Måndag och jag riktade in mig på att fixa lite hemma, i lugn och ro. Men telefonen ringer och de behöver hjälp på skolan. Ajdå! Och jag som skulle till tandläkaren på en kontroll. Men jag säger att jag löser det, jag borde kunna släppa en klass tio minuter senare och kontrollen borde gå fort. Jag har ju en tand som gått sönder, fastän jag i övrigt har bra tänder. Och nu skall hon bygga någon bro, eller vad det heter. Jag drog ut den trasiga tanden i tisdags och tycker att jag skött mig bra sedan dess. Hursomhelst så hade jag lektioner på distans och det var bara nior. Alla var hur duktiga som helst men jag hade inte så bra insyn på deras arbeten men några ville ha lite hjälp och då kunde jag se och hjälpa. En rolig kille som alltid vill tävla mot mig fick vänta tills efter uppropet och sedan visade jag en kort film från Insta, där jag flippade koner. Han svarade direkt att det var enkelt så nu är det upp till bevis. :-)

Sen blir det en lucka och jag springer till tandläkaren och får hoppa in i stolen. Tandläkaren såg chockad ut och undrade vad jag hade för läkkött. Så bra skall det ju inte hinna läka, menade hon. Hmm, det är väl det enda som är bra på mig nu, tänkte jag. Det har ju verkligen gått utför på slutet och nu är det bara en vecka kvar till hjärtingreppet. Sen hem igen och dags för den avslutande lektionen. Just ja! Jag sprang ju till tandläkaren och får tyvärr en liten flicka framför mig som blir livrädd att jag jagar henne. Jag stannar förstås men så fort jag sprang så tittade hon bakåt och började springa... Ah! Stackars liten! Hon var nog inte mer än 7-8 år. Så har ni någon liten flicka hemma i Vagnhärad som är rädd så kan ni berätta att det inte var någon fara. 

Efter sista lektionen så började jag att förbereda för fogningen i källaren och Ullis, när hon kom hem, fixade maten. Vi åt lite fort och sedan var det dags att spackla. Jag tänkte väl att fyra kilo måste räcka för att få klart på första rummet, dvs det blivande badrummet. Det verkade bli rätt tjockt så jag skippade typ 100 gram fog och så var det bara att börja. Tjockt var det och det gällde att jobba på. Jag sliter och inser att det blir mycket att göra rent sen då det blev så tjockt. Efter lite vila så var det bara att börja köra med svampen och Ullis fick springa i skytteltrafik med rent vatten. Sen så gick jag faktiskt en gång till med svampen då det var lite väl mycket fog kvar på plattorna. 

Nu fick jag vänta lite innan jag skulle gå på plattorna med en trasa. Det blev lite teve och sen gick jag och mötte Ullis som var en sväng till Tanjis. Det blev lite te och mackor och sen var det bara jag kvar uppe då de andra skulle upp tidigt. Men nu hade kroppen tagit rejält med stryk och det värkte lite överallt. Sen ner på golvet och putsa var ingen höjdare men på något sätt så blev det klart. Avslutningsvis skulle jag fukta fogarna lite och jag drog första ett varv med fuktig svamp och sedan körde jag med blomsprutan. Vis av erfarenhet så vet jag att det behövs putsas lite till innan det glänser ordentligt men det blir spännande att se resultatet imorgon bitti. 

