Torsdag och Putte messade och frågade om vi skulle träna. Absolut svarade vi men strax efter så skickar Tanja och vill ut och springa så Ullis bytte om lite snabbt och drog iväg. Lite senare traskade jag bort mot Safiren och eftersom de organiserade träningarna nu är pausade så var det bara han och jag som skulle springa. Jag är nog någon minut sen men snart är vi iväg. Egentligen var det terrängvarv men när Putte gnydde lite att han kände sig sliten så var jag snabb att styra om. Det gjorde mig ingenting att bara distansa idag. Skönt! Så vi drog iväg och det blev ganska precis 9 kilometer och vi körde också ganska precis 6 minuter per kilometer. Så lagom lugnt och det kändes helt okej. Lite dusch och bastu på det och sen hemåt. Ullis hade kört lite extra och försökte hitta oss men då vi inte sprang som vi sagt från början var det lite svårt. Men med facit i hand var vi ganska nära henne ett tag. 

Kul dag med grymma elever och hemma väntade jag in Ullis, som jobbade över, för lite zwift. Virtuell cykling alltså. Men när hon kom hem så var både hon och jag trött så jag ställde upp massagebänken istället och så masserade vi varandra säkert tjugo minuter var. Jag hade fått en låsning i nacken som hon lyckades få upp rätt bra. Tror den kom sig av lite väl mycket badmintonspelande! :-0 

Tisdag och jag försökte komma lite tidigare till skolan för att fixa lite saker och förbereda mig. Tyvärr var inte kollegan där och det gjorde att jag styrde om lite eftersom vi skulle samarbetat en del. Men det var roligt och jag tog även en klass från henne och lekte lite lekar. Själv så körde jag gymnastikstationer med mina egna klasser och den förhatliga gymnastikbocken med tillhörande satsbräda fick verkligen en revival och jag instruerade klart och tydligt och passade alltid. Det gjorde att elever som absolut inte vågade verkligen kom över höjder de inte trodde var möjligt. Riktigt kul att se och det är verkligen imponerande att se elever hoppa högre än dem själva! :-0 Och några enbensböj på bom typ två meter över marken, vad sägs om det? :-0 

Väl hemma så fixade jag mig iordning för lite löpning och eftersom vi tillfälligt inte har organiserade träningar pga Covid 19 så fick man lösa sin träning själv. Putte messade och undrade hur jag skulle göra och jag sade att jag skulle vara på plats runt 18.30 men det tyckte han lät lite tidigt så vi fick se hur det blev. När jag kommer fram så ser jag att det ändå är några som kör organiserad träning och de var inte från oss. Det stack lite i ögonen då vi ju inte bör träna tillsammans. De var dock inte supermånga. Snart ser jag Putte komma och jag byter snabbt om. Sen springer vi bort till elljusspåret och snart är vi då igång. Jag slarvar lite med uppjoggen och förväntar mig nästan att jag skall få problem med benhinnor och/eller knäna. Men det går ändå rätt bra men i sista baken så får jag slita lite men jag misstänker att Putte kör rätt hårt där. Mycket riktigt. Han provade krafterna lite och där blev han jäkligt sänkt. Kanske var det jobbigaste att jag hyfsat enkelt hängde på. Jag blev faktiskt förvånad själv. Så när varv två börjar, efter en minuts vila, så börjar Puttes krafter att tryta och han får alltmer svårt att hänga på och när backarna börjar vi skidbacken så slänger han in handduken. Asch, kör på, säger han. Så jag trycker på men det hällregnar nu nästan och svetten har åkt ned i ögonen eller framförallt ena ögat. Så jag ser typ inget på ena ögat och det är ett helsicke att springa nedför i hög fart. Som det förstås blir efter toppen.  Jag bestämmer mig för att det räcker med två varv och jag säger till Putte att jag ger mig då han kommer. När jag kommer tillbaka till banan så ser jag att några från klubben kör Olgor och de allra flesta verkar nöjda. Bra dag!

Sen måste jag få av de blöta kläderna och tar på mig luvtröjan och överdragbyxorna och skall bege mig hemåt. Då hör jag en bil utanför och den låter bekant. När jag tittar ut så ser jag att det är min och Ullis bil och hon kan inte ha sett mig så jag ringer lite fort. Vi sammanstrålar och väl hemma så tittar vi förstås på Biggest Looser och sedan Revanchens. 

