Söndag och vad var det som hände? Vi sov typ till elva, om jag inte minns helt fel, och kanske behövde vi det. Det var ju inte så vi var uppe halva natten direkt. Och vännen R hade hört av sig och vill fika och vi bestämde att de kunde komma lite senare och vi fick i oss lite mat. Efter det trevliga fikat så blev det lite cykling på Zwift och sedan blev det återigen lite teve på kvällen. Inget av större vikt att rapportera. 

Lördag och det var dags att musta äpplen. Men först var det full fart med att plocka ned äpplena och vi började försiktigt men efter ett tag så körde vi lite mer aggressivt och jag var uppe i träden och skakade allt jag kunde. Det for äpplen överallt och tyvärr även rakt i huvudet. En mössa skyddade lite men nog sjutton gjorde det ont. De som blev för skadade slängde vi men det räckte och blev över i alla fall. Sen packade vi in en massa påsar i bilen och vi fick ihop över 130 kg äpplen! :-0 Och det på tre träd och det finns säkert 50 kilo kvar. Vi kom iväg i god tid och åkte bland annat in och köpte lite gott till vår jubileumslöpning, som vi skulle ha på tisdag. Det var lite osäkert väder men vi brukar alltid ha en jäkla tur. När det väl är dags för löpning så slutar det att regna. Och klubben har funnits i tio år men de gånger det har regnat kan man nog räkna på ena handens fingrar... Hursomhelst så åkte vi sen vidare och när vi var inne på K-rauta så kommer jag på att jag nog har lite rabatt sedan jag fyllde år. Så det blev några stekpannor och sen var det dags att bege sig till musteriet. Där hoppade killen till när vi sade 132 kilo och jag blev lite förvånad. Det kan väl inte vara så mycket, tänkte jag. Men vi kanske hade uppgett mindre då vi bokade. Jag vet inte. Vi blev själva lite förvånade då vi vägde all frukt. Hursomhelst så gick det bra att musta och vi fick smaka lite på vår egen must och det var jättegott. Det handlar ju ändå om att blanda sorterna på rätt sätt. Vi har tre sorter och två av dem är vi rätt säkra på och det är James Grieve och Signe Tillisch. Det blev till slut hela 32 boxar och det kan ju kännas lite då de kostar 75 kronor styck. Men det är det klart värt och det är ju roligt när det är ens egen must. Väl hemma så cyklade jag äntligen igen och det blev ett pass i mitt träningsprogram på Zwift. Det var tuffare än jag hade väntat mig och det var nog tur att det var ett lättare pass. Undrar hur det blir på nästa pass. Det är nästan så jag riskerar att skjuta på det. Det känns iaf så. På kvällen så började jag och Ullis att titta på Sommaren 1985 och det blev avsnitt på avsnitt. Det slutade med att klockan var runt halv ett och vi fick slita oss. 
     

Så var ytterligare en vecka klar och det var rätt lugnt på skolan. Jag körde min orienteringsträning och fanns på ett ställe som hjälp om det behövdes. Men det var rätt lugnt och de som hade det svårt fick verkligen kämpa. Det finns inga genvägar. Och idag fick man använda cykeln för att som jag sade "dammsuga" skogen. Några hajade till men de flesta verkade förstå. Men jag fick förstås utveckla men hela tiden så lägger man in uttryck, med tillhörande förklaring, så att även nyanlända lär sig. Och vissa uttryck har ju kommit att försvinna. Ullis och jag kommer aldrig glömma då vi sade något i stil med "hen såg ju ut som hej kom och hjälp mig"! Vår yngsta son bara tittade på oss och började skratta. Och då hör vi ju hur det låter. Och har ni inte sett Özz roliga stand up med "ugglor i mossen" så måste ni bara googla den. Själv håller jag nu på att försöka gå igenom en uppsats som tar upp skillnaden mellan danska och svenska prepositioner. I Danmark så går man i byen och så vidare. I Sverige så går man på stan. Skillnaderna mellan olika länders språkbruk är större än man tror och uppsatsen handlar om att det oftast kan bli problem vid översättningarna. Men iaf. Väl hemma så blev det ingen träning men jag plockade ned lite äpplen då vi skulle musta imorgon. Sen mös vi lite framföre teven och det är ju aldrig fel. Tur iaf att det var framför och inte på...

Torsdag och jag fick igång mina klasser rätt bra och gick några promenader runt för att hjälpa till. Nu har de börjat förstå hur man skall tänka och det har handlat om learning by doing. Inte krångla till det men givetvis med lite instruktioner. Sen var det mentorstid och jag hade blandat ihop dagarna och blev lite överaskad så jag fick lösa lite där och då. Välkomstsamtal på det och det gick bra och sen fort hem. På kvällen kände jag mig seg och orkade inte springa så jag och Ullis gick dit och instruerade lite. Lite tråkigt då man känner att kroppen inte riktigt orkar. Det blev lite mer teve istället och ibland kan det också vara skönt. Hoppas bara jag kommer igång ordentligt igen.