Torsdag och efter jobbet så kom Ullis hem och vi fixade lite käk. Sen kollade vi upp om Putte skulle springa men idag skulle visst även Flaken komma och det var Vagnis som gällde. Kul! Ullis var taggad på att springa med mig och Putte men sen hörde Tanjis av sig och det blev så att de sprang först och så skulle eventuellt Ullis hänga med oss sen. Men jag var lite slut i kroppen och kände mig inte alls på topp. Det kan ju bli så med mig och min bikuspida aortaklaff. Hursomhelst så håller vi på att kolla upp hur läget är men jag bestämde mig i alla fall för att jogga med en bit. Ullis drog iväg och jag tyckte att jag hade massor av tid men rätt som det var så blev det bråttom. Jag kommer iväg och har både pannlampa och lysgrej runt foten men ingen reflexväst. Nåväl, jag lös upp rätt bra ändå. Väl på plats så ser jag att Putte och Flaken är där men även Zedflanders. Jag berättare att jag skippar backarna idag men joggar med en bit och att Ullis kanske hänger på efter en stund. Jag hann knappt prata klart förrän det ringer och det är Ullis som undrar var vi är. Hon joinar direkt och så joggar vi på. Det börjar kännas bättre och bättre och jag har inga problem att hålla en bra joggfart som brukar vara problem initialt. Vi är nästan framme vid backen då det bara tar stopp. Vi stannar där och säger adjö och Ullis och jag joggar hemåt. Det är helt okej för henne och hon har ju redan sprungit en bra bit. Själv får jag då knappa fyra kilometer och det är ju inte mycket att skriva hem om. Men bättre än inget och jag är övertygad om att kontinuitet är bättre än superpass då och då. Sen blev det lite teve innan det blev tidigt i säng då jag skulle upp på natten och iväg och hämta Tim då han inte hade skjuts hem från jobbet. 

Sen ringde klockan och samtidigt stod Felix och kollade om jag var vaken. Sen somnade jag som en stock när vi väl var hemma. Och jag sov som vanligt till min nya grej och det är att sova till regn- och stormljud. Riktigt nice!