Söndag och idag tänkte vi få till lite träning och Ullis tänkte lägga in lite löpning och frågade om inte jag också skulle göra det men det lockade inte. Jag har hittills känt en motstånd och det har kommit efter hjärtmedicineringen. Man måste dock nämna att jag även blev förkyld i samma vev och jag vet inte vad tunghete i lungorna beror på. 
Hursomhelst så bytte jag om till lite ledigare kläder och så var vi iväg. Det kändes rätt bra och när Ullis skulle börja springa så for djävulen i mig och jag smög igång bakom henne och började själv att springa. Hon märkte mig snabbt så det riktigt roliga försvann. Det där med att hon efter minuten skulle vända sig om och jag skulle vara precis bakom.

Men hur gick det då? Jo själva löpningen kändes klockren och det var kul och jag kände mig stark tills det kom till backarna... Där var det som om jag sprang med en ryggsäck på 20 kg och det gör jag ju faktiskt. 
Det blev fem enminutersintervaller och det kändes ändå rätt bra. 
Efter lite drygt 90 minuter var vi hemma och det kändes som att jag nu kan börja träna på riktigt igen.

Sen skickade vi en massa produkter och nu har det lossnat med flipbelt och det är mest Ullis förtjänst. 
På kvällen blev det fotboll igen och vi spelade klart bättre än väntat men inte f-n kan vi få in bollen.

Forsberg var grym och ett klart misstag att ta ut honom. Synd att Zlatan fick så lite tid och jag skulle tagit ut Isak eller Kulzevski lite tidigare då de helt klart inte är i superform.

Vaknar upp och mår riktigt dåligt. Som om jag vore bakfull men jag dricker ju inte utan det är en ren och skär sockerchock. I flera dagar har jag ätit godis och igår åt jag upp en påse själv. Det funkar helt klart inte och jag kunde knappt gå upp ur sängen. Ullis och jag hade bestämt att ta en morgonpromenad men det kändes inte som det ens var möjligt. Som tur var så försökte jag och trots att varje steg gjorde hemskt ont så fortsatte jag, dock i snigelfart, och det släppte allteftersom. Det kändes som jag verkligen behövde förbränna sockret och promenade hjälpt en hel del men känslan av att vara fakfull blev bara värre och mot slutet av dagens började jag fundera på om jag inte blivit sjuk för huvudet dunkade. Mot kvällen så började det dock lugna ned sig så hoppet fanns att det inte var någonting. 

Under dagen hann Ullis och jag rensa ur garaget och jag slängde typ 5-6 år av bokföring och det var typ knappt 1000 sidor per år så över 4000 sidor åkte nog i soporna. 

På kvällen så åkte jag och Ullis till Sports club och körde lite. För mig blev det Cross Trainer och jag lade in lite intervaller och det var underbart! Jag har verkligen längtat efter hård träning och kroppen svarade bra, så härligt!

Sen blev det lite styrka och sen ringde jag och beställde lite hämtmat, igen.... 

Väl hemma så blev det en snabb dusch och sen mat framför "Så mycket bättre". 

Helt galet roliga lektioner och rätt som det var så visade klockan att jag redan var uppe i dagens stegmål. Det är visserligen inget jag själv valt utan klockan kör ett snitt av veckan och nu var det visst runt 14600 steg. Så fullt ös alltså och fullt ös på relativt hårt gympagolv innebär ömma fötter. Kul men sliten åkte jag hemåt men först fick jag dock springa runt och leta reda på en klass som skulle fått lappar av mig och det missade jag. Det var dock snabbt löst och väl hemma så jobbade jag lite på Enklaresport och sen blev det hämtmat på pizzeria Piccolino. Vi avslutade kvällen med att åka förbi minneslunden och tände ett ljus för Jocke som skulle blivit 44 år idag. Älskar dig, Jocke! 

Torsdag och nu var det många nya klasser som skulle instrueras i pickleball och ofta blev det riktigt bra matcher.

Eftersom det behövdes en hel del hjälp så hade jag inte så mycket koll på en hel del men då var det desto mer glädjande när de hade tränat hur bra som helst.

Helt slut men riktigt nöjd så var det dags för hemfärd och vad säger man när man ser hur återplanteringingen av häcken blev efter ett arbete på gatan utanför... De behövde ta bort häcken för att komma åt och ringde upp mig i början på veckan. - Ja, se bara till så det ser likadant ut efter sade jag och ta kort. 
Nu ser det inte alls så bra ut och grävmaskinisten sade att det var jättesvårt imorse. Men det får bli deras huvudvärk och de får väl ta in en trädgårdsmästare om de inte få till det.

