En väldigt konstigt dag. Det startade dock rätt bra med en klass som körde på rätt hårt på sin lektion och sedan fick jag en längre lucka men jag var tvungen att slänga i mig maten för att sedan ha längre tid i badhuset. Dock så går jag förbi tre gulliga tjejer, i femman, och busar att en har en liten prick på kinden och pekade lite lätt med en penna. Det slutade med att de skulle ta pennan och nu var det ingen liten prick som de hade i åtanke. Jag håller hårt i pennorna och försöker få dem att sluta och någon försöker böja bak tummen och det kan absolut sluta obehagligt och det slutar med att några fick ont. Men vad sjutton. De tyckte jag var dum och jag kände sen att jag fick gå in och berätta för deras lärare och biten med att de försökte dra bort penna från mig hade de utemlämnat. Suck! Dumt av mig förvisso men lite humor kan man ju ha utan att det skall spåra ur. Sen fick jag springa och käka på fem minuter för att hinna. Det fungerade hyfsat bra och första simlektionen gick kanon, med en årskurs sexa. Sedan så kom nästa klass alldeles för tidigt så jag fick mota ut dem. Sedan händer något mycket märkligt och väldigt otrevligt. Jag går ut, förbi personaldisken och småbusar med en ur personalen och hen går sedan efter och rätt som det är så hoppar hen på mig, på ryggen, och jag blir nästan som i chock och i nästa sekund så blir jag strypt rakt över struphuvudet. Det gör vansinnigt ont och jag fattar ingenting. Det tar typ två sekunder och jag är nog lite i chock och hens kollega menade att det kunde hända... (?) Men smärtan satt i och det kändes inte bra alls. Jag blev nog lite låg och hade svårt att svälja och det blev inte bättre med tiden som jag hade hoppats på. Sedan nästa lektion och "stryparen" verkar ha försvunnit och kanske var det bäst. Jag förstod ingenting. Sedan avslutar jag med att kopiera lite bra material till nya jobbet och beger mig sedan hemåt. Pratar förstås med Ullis och hon förstår heller ingenting. Och smärtan blir bara värre och det går knappt att svälja. Jag känner mig riktigt låg och blir dessutom rädd att något vitalt har skadats. Personligen så fattar jag inte vad man tänker på om man trycker hårt över struphuvudet. Jag vill iaf åka ned till träningen då jag vet att några nya skall komma och Ullis bestämmer sig för att springa till träningen. Det blir ju 7,5 km extra. Bra uppjogg alltså. Jag kommer igång och smärtan är inget som hindrar så mycket. Jag tog iofs en alvedon innan. Det är rätt många idag och snart så kommer Ullis också. Och många nya och samtidigt så tränar ett annat lag så det är mycket folk på banan, härligt! De andra har bokat så vi håller oss lite på sidan om. Idag blir det mycket löpskolningsövningar, då flera sprang maran i lördags. Sen körde många fartlek och andra bara joggade. Putte körde 400-ingar iofs. Totalt tretton idag. Riktigt grymt och jag fick ihop knappa ses kilometer. Lite mindre än tänkt men bra ändå. Med tanke på förutsättningar. Nu dags för sängen och det gör fortfarande riktigt ont. Måste kolla upp det imorgon om det inte är bättre.