Tisdag och idag var jag tvungen att lösa transportbiten lite bättre. Då jag skulle fram och tillbaka till Jogersö alltså. Jag plockade med mina inlines och en hjälm och klev på bussen. Det borde gå fort nog. 

-Va! Skall du köra på dem? Kan du det? Och så vidare. -Coolt! var det någon som sade också. Javisst, tänkte jag. Jag har ju till och med varit expert i teve på inlines men dock terränginlines och första gången på länge så är det alltid lite läskigt. Först var det dock disgolf, med en klass men sedan fick jag bråttom då det var kort rast till nästa. 

Jag kom iväg bra och även eleverna hade kort rast så jag var klart först ändå. Lite småhalt på våta löv men då fick jag ta det lugnt. Det kändes som det gick riktigt fort men lite läskigt där de fräst bort asfalten så jag får kolla om om man kan ta någon annan väg sen. 

Efter sista eleven var tillbaka så tog jag dock samma väg och jag gick försiktigt över den räfflade biten och sedan rullade jag ned. -Wow! sade barnen på skolgården då jag kom. 

Sedan sista lektionen och då blev det orientering på hemmaplan men några kontroller var visst försvunna och nu var det bara bokstäver på träd. 

Bra lösning med inlines i alla fall. 

Tyvärr kändes kroppen ännu inte helt bra så träningen fick bli den lilla med inlines i fyra kilometer. 

Hemma kollade vi på Robinson och tog det lugnt. 

Vi gick dock en promenad till och från affären så jag skulle få ihop tillräcligt med steg till kommunutmaningen. På vägen hem så är det som om jag får ont på benet men tänkte att det var när jag slog i med kassen. Eller var det något annat?

Måndag morgon och kanske hade vi ätit något konstigt för både jag och Ullis kände något i magen. Igår körde vi ju slow cookern och tiden kanske var lite kort för den stora biten. Vi hade i alla fall varit lite tveksamma då vi tagit ut den men då var den redan ute ur maskinen. Idag skulle jag nog få lite problem på skolan också då jag skulle köra orientering på Jogersö och hittade inte nyckeln till cykellåset så den skulle jag inte få med mig. Cykeln alltså. Till råga på allt så ser jag att jag har fått ett inbokat möte timmen innan lektionen på Jogersö. Ajdå! 

När det är i slutet på mötet så ber jag om ursäkt men jag måste iväg! säger jag. Jag frågar lite snabbt om det finns någon cykeln på skolan och den vi brukar ha är i så dåligt skick så den inser jag att den kommer ta mer tid än att gå bort. 

Jag slänger på den tunga ryggsäcken och börjar småjogga bort. Till stor del så joggar jag hela vägen men var är alla eleverna? tänker jag. Jag har inte sett en enda och lektionen börjar ju typ om 5-10 minuter. Sedan ringer det och en elev undrar var jag är. Ha ha, alla är redan där och sen kommer jag joggandes med ryggsäcken på. 

Några elever kommer sent tillbaka från orienteringen och jag inser att lunchen är bara att glömma. Sedan nästa klass och ytterligare en. Så hela dagen, i princip, på Jogersö. Till största delen var det varmt och skönt men visst blev man lite kall på slutet och givetvis så är det några elever som är sena även på sista lektionen så att komma hem i bra tid var bara att glömma. 

Det blev lite läsk och en kexchoklad i skolans café sen innan man drog till bussen. 

Väl framme i Nyköping så blev det tåget som passade bäst in. 

Väl hemma så blev det lite mat i magen och vi kollade på Efter fem, på Tv4 och nu verkar det som om Robinson började och skulle man se det? Jodå, vi tittade sen på kvällen och nu är man väl fast i det. Fast något att se fram emot skall man väl ha. 

Både Ullis och jag kände fortfarande av magen och hur skulle jag göra med däcket? Felix har ju ett trainer-hjul där jag kan sno en slang ifrån men det känns ju som onödigt jobb om jag ändå måste slänga på en släng på hans hjul sen. Nu är jag ändå lite hängig. På skolan gick det bättre men det är som man bara orkar när man måste. Något skit i kroppen har vi fått, det är säkert. 

Söndag och idag skulle Ullis få in ytterligare ett löppass medan jag körde lite mer safe och satsade på cykeln. Hittills har det ju gått rätt bra med löpningen men jag ökar väldigt försiktigt och försöker få upp en bra mängd på cykeln i första hand. 

