Onsdag och idag skulle vi till Bosön, på Lidingö, för att Ullis skulle träffa sin sjukgymnast. Men det var helt okey att springa innan och det försöker vi alltid att få till då vi är där. Men precis på Bosön så är det inte perfekt att springa. Iaf inte längre sträckor. Så vi försökte hitta en bra plats att utgå ifrån och till slut kommer vi på att det bästa stället är Grönsta Gärde. Där målet ligger. Och där kan man enkelt springa sista milen och det borde vara konstant bra stigar. Sagt och gjort. Vi åkte dit och börjar med att packa ut lite picknick och käkade lite. Tanken var att gå på toaletten, som låg där, men när jag ser en sliten tärd kvinna gå in där och inte komma ut förrän en kvart senare så ångrade jag mig. Hon såg typ ut som sinnesbilden av en narkoman och hon hoppade sen på cykeln igen och cyklade tillbaka från det håll hon kom ifrån. Hmm... Snart så är vi klara men jag har glömt att packa ned det mesta så jag saknar keps, glasögon och t.o.m en funktions t-shirt. Ajdå! Jag kan förstås välja att springa med bar överkropp men det blev till slut så att jag valde att springa i den vita bomullströjan, jag kom i. Det skulle nog också fungerar bra. Det börjar direkt med Grönstabacken och den är rätt tuff så det började alltså direkt hårt. Och både jag och Ullis tänkte på "Puls-klacken" då vi tog oss uppför där. Fast jag mindes också att jag sprang rätt hårt och nu handlade det bara om att komma upp. Tiderna förändras. Sen var det ren löparporr och man bara njöt. Fastän det var riktigt varmt. Fast mycket skugga. Sen kommer då Abborrebacken och nu var det kriga som gällde. Jag bestämmer mig för att köra hela och jag hör att någon kommer ikapp Ullis och försöker närma sig mig. Men jag ökar istället! ;-) Nu jäklar skall han få kriga för att komma om och han börjar istället tappa och när jag är uppe, på banans högsta topp, så joggar jag ned en bit och väntar in Ullis. Jag behövde dock inte vänta för länge och när jag väntar så ser jag en ung kille komma från ett bostadsområde och gå in bredvid mig och hämta ett skumt paket ifrån det höga gräset, typ 3 meter ifrån stigen. Vad sjutton är det som händer? Är det värsta knarkmaffian här ute på Lidingö? :-0 Nä, det behöver det förstås inte vara men lite skumt var det. Nu kommer Ullis och vi fortsätter och nu är man rejält trött och vid Carins backe så gick luften ur mig. Ja, jisses vad tungt och sen känns varje återstående backe rejält. När vi är tillbaka så fortsätter vi en bit till för att komma upp i milen och vi fortsätter nedåt hamnen då det verkar finns dusch eller bad där. Och väl framme så stannar vi och tar ett ljuvligt dopp! 22 grader och superfräscht vatten! Wow! Det var som en liten oas och inte så mycket folk. Efter badet så blev det en promenad tillbaka till bilen och sen lite till att äta innan vi begav oss mot Bosön där Ullis fick träffa sjukgymnasten. En underbar dag och jag passade på att se de två sista avsnitten av Chernobyl. En riktigt bra och samtidigt otäck serie om kärnkraftskatastrofen. När eftertexterna rullade så såg jag att Stellan Skarsgård var med och då faller poletten ned. Det var ju för sjutton huvudpersonen.