Tisdag och idag var jag tvungen att lösa transportbiten lite bättre. Då jag skulle fram och tillbaka till Jogersö alltså. Jag plockade med mina inlines och en hjälm och klev på bussen. Det borde gå fort nog. 

-Va! Skall du köra på dem? Kan du det? Och så vidare. -Coolt! var det någon som sade också. Javisst, tänkte jag. Jag har ju till och med varit expert i teve på inlines men dock terränginlines och första gången på länge så är det alltid lite läskigt. Först var det dock disgolf, med en klass men sedan fick jag bråttom då det var kort rast till nästa. 

Jag kom iväg bra och även eleverna hade kort rast så jag var klart först ändå. Lite småhalt på våta löv men då fick jag ta det lugnt. Det kändes som det gick riktigt fort men lite läskigt där de fräst bort asfalten så jag får kolla om om man kan ta någon annan väg sen. 

Efter sista eleven var tillbaka så tog jag dock samma väg och jag gick försiktigt över den räfflade biten och sedan rullade jag ned. -Wow! sade barnen på skolgården då jag kom. 

Sedan sista lektionen och då blev det orientering på hemmaplan men några kontroller var visst försvunna och nu var det bara bokstäver på träd. 

Bra lösning med inlines i alla fall. 

Tyvärr kändes kroppen ännu inte helt bra så träningen fick bli den lilla med inlines i fyra kilometer. 

Hemma kollade vi på Robinson och tog det lugnt. 

Vi gick dock en promenad till och från affären så jag skulle få ihop tillräcligt med steg till kommunutmaningen. På vägen hem så är det som om jag får ont på benet men tänkte att det var när jag slog i med kassen. Eller var det något annat?