-Skall vi inte gå på Coren, sade Ullis! Ja, varför inte, tänkte jag och replikerade i nästa sekund: -Kör på det! 

Över fyra veckor utan träning gör att man både hinner klättra på väggarna och efter det bli van och lat. Nu kändes det nog nästan helt bra men helt säker var jag inte. Men jag kunde ju försöka köra lite lugnare och väl på plats så börjar det med bra tempo i uppvärmningen men den brukar vara rätt kort så jag körde på. Sen, när pulsen är hög och jag får ta i rejält, så vilar jag lite ibland. Jag bara måste och det berodde nog inte bara på att jag redan innan intalat mig att hålla igen lite. Man tappar helt klart både kraft och kondition vid längre uppehåll. Så nu är det uppförsbacke de luxe! Jag lyckades ta mig igenom passet men tack vare att jag fick lägga in lite mikrovila, då och då. Men skönt att vara igång. Nu får vi starta med lite förstånd. I övrigt så har det varit bra lektioner på skolan och eleverna verkar nöjda. Jag är förresten sjukt nöjda över deras insatser och vad kul att skolkatalogen kommit.