Sagt och gjort. Ullis drog iväg och jag pumpade upp den nya (?) slangen och körde igång. Jag hittade ju en slang som låg i förpackning i butiken men den såg lite torr ut. 

Däcket var hårt och fint i alla fall och träningsmässigt kändes det bra. Jag körde mitt pass och cyklade i godan ro när det bara smäller till och direkt efter känner jag hur det blåser på underbenen. Som en liten orkan. Efter den lilla chocken förstår jag att slangen smällt men vilken jäkla smäll! Det har jag aldrig varit med om förut. Där var passet slut, kan man säga. Det blev 47 minuter och det var ju ändå tur att jag hann cykla en stund. Under passet så passerade jag 18 mil den här veckan och det var kul. Det var länge sedan jag var det. 

In i duschen och jag klar när Ullis kom hem. 

Sedan tog jag tog i våran Spökjogg som vi i klubben arrangerar. Just Spökjoggen så är det Laura som får hålla i den men Ullis och jag stöttar och jag brukar göra inbjudan så den fixade jag. Vill ni vara med så är det bara att dyka upp och vill ni vara spöken så kontaktar ni Laura eller mig och Ullis. Det brukar vara en kul och lite läskig tillställning. 

Lördag och idag skulle Ullis och jag ut på långpass. Lite huvudbry vad man skulle ha på sig för nu har temperaturen börjat sjunka fast det var ju lite sol. Hm, jag funderade och det fick bli långa tights, t-shirt och en tunn löparjacka som jag kunde ta av mig om det blev för varmt. Ungefär som sist. 

Det började precis som vanligt, det vill säga att det kändes tungt och segt. Jag stannade till några gånger och hoppades att det skulle släppa men det dröjde säkert 20 minuter innan det hände något och då började det att kännas lättare. Sen blev det nog bara bättre och bättre men jag väntade på släggan, som alltid brukar komma, på slutet. Den kom inte men Ullis tyckte det var segt. Hon hade lite högre puls än vanligt och jag lite lägre. Överlag kändes det rätt lätt idag och då var farten ändå helt okej. Typ där vi brukar ligga på långpass och då beroende på mig och inte Ullis som brukar pinna på lite snabbare. 

Efteråt så började sanningen komma ikapp mig och fastän vi inte skulle ta en tupplur så kände jag att jag behövde en och våra små power-naps blev fler och fler. 

Sen tog jag tag i och gjorde iordning våra markiser, på framsidan, som några duvor haft som rastplatser. Rejält otrevligt men det måste göras. 

Mot kvällen tog vi en tur till affären och köpte lite gott till kvällen. Jag är nu inne i en dålig period av att belöna mig med socker och det måste jag sluta med. Under själva träningarna tycker jag det är okej men då i form av sportdryck och inget annat. Nu blev det lite smågodis och lite väl mycket. 

Kroppen började återhämta sig igen och vi slötittade på teven. 

Fredag och idag var det en rätt lugn dag då jag skickade ut elever på orientering i närområdet och sedan, när de kom tillbaka, så fick de köra lite fritt inomhus. Så rätt chill för mig men ibland kan det vara så. Såg ut att vara en fin dag så det var inte synd om varken dem eller mig. Lite småkallt så jag satt precis innanför fönstret och hade koll. 

Ullis och jag bestämde att hon skulle komma in så skulle vi springa på Jogersö efter att jag slutat, det skulle bli trevligt. Dock så hade jag tömt ut min ryggsäck på kontoret för att få plats med alla kartor och tror ni inte att jag glömmer bort det sedan då vi åker iväg till Jogersö... Svärmor kallar alltid mig för professorn och till min mamma sade jag alltid "men jag är snäll" då jag hade glömt bort vad jag skulle köpa. Ja, ha ha! Den snälla professorn låter klart bättre än många andra alternativ man kunnat använda. 

När vi ändå var ute på Jogersö så bestämde vi oss för att promenera istället och den var klart kortare än vi trott. Kanske hade vi gått lite fel för vi kollade heller inga markeringar utan gick där vi trodde. Enligt kollegan skulle den vara fem kilometer så uppenbarligen hade han ingen koll eller så hade vi gått fel. 

Hursomhelst så var den en väldigt fin slinga och utsikten magisk. Det fanns visst en Äventyrspark där också och man blir ju lite sugen. Man kanske kan bli ett gäng som provar och det finns ju även i Trosa. 