Måndag morgon och jag hade förstås ställt klockan då jag redan i fredags fått en förfrågan om att återigen jobba på Welis. Och det svarade jag förstås ja till. Tyvärr behövde även Tomta hjälp men då hade jag redan lovat bort mig. Lite svårt att komma igång och jag kände mig lite trött då jag drog iväg. Det är ju lite tid att reflektera i bilen och alltid lite spännande då man inte vet vad man skall göra innan man kommit fram. Men den jag vikarierar för är alltid så förberedd så det är enkelt att ta hennes klass. Och kul! Det blev det även idag och alla var så duktiga och jag introducerade heta stolen för dem. Jag förklarade att det är viktigt att lära sig ta ställning och reflektera på saker. Så när man höll med ett påstående så skulle man resa sig från sin stol och ta en annan stol. Det kände som det var en nyttig övning. Efter jobbet så drog jag hemåt och passade på att jobba lite med Enklaresport men framförallt få fart på Felan som inte hade hört sin klocka. Han fick bråttom förstås då han jobbade kväll. Efter det så åkte jag och Tim till Gnesta och hämtade lite stolar. Tillbaka hem och fixade lite mat. Ullis och jag bestämde över telefonen att vi skulle cykla då hon kom hem. Hon jobbade över med deras nya projekt och risken är att vi skulle vara för trötta men vi bestämde att cykling skulle det bli. Sagt och gjort. När hon kom hem så fick vi påminna oss själva och snart nog var vi nere och körde en bana i Frankrike. Jag vet inte vad det var men det var över 7000 pers ute där samtidigt och det var sjukt kul! Det var cyklister överallt. Vi tappade varandra ibland men på slutet var vi tillsammans igen och åkte i mål samtidigt. Det blev en kortare runda på 24 kilometer men alltid något. 

Söndag och jag summerar helgen som i princip bara bestod av plugg. Ja, inte sådana man sticker in i borrhål utan jag har studerat och skickat in en opponering mot en gammal kandidatuppsats. Och gammal var ordet då den var ifrån 2010 och handlade om ungdomars verksamheter som i det här fallet bara handlade om vad de gör om dagarna. Samtidigt hade sociala medier blivit vanligare och det märktes att det var nytt då för mycket kändes som stenåldern. Men kul uppgift bara av den anledningen. Jag hade som vanligt lite svårt att komma igång men när jag väl var igång så tuffade det på rätt bra. Själva avhandligen var mastig så jag fick liksom försöka hitta de viktigaste detaljerna och fokusera på dem. Och jag borde ha kommin in i avhandlingen tidigare och läst mera, det kände jag. Men jag tyckte jag hittade bra saker rätt ofta och det känns som om jag borde bli godkänd även på den här uppgiften. Den känslan förstärktes hela tiden. På lördagskvällen så blev det förstås lite paus och mys. Sen direkt upp på söndags morgon och nu var det full fokus. Jag blev alltmer taggad och det kändes allt bättre. Sen var det som om hjärnan höll på att sprängas och jag orkade inte en sekund till och orkade inte ens kolla igenom texten utan jag bara skickade in det. En plötslig känsla av lugn och stillheter och jag kände hur kroppen skrek efter rörelse! -Jag vill ut och gå, skrek jag till Ullis som blev lite tagen på sängen. Jag är ju inte så förtjust i promenader men nu behövde jag verkligen det. Det regnade rätt ymnigt men jag brydde mig inte. Ullis känner att hon har fel skor på sig och regnet kommer äta sig igen dem men hon orkar inte vända. Vi går väl runt 3,5 kilometer och det är så skönt. Så befriande och den här gången är jag säkrare på att bli godkänd än sist. Och då gick det ändå vägen. 

Fredag och mycket badmintonspel innan det var dags att stämpla ut. Direkt efter jobbet så hämtade jag ett släp på Ullis jobb och efter en kaffe hemma så åkte vi och slängde sjukt mycket sopsäckar med löv. Varje höst blir jag så irriterad över att kommunen låter sina löv falla ned och i bästa fall plockar dem upp dem när det är helt rent på träden. Men då har typ allt åkt över till husen på andra sidan och vårat hus ligger dessutom lite öppet så vinden tar med sig hur mycket som helst. Nu börjar jag ångra att jag slängde lövblåsen för en massa år sedan. Det var en kombinerad lövblås/sug. Anledningen var jag att jag tyckte det var lite omständigt att suga upp löven. Och till råga på allt så sopar en viss granne upp kommunens löv och lägger dem mellan våra tomter. Och eftersom hon har häck en bra bit så är det till mig det blåser in... Asch, nu lät jag lite bitter. Men det går över! ;-) Hursomhelst så packade vi hela släpet fullt men vi fick åka två gånger. Men skönt att få det lite fint på tomten. Jag är förresten lite sugen på att fortsätta jobba med tomten då det blev så lyckat sist med mit gjuteriarbete. Jag kanske hyr en liten grävare och gräver upp lite till så jag får en fin grusgång till boden. Nåja, nu har jag ett projekt jag bara måste få klart med i källaren. Det får bli fokus på det först. Sen var tanken att jag och Ullis skulle cykla lite på våra trainers men orken rann ur oss och det blev teve för hela slanten. Ja verkligen för mig för jag hade svårt att gå och lägga mig och jag zappade sedan över till något fjantigt program om något "flodmonster" och sen blev det Masters på 12:an. Och när det tog slut så märkte jag att Da Vinci-koden också gick och den kom jag inte riktigt ihåg. Så den såg jag klart innan jag gick och knöt mig. Är en dag utan träning en dålig dag? Jo, kanske för mig men nu spelade jag lite badminton på skolan också. 

