Söndag och både jag och Ullis hade sovit lite dåligt. Sorg och sen dåliga sängar på det. Vi kom upp lite sent och det var knappt att vi skulle hinna gå en promenad innan frukosten men vi satsade på det i alla fall. Frukosten var ju ändå öppen rätt länge. Lite kläder på och snart var vi ute och vi körde samma runda som vi tog igår med Lossan. Den var trevlig och idag fotade vi lite mer, det kändes bra. På något sätt så kunde man landa i tankarna då miljön var så fin. Vi höll 9:07 per kilometer och det är ju hyfsat bra och det smakade kanon med lite frukost. Sen ville Ullis träna och jag var lite sugen på att testa att springa ett varv, jag har ju varit lite väl försiktig. Ett varv på 2,7 km var ju lagom. Så fick det bli. Så började vi och jag fick en smärre chock. Det var tungt och jag kände verkligen hur jag gått upp fort på kort tid. Riktigt tungt och det på flera sätt. Men det funkade men skall det vara så tungt att andas, tänkte jag. Men sen släpper det och det ungefär efter tio minuter och det fenomenet känner jag igen sedan tidigare. Så en viss lättnad på slutet och det var ju skönt. Det blir 2,5 km och vi snittar 6.12 och det kändes ju bra. Det finns åtminstone hopp om livet. Efter det varvet så börjar jag att gå och det var bestämt sedan innan. Ullis fortsätter att springa och nu går jag 2,35 km och efter det går jag till gymmet. Där blir det lite gym och rörlighetsträning för axlarna. Rätt lätt men skönt att få igång min onda axel. Sen en skön dusch och efter det låtsas vi att vi skall röra oss hemåt och säger adjö till Sivan. Sen checkar vi ut och vi får ha kvar bilen i garaget. Därefter traskar vi runt i staden för att leta efter något att fika med. Efter att ha sammanstrålat i centrum så skiljs vi åt och familerna letar på olika håll. Till slut så dukar vi upp utomhus och försöker få med oss Sivan. När hon öppnar dörren så förstår hon inte riktigt varför vi är kvar men nu blir det lite sång igen och lite god tårta. Nu tackar vi för oss igen och nu är det på riktigt.

Vi stannar för att tanka och äter samtidigt lite mat. Både jag och Ullis äter väl max hälften och det var ju imponerande av mig att kunna lämna, kanske har jag bestämt mig... Väl hemma så stupar jag i säng men rätt som det är så kommer Ullis in och säger att grannarna verkar behöva hjälp. De är gamla och mannen har helt slut på energi och kvinnan får inte hem honom och jag får skjuta honom på hans rullator. Det är tufft att bli gammal. Det känns fint att kunna hjälpa till. Sen hem igen och efter lite vila så vill jag upp och plocka kontroller i Gnesta och Ullis hänger givetvis på. Vi passar på att lämna en leverans till en riktig krutgumma som dessutom precis har fyllt år så jag skickade med lite extra då jag känner henne väl.

Sen parkerar vi bilen på lämpligt ställe och börjar. Direkt så känner jag igen en flicka som jag haft men det snurrar lite i skallen för hon borde bo på annat håll men man kan ju flytta. Sen hinner vi plocka några kontroller innan jag ser en gammal kollega och vi snackar lite grand. Sen igång igen och nu springer vi på några gamla elever som verkligen har älskat mig och när jag känner att vi ligger lite efter så ropar Ullis att vi måste stanna. De hade visst sett ut som molokna hundar då jag bara sagt hej och dundrat förbi. :-0 Jag skäms och vi pratar lite grand och så kommer det jobbiga när de vill kolla om jag kommer ihåg deras namn och när har bytt skola så måste namnen liksom sorteras upp igen. Jag har ju ändå haft ca. 1500 elever. Nu blev jag lite ställd och med lite hjälp på traven så kommer jag ihåg och jag kommer ju verkligen ihåg dem och jag fick bevisa det. :-) Sen är vi igång igen och jag ser några elever till på vägen. Jag tror vi plockade tretton kontroller och det tar lite drygt en timme. En glass på vägen blir det och jag måste lära mig att stå emot lite mer. Bara för att Ullis tränar mycket hårdare och klarar av mer gott så betyder inte det att jag gör det. Men nu åker vi hemåt och det kändes bra att röra på sig. Det blev ändå långt över en mil idag. Typ 16-17 kilometer. 

På vägen hem, när vi lyssnade på Jockes låtar, så har jag mer och och mer börjat fundera på att göra en lite reunion av det gamla bandet. Undrar hur det skulle tas emot? Hmm...