han fyller 30 år och hans dotter två. Det passade bra och vi hittade vad vi sökt och bredvid leksaksaffären så var det en glassaffär och vi unnade oss en varsin glass. Det smakade riktigt gott och vi åkte hemåt sen. Väl hemma så säger Tim att han kan fixa mat så jag och Ullis går iväg till Safiren. Där fixar jag mig iordning för lite Zwiftlöpning och Ullis rehabar lite och väntar sedan in mig. Jag börjar i strax över sexminutersfart och efter bara en kort tid så kör jag för första gången lite lutning. Jag nöjer mig med 0,5 och efter ett tag så bestämmer jag mig för att köra lite intervaller. Så vid var femte minut så kör jag en minut i 14 km/h och sedan springer jag fyra minuter i 9,5 km/h. Så håller jag på och jag får iaf ta i lite grand. När det börjar kännas för mycket i foten så ger jag mig och jag kan lägga 6,5 km till handlingar och jag är nöjd! Ullis har redan traskat in till simhallen och jag gör mig också iordning. Väl därinne så gör jag mig klar och jag börjar rätt lugnt men snart så dyker det upp två simmare till och det stressar lite. Och en tjej är supersnabb och jag bestämmer mig, när jag kommer ikapp, Ullis, att ligga kvar bakom henne. Så snabbsimmaren inte behöver krocka eller anpassa sig för mycket. Och det är ju inte heller så att jag är direkt snabbare än Ullis. Jag nöter iaf på och det känns rätt lugnt och skönt men när jag försöker att ta luft på bägge sidorna så strular det lite grand. Efter ett tag så tittar jag upp på ett bekant ansikte och det är Rainy. Jag stannar sedan upp, nästa gång jag är vid den kanten och pratar lite. Det är både Rainy, Tokan och Ankan. Och snart ser även Ullis att de har kommit. Så vi snackar i säkert fem minuter innan vi kör vidare men nu stressar jag lite mer och nu är det flåsigt och vid 800 meter så tycker jag att det räcker. Det är ju iaf ingen katastrof med simningen men det är klart, med facit i hand, att man önskat att man startat tidigare. Sen gick vi hem och där hade Tim fixat en god Pad-Thai! Jag körde dock utan sås då jag misstänker att det är lite vitlök i såsen. Och det blir jag alltid sjuk av. 

Torsdag och jag hade ingen bil tillhands då Felix bil ännu inte var lagad och Ullis var tvungen att ha en bil. Så det blev motorcykeln och det gjorde mig ingenting då vädret var kanon! Så det blev en härlig runda och jag kom i god tid till samlingen och jag svarade att "jag åker bil klädd så här", när någon frågade om jag åkt motorcykel. Nä, jag sade det förstås med glimten i ögat. Sen var jag tvungen att kolla några orienteringsbanor, då en elev hade missat provet och han var inställd på att köra långa. Att han sedan ändrade sig kunde jag ju inte veta då... Suck! :-) Men de kortare banorna hade jag också jobbat med och där var det ytterligare två elever som skulle köra det senare på dagen. Det blev en rolig och bra dag och sen var det dags för veckans andra Quiddich-lektion och den gick, om möjligt, ännu bättre. Sen jobbade jag lite med att få in lite svar, från alla lektioner, och när det var klart så var det full fart hemåt. Väl hemma så var det mat innan det var dags att hoppa upp på cyklarna. Ja, Ullis var också med förstås. Vi kom igång ganska precis klockan 20.00 och det var pass 3, av veckans 5 pass. Det var lite lättare pass idag, än igår, men när jag var klar så hade jag avverkat precis samma sträcka som igår, 43,8 km, men däremot på lite mindre snittwatt, 159. Skönt pass och jag är snart uppe i över 6 veckor utan en vilodag och det känns fortfarande bra. Det är många som är förvånade att jag inte vilar så mycket men jag brukar säga att jag nästan vilar 23 timmar om dagen. Det är ju inte så att att man är elitidrottare.