Onsdag och Ullis och jag skulle upp tidigt för en hjärtundersökning och det är skönt att det blir en uppföljning. Det är väl inte så att det varit akut men man vill ju må så bra som möjligt och jag har misstänkt att det finns en nivå till, sas. 
Jag vill komma iväg skapligt och vi rullar faktiskt iväg precis som planerat.

Trafiken är bra och vi hittar direkt en parkering och allting flyter på, det här kan väl inte gå fel?

Så checkar vi in cirka en kvart innan jag skall vara där och rätt snart så säger hon att jag är på fel ställe och jag tänkte att jag förstås inte skulle checkat in där. Hon upprepar att jag är på fel ställe, du skall vara i Huddinge, säger hon! :-0

Ullis svarar direkt, men då brassar vi dit! En annan i personalen rycker det är roligt och skrattar. 
Hon i receptionen försöker istället styrs om och vi skulle inte ringa själva till Huddinge, det löser de. Huddinge ringde också och även hon skrattade och sade "lilla gubben!" Jag hade högtalaren på men det lät inte det minsta nedvärderande utan hon lät genuint snäll. 

Efter lite bök så kommer jag in på en sluten avdelning och en lång ståtlig kille tar hand om mig och Ullis fick följa med in. Det är alltid bra så hon också kan lyssna. 
Läkaren Var sjukt grundlig och undersökningen tog typ tre gånger så lång tid som vanligt men det var själva beskeden som var så fantastiska. Han menade på att allting ser jättebra ut och fastän jag saknar en kusp, på aortaklaffen, så är funktionen densamme och de felen som många, som har bikuspid aortaklaff har, har inte jag. Väggarna var starka och inget läckage och något annat som kollades i halsen, det var dock rätt otrevligt med tryck rakt över halsen. 
Extraslagen, som inte skall ha något med aortan att göra, kom i början och det var vartannat slag. Sen kom det inga mera så det är verkligen allt eller inget. Det känns ju verkligen som det bara behövs ett lite ingrepp på rätt ställe.

Vi åkte sedan hemåt men när Ullis pratade om ett fik som Tomas och Rosie varit på så knappade jag in det på mobilens gps och vi åkte dit. 
Superhärligt ställe och magiskt goda räksmörgåsas, trots grovt bröd.

Sen tänkte jag lite på läkarbesöket och det kom över mig att någonting släppte och jag ville gråta men kanske inte där och då. Några tårar kom dock. Det har förstås varit en press och oro över om jag har dåligt hjärta. Givetvis har det oc påverkat mig att det finns i släkten. Det var som en stor tyngd släppte från axlarna och jag har nog inte riktigt förstått att mitt hjärta, förutom att jag har extraslag och ett medfött hjärtfel, faktiskt har ett starkt hjärta. Nu skall vi bara få ordning på extraslagen och de hade inget att göra med aortan sade han ju. Han verkade duktig.

Vidare hemåt och vi stannade till vid Skärholmen. Där köpte Ullis några neoprenhandskar, då hon skall simma ett lopp i helgen i Vättern. Där kan det vara kallt och nu pratades det om obehagligt låga temperaturer. I mitt huvud, då, handlade det om 15-16 grader. Skall man sen simma runt fem kilometer så kan man nog bli nedkyld.

Vi tog en sväng på Ikea och spontanköpte två mysiga gungstolar, förhoppningsvis får de plats någonstans. Innan vi åkte hem tog vi en islatte och åkte sedan till en motorcykelbutik och provade hjälmar, våra är ju lite slut. Tyvärr var det inte samma professionella hjälp som sist men ambitionen fanns.
Hem igen och snart åkte vi ut till Stensund då Ullis och Gisela skulle simma en sväng. Jag tänkte passa på att plocka ned förtält och annat och ta hem husvagnen då vi tänkt åka imorgon bitti ned till Gränna för simningen.

Vi hälsade på Gisela och hennes mamma och sen gick jag och började plocka ned. Det gick fort men det är mycket som skall fixas.

När alla pinnar, markis och tältmattor var borta som kom Ullis, de hade nöjt sig med en kilometer idag.

Ullis hjälpte att packa ihop förtältet och sen sprang hon hem då jag tog det sista.

När jag höll på att packa ihop så såg jag ett par som betedde sig lite skumt och jag pratade med några tältgrannar och jag spred det även i den interna husvagnsgruppen. Bra att ha lite koll.

Jag passerar Ullis och hon gör tecken att det är tungt. 
Väl hemma så är det som vanligt sjukt trixigt att få in den långa husvagnen i den smala passagen. Man måste liksom börja svängen långt ut och sen handlar det om några få centimetrar men Felix höll koll på andra sidan.

När Ullis kommer så får han strax beskedet att temperaturen, vid strandkanten är 11 (!) grader och det är visst 2-3 grader kallare längre ut. Men vad f-n! Det är ju direkt hälsofarligt och vi verkar tagit hem vagnen i onödan. 
Nåja! Vi kör ju inte åka direkt imorgon bitti.

Jag passade på att fixa ett källarfönster med kemiskt trä och det är väldigt lätt att arbeta med men härdas extremt snabbt. Efter typ fem minuter är det hårt och när det är trångt och svårt att få till så får man ibland avbryta.

Vi avslutade med några avsnitt av Manifest.