Tisdag och det innebar första lektionen på över två veckor. Tyvärr så är jag en sådan där person som inte mår bra av långa lov och jag går och intalar mig saker som att jag inte är bra och så där. Så har det alltid varit men nu kändes det speciellt då jag kände mig piggare än på mycket länge. Jag avslutade ju med att vara riktigt låg och hade till och med perioder som försvann. Ren minnesförlust alltså och det var skrämmande. Lite jobbigt att jag inte riktigt visste vad jag hade sagt innan man visst sjutton var det dags för prov, för två klasser? tänkte jag. Jag fixade ju till det igår och nu var det bara att hoppas att jag inte hade snurrat till det innan operationen. Jag hade ju, innan operationen (!), bokat in ett utvecklingssamtal och dessutom missat det igår och tidigare så hade jag skrivit in fel tid på en annan. Pust! Nu kändes det mycket klarare och det om något måste ju vara ett bevis för att jag börjar fungera som jag skall igen.

Dock så åkte jag direkt till Woodys, på morgonen, och köpte lite skruvar och pluggar. Sen började jag att borra men väggen spricker ju upp så mycket så hålen blir för stora. Hmm, jag fyllde igen ett hål med spackel och tryckte in en plugg så får det härda. Det kanske tyvärr går upp igen men då får jag göra om det med en speciallösning, jag har sett att det finns.

Men hursomhelst så var det då klass igen och igår var jag nog överambitiös och gjorde en ganska tuff uppgift och nu skulle den sjösättas och det gick... superbra! Jag verkar vara mitt vanliga jag igen och trots att det kanske kunde upplevas som rörigt så förstod alla i princip direkt och var det något konstigt så kunde jag lätt förklara det - härligt! :-) 

Någon undrade hur operationen hade gått och jag förklarade förstås. Efter lunch, och min egen mentorsklass, så var det möte och det var lite speciellt att möta sina närmaste kollegor igen, dock på meet. Jag förklarade lite mer hur det har gått och hur det kändes. 

När Ullis kom hem så hjälptes vi åt att röja lite och vi borrade klart i källaren. Nu bytte jag borrstorlek så borde det gå att trycka in pluggen istället så den kilas fast från start. Det var ett bra beslut men tiden började gå och Ullis tänkte springa till Trosa och gärna snabbt innan hon blev för trött. Jag fixade det sista och sen satte jag mig i bilen för jag skulle lämna en våtdräkt till en i klubben. Väl framme så är det rätt många där. Vi har ju inga organiserade träningar med tanke på Corona men tydligen så springer en del fortfarande tillsammans men det är förstås helt frivilligt. Jag pratar lite med killarna och det är en jäkla boost att bara vara där. Först eleverna och nu en relativt stor del av löparklubben - wow! Jag bestämmer mig för att gå lite tills Ullis kommer. Jag hinner gå ett halvt varv innan jag ser att hon dyker upp. Hon joinar gänget och joggar ned då de joggar upp. Jag fortsätter att gå och när Ullis joggat klart så går hon med mig och det blir några varv till. Mobilen visade visst fel men där den visade rätt så höll jag runt 9 min/km. Helt okej. 

Sen hem och efter lite dusch så tittade vi lite runt på teven innan jag målade och givetvis så glömmer jag bort var jag har spacklat. Men det borde vara lugnt. Jag får väl bättringsmåla imorgon och/eller spackla lite till.