Söndag och jag var uppe tidigt och jobbade med renoveringen. Jag trodde att spacklingen i taket skulle räcka men det lös igenom rätt bra. Säkerligen så förstärkte solen en del men det borde kanske spacklas ytterligare en gång. Vi får se. Risken (?) är att det blir tillräckligt bra och att det sen rinner ut i sanden. När jag höll på att jobba så hör jag att det ringer på dörren och det är Super-Roffe med sin Kicki. De ville.... ja, vi kan säga att de ville kolla hur jag har det och vi pratade ett tag. Sen är det bråttom då Felix, jag och Ullis skall iväg då det är lägenhetsvisning idag och återigen skulle vi till Söder. Felix är helt inne på att bo där men priserna är rätt sjuka. En liten etta får man betala upp emot tre miljoner för. Men vi riktade in oss på dryga två miljoner men de drar ofta iväg. Först tittade vi på en, iaf initialt, fin lägenhet men det var skumma lösningar som att de lagt på något billigt golv på det finare trägolvet, varför då? Vad vill han dölja? Sen var köket direkt i hallen. Nästa lägenhet var däremot riktigt nice men vi hann inte ens komma hem förrän buden låg närmare tre miljoner. Suck! Men det är väl så här med visningar. Man får kämpa på och rätt som det är så blir det rätt. På vägen hem så stannade vi till i Kungens kurva för jag behövde nya läsglasögon. De från Claes Ohlson har fungerat bra men jag har lagt bort varje par och de jag hade nu var ett par riktigt billiga från Hemköp. De förstörde nästan mer än de hjälpte. Hursomhelst så köpte jag snabbt ett par och så var vi på väg hem igen. När jag kommer ned till tvättstugan, för att kolla lite på renoveringen, så tittar jag i en påse och där ligger mina glasögon... :-0 Men jisses! Jag har letat i över två veckor och när jag precis köpt ett par nya så hittar jag dem. Jag inser att jag inte kommer att hinna börja foga idag och förbereder istället för att göra det imorgon, då jag är ledig. Vi avslutar kvällen med att se på Mästarnas mästare och sen stupar alla i säng.  

Lördag morgon och jag ligger och smådrar mig i sängen och kollar mobilen. Återigen förundras man över hur svårt det är med de och dem. Jag reagerade först över att de skrivit fel i ingressen på en artikel men när felet sedan upprepades i texten blev jag förvånad. I och för sig så kan jag nog också göra fel på det ibland men jag jobbar å andra sidan inte med text. Sen kollar jag lite på en film om skidlegender och vad sägs om finske Hakuninen som 1952 vann OS-guld, på fem-milen, med 3.33.33 Snyggt och det är faktiskt samma tid som jag sprang Lidingöloppet på då jag gjorde comeback i löparspåret 1999. Målsättningen då var att springa under tre timmar och jag kommer ihåg att jag hade uppfattningen om att "det skulle bli lätt!" Det var det inte... Vidare kikade jag runt på tatueringar och så ser jag bilden av Nicke lilltroll... Den kan man väl inte ha...? Ha ha! Det blev lite spackeljobb och nu börjar det hända saker. Ullis jobbade lite extra och på kvällen så blev det mys framför teven. En bra dag! Vi hann massera varandra lite också. 

Så var det fredag och de första två inledande lektionerna hölls på meet. Sen fort till skolan och jag hoppade över maten i skolan då det var lite bråttom och sen var det alltså dags för min egen mentorsklass. Där var det egen dansträning men jag hann även busa lite med eleverna och som vanligt så imponerade N stort på mig med sina skills. Men jag lyckades själv rätt bra, eller vad sägs om detta? 

https://www.instagram.com/p/CMmjCETMueL/

Sen hem och det kändes riktigt bra och nu är det rätt nära. Fyra arbetsdagar och det är verkligen hög tid för operation för jag känner att jag inte alltid orkar vara på topp och det skall ju varken familj eller elever stå ut med. Operationen kommer gå till så att de för in katetrar via ljumsken och sen vidare till hjärtat där man skall lokalisera stället som skickar ut extraslagen. Tyvärr verkar det vara på vänstra sidan och då måste man gå via aortan och det innebär förhöjd risk. Dessutom kan det betyda mer smärta. Under operationen så brukar man hållas vaken och bara det känns läskigt. Hursomhelst. När jag kom hem så cyklade Ullis och det visste jag innan då jag fått notis på companion och efter duschen så åkte vi och köpte lite mer spackel. Sen kunde jag inte hålla mig utan satte igång och spacklade och Felix och Ullis fixade maten. Tim skulle komma hem rätt sent så han fick värma den sen. Efter spacklandet så var det mat och finalen i Talang. Oerhört hög standard och min egen talang att jag kan balansera en del saker på näsan räcker inte långt! :-D Dock provade jag ett korttrick på Ullis och Felix och de blev lite imponerade. Tills de förstod vad jag gjorde. Så är det ju alltid med trolleri egentligen. Skön och lugn kväll och jag bättrade på spacklingen lite på slutet. 

