Tisdag morgon och jag vaknade upp med rejäl smärta i knäet. Ajdå! Det kom förstås från långlöpningen i söndags. Smärtan kan förstås försvinna men efterhand, under dagen, så tar jag beslut att oavsett smärtläget så ställer jag in löpningen. 

På skolan var det Harry Potter för hela slanten förutom för en klass som även hann köra flaggan på slutet. Galet bra nivå och det var kul att stå vid sidan och titta på. Rätt ofta så är jag med själv för jag tror att jag med min kunskap kan visa lite hur det skall gå till. Då hinner man förstås inte anteckna elevernas nivåer så ibland får jag backa tillbaka och bara bedöma. Idag var det en sådan dag. Jag avslutade dock med en specialgrupp där det blev lite badminton. 

När jag åkte hemåt så såg jag till att det fanns en backup-plan på löpträningen för jag tänkte att jag kan ju passa på att träna själv och då tänkte jag och Ullis cykla. 

Vi kommer igång rätt snabbt och Ullis nya pass fanns där de skulle och jag körde mitt vanliga 70-minuterspass och jag fick gräva djupt och det irriterar lite. Det är ju fortfarande låg pulsnivå men det mesta är kanske är mentalt. 

Bägge klarade av sina pass och var nöjda. 

Efter duschen så fastnade vi lite i soffan och klockan gick...