Onsdag och väldigt mycket badminton på skolan. Men vad sjutton vad ont i nacken jag fått! :-0 Ibland så står jag bara och nöter och tränar någon som bara behöver lära sig träffa bollen rätt. Det blir väldigt mycket slag och dessutom höga slag. Så nacken gjorde ondare och ondare. Men jag lyckades köra på och så länge man får styra spelet så behöver man inte titta upp så mycket. Sen blev det engelska i min egen klass och det var ett "tacksamt" ämne som behandlade just tacksamhet. Och en fin film om tacksamhet så fick de frågor de skulle jobba med i grupper och snart var lektionen över. Jag passade på att skjutsa hem Tim som varit i Trosa och testat sig för Corona, han var förstås pigg som en nötkärna men han var ändå tvungen att testa sig för att få komma tillbaka till jobbet. Det kan ju få bakvänd effekt att folk inte vill sjukskriva sig om de inte tror att det är något. Att det är så svårt att få testtider alltså. Nu hade Tim lite tur. Svaret skulle han få imorgon btw. Men vi var säkra på att det inte var något. Efter att ha lämnat Tim svar det full fart tillbaka och dags för lite god lunch innan det var idrottslektioner igen. 

Sen hemåt och Putte, jag och Ullis skulle springa lite på kvällen. Jag passade på att hämta ut lite reflexprylar från Rogelli och jäklars vad det lös. Safety kit hette det och med de grejerna på lär man synas. Vi blir som vanligt lite sena då jag inte hittar alla mina kläder men snart är vi på väg och vi ser att Putte sitter och väntar. Jag tror bara det blev ett par minuter så någon större skada var inte skedd. Lite orolig för hur kroppen skulle funka nu eftersom det gick så dåligt sist. Tim hade förresten fått svar och det var negativt. Vilket var positivt... :-) Det var iaf ingenting och det var skönt. Själv var jag alltså lite orolig då det börjat gå sämre men jag kom själv på att det kanske har med den ökade kylan att göra. Jag brukar nog få mer problem på hösten och vintern och det krävs nog att jag kör en bättre uppvärmning då. Men det gick rätt lugnt och det kanske var nyckeln för jag hängde på fast det blev längre och längre. Lite småtrött på slutet men det blev ändå ganska precis nio kilometer. Vi säger  hejdå till Putte och går hemåt. Lite mys framför teven då vi har sportat, det är man värd. 

Tisdag och nu börjar sista veckan med badminton i skolan. Jag har nog aldrig kört två hela veckor i sträck men det verkar vara ett vinnande koncept. Fler och fler blir duktigare och duktigare och övning ger som bekant färdighet. Hursomhelst så körde jag ett ganska enkelt upplägg och det blev mycket spelande och många elever vill möta mig. Och väldigt många är duktiga men med lite spelsinne så är det ändå ganska lätt att manövrera ut dem. Och jag tror att de lär sig bra genom att man själv kör bra. Men jag började få allt mer ont i nacken av allt spelande och zwiftande igår gjorde inte saken bättre. Och Ullis skulle jobba över men skulle försöka få till lite löpning mot kvällen. Och många klubbkompisar ville att jag skulle åka lite tidigare och tända upp lyset på löparbanorna. LaLa tipsade om att vi kunde maila kommunen att det nog är smart att ha tänt lite längre på kvällarna så kan man gå dit när man vill. Sagt och gjort, jag mailade. Men idag var jag tvungen att åka tidigare och det kom ett mindre gäng och sprang. Vi har ju inga gemensamma träningar för tillfället på grund av rådande omständigheter. Jag passade på att gå in i ett rum och plugga lite och rätt som det var så dök Ullis upp. Jag joinar henne och får ihop tre uppvärmningsvarv och sen är det då dags för lite intervaller. Men kroppen svarar inte alls och jag får bryta upp bara några hundra meter. Det känns som om jag behöver bättre uppvärmning men det kan också vara ett tecken på att jag har något skit i kroppen. Felix hade ju ont i halsen en dag i förra veckan och två dagar efter fick ju Tim det. Felix fick gå tillbaka efter två symptomfria dagar men Tim behövde göra Corona-test. Det hade jag ju bakhuvudet och bröt löpningen. Och kände jag inget i halsen? Nja, svårt att säga. Det kändes nog rätt bra men kroppen svarade iaf inte så jag fortsatte att plugga och Ullis fick springa själv på banan. Sen åker vi hem och det är förstås Biggest Looser på teve. Det tittade vi förstås på igår också, det glömde jag skriva. Kul upplägg och det borde inspirera folk till att träna. Inspirerar programmet er?