Torsdag och jag hade lite sovmorgon, det kändes skönt. Sen var det full fart till skolan, för en lektion, och sen hem igen för en meetlektion. Jag åt fortfarande inte någon fast föda och i natt så hade jag vaknat och känt mig svimfärdig. Helt klart fick jag i mig för lite. Tanken var att jag skulle äta något fast när Ullis kom hem, det var planen. Så jag fick dricka som sjutton för att komma i balans. Men nu var det meelektion och jag hade förberett en lek, för de som ville kombinera sin rörelseuppgift med något roligt, och det var Plåtleken. Nu dock i modifierad form och man skulle, försiktigt och diskret, fota registreringsskyltar och man fick en poäng för skyltar som slutade mellan 01 och 09, sen två poäng för alla som slutade på på 11, 22 och så vidare till 99. Avslutningsvis fick man fyra poäng för skyltar som slutade på 111, 222 och så vidare till 999. Det var, med facit i hand, ett idiotiskt upplägg för jag fick inte göra annat än att kolla skyltar. Vinnare fick 81 poäng och då fick jag ändå avsluta lite tidigare. Men kul tävling men nästa gång får jag revidera lite på vad man får poäng för. Jag presenterade uppgiften med att visa en video och är man inte född tidigt på 70-talet, eller tidigare, så har man nog aldrig sett Grodan Boll och Kalle Stropp med vänner. En av vännerna var just Plåtniklas. 

Efter mötet så var det mentorstid och vi gick igenom dagens punkter och snart skulle en kompis komma och fixa lite viktiga saker med elen, som inte jag får göra. Jag störde honom mest men det är ju så kul med el! Undrar om jag inte borde utbildat mig till elektriker istället. Hursomhelst så var jag lite sugen på att jag själv kunde gjort en del av jobbet men då han ändå satte igång så fick jag titta på istället. Men det blev en del spacklingsjobb kvar förstås och snart var allt spackel slut. Och jag kände mig också helt slut så när Ullis kom hem blev det äntligen vanlig mat och det var behövligt. Sen blev det lite lugnt framför teven

Onsdag morgon och det känns som jag ligger och är arg på mig själv för att jag inte sover. Typ jag borde sova nu. Sen hör jag något konstigt ljud någonstans och tror att det är alarmet. Men det låter annorlunda. NEJ! Det är ju mobilen som ringer och jag ringde ju och pratade in hos tandläkaren igår kväll då jag var orolig för att det var nu idag som jag skulle dit. Mycket riktigt! De hade hört mitt meddelande och jag känner att det här blev inte bra. Jag hade blivit osäker på vilken dag det var men eftersom jag inte hade fått någon påminnelse igår så var det nog på torsdag, tänkte jag. Det var ett större ingrepp så man skulle ta lite tablett två timmar innan. De undrade om jag var ledig nu och jag svarade nej. Jag var ju tvungen att ta ledigt men vad menade hon egentligen? Direkt nu, frågade jag. Ja, precis, svarade assistenten. Men det var ju en annan femma och jag svarade absolut. Det skulle ju innebära att jag skulle slippa ta in en vikarie. Jag borstar tänderna och hoppar i kläderna. Egentligen har jag varit lite arg på tandläkaren som hela tiden lagat en tand provisoriskt och sen har den gått sönder mer och mer. Eller varit, jag är nog det fortfarande för jag har inte haft en aning om att man kunde göra mera, det är nog hennes jobb att informera. Så fastän jag har bra tänder så har en tand gått sönder alltmer och nu, kröp det fram, kunde man ju göra det... eller det... Till slut hade jag blivit arg och sagt att hon fick prata klarspråk och jag frågade vad hon själv skulle gjort. Då kom det fram och jag sade att jag skulle ha det bästa. Så nu skall den lite skadade tanden dras ut och det skall göras en bro. Så jag var där på kanske sex minuter och de blev chockade. Oj, sade de. - Vi trodde du skulle komma runt sju men nu var klockan 06.40 typ. Perfekt för mig men jag var lite trött. Som vanligt obehagligt med bedövning men nu satt ju tanden som berg så det var ingen tvekan om att jag behövde det. Jag får riktiga kräkreflexer av tussarna och får ta ut den ena och be henne sätta in en ny. Det får inte komma för mycket ludd ned mot halsen. Så var det då dags att bege sig mot skolan och det var prov direkt men en vikarie, för den andra idrottsläraren, visste visst inte att vi delade sal och blev lite ledsen över att hennes plan gick i stöpet. Själv blev jag lite sur över bristande kommunikation men jag kunde absolut styra om men det var lite bråttom. Jag ursäktar min klass med att jag är lite påverkad av medicinerna och de är förstående. Så efter inledande information som jag får jobba fram, lite jobbigt med en tuss i munnen, är vi igång. Det verkar gå bra och när de är klara så får de gå en promenad och sen komma tillbaka. Efter det försöker jag ta mig hemåt igen oh nu kommer jag på att det var ju idag som jag råkade lägga ifrån mig bilnyckeln. Så inte lika stor panik idag men jobbigt. Väl hemma så går jag och handlar lite "mat" och det blir förstås bara i vätskeform. Jag hinner prata med en triathlet och vi lägger till varandra på zwift. Sen är det lite bråttom och jag har två lektioner på meet. Jag hinner knappt starta det andra förrän det ringer från dolt nummer. Jag svarar förstås och det är doktorn. Han hör att det är ett meet på gång och jag ber om några sekunder för att säga till min klass. Jag förklarar att det är ett viktigt samtal och barnen förstod. 

