Så var då dagen kommen och Ullis och jag började med att gå en promenad för att både skingra tankarna och få lite hälsofrämjande motion. Det blev en lagom sträcka på 3,5 kilometer och vi stannade vid affären och köpte lite god frukost. Sen satte vi på kaffe och rätt som det var, när jag passade äggen, så hade Ullis dukat upp allt och det såg ljuvligt ut. Hur hon hann har jag ingen aning om och alla blev lite chockade. Vi fick tjata lite på barnen och sen fick jag för mig att jag skulle hinna fixa klart med två paket då kunderna väntat länge. Jag bokade så att DHL fick hämta på altanen och öppnade en liten lucka till dem och snart var vi iväg. Kavajen satt tyvärr supertight och fastän jag tyckt att jag hållt igen lite på slutet så var jag spänd och svullen. All stress spelade säkert också in.

Vi spelade min sång i bilen och så var vi framme. Det blev mycket kramar och det låg sorg i luften. Så overkligt och fastän det gått fyra veckor så är det svårt att greppa. 

Så började ceremonin och det var fint och gripande och ett värdigt farväl. En kompis till Oliver sjöng en av Jockes låtar och även det var väldigt fint. Man fick ta farväl och tårar föll, så förstås även på mig. Jag kände honom lite längre fram och lite högre upp. Observerandes och närvarande.

Sen sänktes urnan ned och det var Lina, jag och Peter som sänkte ned honom och det var försiktigt och värdigt. Vi tackade och efteråt åt vi gott på Utsikten och skildes sedan åt. Ett fint farväl och de närmaste samlades hos Lina och Vicke utmanade mig på biljard och efter lite regeldiskussioner så var första matcherna avgjorda och snart så ville Vicke även utmana Peter men nu var det Peter som sänkte den svarta i fel hål. Och det fortsatte med fler matcher och vi satt sedan och pratade lite om allt möjligt. Då ser jag en till salu-skylt hos grannen rätt över och jag och Felix går bort och kollar. Det verkar vara en perfekt båt och samtidigt går ägarna ut och jag ser att sonen är min egen elev och det var lite lustigt. Vi pratar lite om båten och jag blev klart sugen men allt kostar ju. 

Väl hemma så landar vi lite och mot kvällen blir vi hungriga men ingen orkar tänka på att laga mat utan det blir hämtmat och vi åt det till the Masked Singer. Första masken av och det pratades om Ellen men jag hade ingen aning om vem det var men när de börjar lyfta så ser man håret och det blev tydligt. Men som sagt, ingen jag kände till. De två andra var ju klara sedan långt tidigare. Dock så hade nog Ullis läst Hans Rosenfelt någontstans och det kändes klockrent. Men vilken multitalang han verkar vara :-) Tim var tidigt väldigt säker på Daniel Norberg och jag blev långsamt mer övertygad och på slutet så var det rätt klart. 

Ullis och jag avslutade kvällen med att tända två ljus för Jocke och det var en väldigt fin plats han fick. 

Tack för den här tiden Jocke och du avslutade med ett hole in one.