Sen tog Ullis och jag en liten promenad innan fotbollen och fotbollen var ingen höjdare. Vi måste ju göra mål på våra chanser och hatten av för Georgien som höll sin matchplan till punkt och pricka.

Onsdag och återigen mycket bra fart och kul på lektionerna. Efter sista lektionen så skulle jag dock upp och sammanstråla med Ullis på Bosön så jag hoppade in i bilen och kopplade upp mig på Teams och var med på möte.

Väl framme så var det då dags att möta upp Ullis då hon skulle träffa sin sjukgymnas. Egentligen så skulle jag också träffat samma men eftersom jag väntar på svar från axelläkaren så avbokade vi min tid.

Ullis fick prova ett coolt löpband och det såg riktigt bra ut. Lätt och fin i steget. Men man får förstås ta det försiktig.

Efter det så började vi bli hungriga och det slutade med att vi åt på Brödernas, på Lidingö. Helt okej men kanske inte riktigt värt det så nästa gång kanske det bli något annat.

Vi avslutade kvällen med en liten skön promenad och sen lite teve-mys. Tyvärr har det ofta inneburit något gott till så måste jag ändra på...

Tisdag morgon och jag ringde snabbt till vårdcentralen och de skulle ringa upp 08.30 Hmm, precis när jag startar första lektionen och jag som hade teori i vanligt klassrum. Men eftersom vårdcentralen brukar ringa precis på avtalad tid så bestämde jag för att låta klassen vänta i kanske två minuter men de ringde nog strax innan klockan var slagen så de behövde inte vänta så länge.

De hade visst inga tider så jag sade att jag inte kunde låta min klass vänta så jag fick lov att återkomma. 
Efter att ha gått igenom vad eleverna skulle göra så ringer de upp och någon elev var gullig och sade att de hade förstått och att jag kunde ta samtalet.

Nu fick jag en akuttid på fredag morgon och det fick gå, sade jag. Hälsan går ju först. Eventuellt så kan det som känns ta emot i lungorna ligga kvar sedan en gammal förkylning men det kan också vara medicinen som har en dämpande effekt.

På lektionerna är jag dock allt annat en dämpad och spelar och leker med eleverna.

På kvällen så regnade det så nybörjarna stannade hemma men jag och Ullis var inte säkra på om allt var rätt inställt, med belysningen, så vi åkte ned för säkerhets skull.

Sen hem och bara njöt framför teven. Det kändes skönt.

Måndag och det var dags för en återkontroll på hjärtat eller kanske snarare en uppföljning på hur medicinen har fungerat. 
Jag hämtar upp Ullis och hon är ett skönt stöd och det känns att vi gör den här redan tillsammans.

Vi är nu, vis av erfarenhet, rätt tidiga fast, som det skulle visa sig, helt i onödan. Det fanns parkeringsplats men det kan man ju aldrig vara säker på. Så det blir en liten fika på Vete-katten och det är väl helt okej men lite sämre än vad ryktet säger. Det kan förstås variera på vilken man är.

Sen är det dags och jag frågar om frun får följa med in för det kämns som jag vill att hon också hör och kanske kan komma med bättre frågor.

Ullis frågade på och det var verkligen en aha-upplevelse då informationen kom på ett annat sätt och blev mer greppbar. Jag har liksom inte fått något grepp om omfattningen och det var lite jobbigt att höra. Och hur själva extraslagen kom också, det hade jag heller inte vetat. De kom liksom i stim och inte då och då, som jag hela tiden trott.

Väl hemma så smälte jag allting och tankarna flöt iväg ibland medan vi tittade lite på teve.

En fråga vi hade var om det var medicinen som gjorde att det kändes som jag fortfarande hade något kvar i lungorna efter min förkylning och det kunde det mycket väl vara och jag skall ni försöka få tid så någon läkare kan lyssna på dem.

Söndag och nu var det hårdsatsning på att få ordning i källaren och vi lade ut lite erbjudanden på Facebook.

Det blev en tur till soptippen och efter det var vi hembjudna till T och R. Ett missförstånd gjorde att Ullis bakade en kaka men det var inget problem att äta upp den själva sen.

Det var trevligt som vanligt och sen softade vi lite men det blev lite fortsatt jobb med Enklarespor.

Kvällen avslutades med  en liten promenad och sen kikade vi på lite teve och sen var det Zlatan på teve.