Jag frågade lite och förklarade att jag tyvärr inte ville vara med i en studie då jag inte ville medicineras. Det handlade om att man, OM felet skulle sitta i vänstra delen av hjärtat, kunde randomiseras till medicin istället för operation. Anledningen till att det blir så är att man måste ta vägen via aorta, vilket innebär förhöjd risk. Så det var en icke-fråga för mig. Tyvärr så tyder mycket på att det sitter i vänstra del. Jag öste på med frågor men sen var jag förstås att ta hand om lektionen. Jag tror inte det var så många minuter men klassen väntade snällt. Efter lektionen så hade jag några minuter att gå in i ett lärarmeet. Bra meet och jag fick lite att tänka på då det handlade om digitala förmågor och det är väl där jag har mina brister. Det anser jag dock vara skönt så det inte vore tvärtom.

Efter mötet så åkte jag och Ullis direkt till Nyköping då hon skulle lämna blod. Själv så får jag ju inte längre lämna blod och ni som känner mig vet ju att jag tycker att rätt skall vara rätt. Typ en sådan där person som inte kan släppa saker. Så när jag, pga hjärtfelet, inte längre fick lämna så fick jag höra att "du har rätt till en avskedspresent"! Det lät ju gentilt men skall jag behöva ta upp frågan. -Jag tror att jag skall få en present... Ha ha! Så typiskt mig. Antingen släpper du det eller så tar du upp det. Punkt! :-) Efter att Ullis lämnat så skulle vi hämta lite saker på Mio men där var det kaos. De hade visst ingen bra ordning på sina leveranser. Man kunde boka upphämtning och de hade visst ingen ordning så kön blev väldigt lång. Våra prylar hade visst inte kommit men vi köpte två, fina yogande grodor att ställa någonstans. Sen hemåt och lite mys framför teven. Jag hann spackla lite innan sängdags också. 

Tisdag och nu fick jag komma lite tidigare till skolan då jag skulle hålla i ett möte. Det gick bra och sen var det dags att ställa om för två lektioner där jag kände mig lite loj på den ena och sen hade jag prov på den andra. Det var lite läskigt att sjösätta provet för jag visste verkligen inte om allting fungerade och eleverna hade dessutom andra typer av datorer. När tiden var inne så var det tänkt att det automatiskt skulle gå igång men ingenting hände och samtidigt kommer en kollega in och vill ha hjälp. Precis helt fel tid och jag ber att få återkomma. Snabbt in i systemet och försöker få det live istället för finesserna med att det skall gå ut en viss tid. Nu går det bättre och klassen jobbar i tystnad. Jag upptäcker att jag gjort fel på några inlagda svar så det får jag gå in och rätta för det är oerhört skönt att få det mesta autorättat. Efter provet så är det full fart hem men ute vid bilen så hittar jag inte bilnyckeln och jag får gå och leta lite överallt. Samtidigt har duschkabinen äntligen kommit och Felix och Tim hade tagit hand om den. Jag var riktigt nöjd över köpet då det var bra pris och fraktfritt men väldigt lång leveranstid. Det sistnämnda gjorde mig orolig och jag väntade därför med att beställa hem bubbelbadkaret. Till slut så hittar jag nyckeln och nu är det lite bråttom. Väl hemma så är jag max en minut sen men de väntade visst in fler personer då alla inte riktigt hade hunnit avsluta vad de höll på med. När mötet var slut så kollade jag på leveransen och började packa upp själva karet. Det ser ut som en repa på ena sidan och det gör mig lite irriterad. Det är dock akryl så det går väl att lösa men någon kompensation borde man ju få. Jag upptäcker dock sen att det sitter en tunn plastfilm över och repan var visst ingen repa... Lite snopet men förstås skönt! Dock sitter filmen liksom ihopklämd mellan två delar och jag har ingen som helst lust att montera isär dem så det är svårt att få plasten att försvinna helt. Lite konstigt och jag har svårt att tro att man skall montera isär över- och underdelen för att få loss plasten helt. Sen kommer Ullis hem och vi har bestämt att massera varandra lite och tar upp massagebänken. Det är underbart men sen skall man på något konstigt sätt upp och man är ju som i dvala. 

Jag kom dock upp, förstås, och sen började jag undra var själva blandaren till duschen var. Den kan väl inte sitta monterad på kabinen innan? Nja, det var tveksamt och paketet, med den väggen, borde ju varit tjockare då. Till slut så hittar jag paketet bakom de stora väggpaketen och öppnar det. Men vad f-n! Där är det en liten keramikhäll! :-0 Typ en portabel modell så någon campare i Sverige öppnar säkert snart mitt paket med en blandare...  Jag får försöka få tag på kundtjänst och hittar snart en sida där jag drar iväg någonting. Jag har för mig att jag sett ett telefonnummer bland mina leveransmail så får jag inte svar på mailet så försöker jag ringa imorgon. 

Måndag morgon och det var lite segt på morgonen och det blev många koppar kaffe innan jag orkade kliva upp. Jag försökte blogga ikapp veckan som varit men kom inte så långt. Väntar man för länge så kommer man inte riktigt ihåg detaljerna. Sen hör jag klockan ringa inne hos Felix och fastän han jobbar kväll så gillar han att ligga och dra sig. Själv så får jag lite fart i kroppen efter ett tag och jag är snart nere i källaren och jobbar. Jag är lite nyfiken på hur det kommer att bli med färgen och målar lite på väggarna. Tyvärr glömmer jag bort vilken färg jag målar med och målar takfärgen på väggen. Fördelen med den är dock att det inte skvätter så mycket. Nåja, man ser hur det kommer att bli. Jag spacklar lite till och nu har vi täckt in hela golvet i badrummet med papper men jag råkar visst kliva i färg och när jag går ut i tvättstugen så blir det lite färg på golvet. Och jag ser att det stänkt lite där jag inte har täckt i tvättstugen. Hmm, jag får lugna mig lite med målningen i det rummet. Jag fokuserar nu på badrummet och speciellt där duschkabinen skall vara men var är den förresten? Det har gått flera veckor och efter lite sökningar så ser vi att den nu i alla fall är i Norrköping och den borde väl komma idag, tänker jag. Sen har jag utvecklingssamtal och jag ber om ursäkt om jag måste ta ett samtal för jag väntar både samtal från läkaren och från DHL. Sen kommer Ullis hem och hon ropar glatt att solen skiner och vi måste ut! Jag är inte lika entusiastisk men känner att hon har rätt. Så snart tar jag på mig och vi går ut. Hon vill promenera en timme men det säger hela jag nej till. Mitt ena knä värker och det känns som om jag har något som bromsar mig och att jag har en 30-kilos väst på mig. Vi pratar lite om den kommande operationen och vi funderar på om de går in annorlunda med katetrarna om hjärtfelet sitter på vänstra sidan för då skall de in via aortan och det innebär mer risk. Som det ser ut så sitter felet i mitten eller mer mot vänstra sidan så det verkar tyvärr som det kan bli så. Efter googling på kvällen så ser jag att man i alla fall går in via ljumsken men att man sedan går via aortan och det innebär visst smärta. Men det finns det ju mediciner till. Hursomhelst så verklingen längtar jag men jag är samtidigt orolig och det är ingen fördel att vara spruträdd. Jag har ju lämnat blod över 30 gånger och spruträdslan har inte blivit mindre. Det var en skön promenad och det blev väl fem kilometer, skulle jag gissa. Tyvärr glömde jag stänga av mobilen så det ser ut som ett virrvarr då jag sprang upp och ned i huset sen. 

Ullis och jag tittade sedan på Mästarnas mästare och vad kul att se Bengan Gustavsson igen! Det blev en bra mix av idrottarna och vad roligt att se vad de har gjort. Jag avslutade kvällen med att måla lite och nu börjar man se hur det kommer att bli.