Efter promenaden så var vi hungriga och lotten föll återigen på Ariu sushi, det var ju gott sist. 

När vi kommer fram så är det kö men vi beställer och säger att vi kommer tillbaka. Det blir en liten promenad in mot City och vi kollade några affärer. Sedan tillbaka. 

När vi kommer, fem minuter tidigare än sagt, så var maten färdig. Det var gott som vanligt men kanske kunde uppläggningen bli trevligare än i en box? Nu hette, i och för sig, min maträtt just Bento box men ändå. 

Efter maten så kollade vi efter något som man kan förflytta motorcyklarna med i källaren men blev inte riktigt nöjda. Jag höll på att köpa en motorcykellyft, som man kan flytta, men det hade inte blivit bra och jag är glad att jag inte köpte den.

Tillbaka hemma så ville jag också träna lite men jag kände mig också lite sliten så det fick bli en aktiv vilodag istället. Det blev ju ändå en hel del promenad idag. Vi tittade förresten på något nytt på teven, vad var det nu igen? Ullis, kommer du ihåg?

Torsdag morgon och jag fixade iordning mig och kollade brynen. Det såg ju riktigt bra ut men för säkerhets skulle tog jag på mig glasögonen och kollade lite extra. Det kanske fanns skäl till att Ullis var orolig. Nädå, det här kör vi på. Alltid kan det roa någon, tänkte jag. 

Iväg och det regnade också. Ajdå! Bara hoppas jag inte kommer fram med fula rinnande streck... 

Jag går ut i regnet och precis innan jag går in så fotar jag och kollar så det inte ser för jäkligt ut. Nädå! :-)

In på morgonmötet och det är några sjuka så jag får hoppa in på en lektion men jag tar en till då det ändå regnar och jag vill inte ut och hålla på och sätta upp kontroller då. I övrigt var jag klar med min planering redan igår. På mentorstiden skulle vi köra en frågesporttävling och frågorna hann jag klar med igår. Jag nöjde mig med 20 stycken eftersom barnen ändå skulle köra en enkät först. 

Lektionerna gick bra men det blev lite improvisation här och där men jag brukar kunna lösa sådant och så även idag. 

Full fart på mentorslektionen och jag tyckte den gick bra. 

Sedan mat med en klass innan det var dags att ha sista lektionen för dagen. Kort dag alltså. Det blev en specialdag där vi mest körde bokstavsleken då de tyckte den var så kul. Själv hade jag inte en tanke på att den skulle kunna fungera så länge men jag kan hålla med. Den var kul men jag var chanslös. Uppenbarligen så tänkte jag inte som de gjorde. 

Sedan hemåt och väl hemma var jag trött. Det blev ju ändå dubbelt så många lektioner än det var tänkt. 

Hur gick det med brynen? kanske vän av ordning undrar. Nä, ingen sade någonting men jag tyckte att det var några som funderade. Elever alltså. Jag tyckte det blev en förbättring så Ullis kanske får agera make up-artist fler gånger. :-)

På kvällen regnade det så mycket så jag ställde in den officiella träningen och cyklade två timmar hemma istället. Ullis var på 35-årsfest så henne hämtade jag på kvällen sedan. Ja, det var ingen som fyllde 35 utan hon blev uppvaktad för att ha jobbat i 35 år. 

Onsdag och idag behövde jag få ut kontrollerna för veckan och efter någon timma var jag klar. Jag mötte även chefen på rundan som undrade vad jag höll på med. Han är för övrigt med i samma lag i kommunens utmaning. Det blir ju lite konstigt att jag får kämpa med poängen som alltid har mer steg än 99 % av samtliga på Garmin Connect. Jag skulle säkert kunna vara mer godtycklig med mina insatser för har man över 20 000 steg hela tiden så borde man vara safe. Dock hade jag lite otur då jag precis haft gallstensbesvär då utmaningen började så då blev det inte så många steg.

Nåja. Jag spelade lite badminton med en klass och det skrev jag förstås in.

Väl hemma så frågade jag Ullis om det inte gick att göra något åt mina dåliga bryn och snart satt hon och målade mig, det var lite roligt. Resultatet blev helt okej och det kändes som jag skulle trivas i dem. Men du måste ju tvätta bort det! skrattade hon. Nja, det får vi se, tänkte jag.

Träningsmässigt blev det 53 minuter cykling. 
Sedan gick jag, Ullis och mina nya bryn och lade sig. 

Tisdag morgon och jag vaknade upp med rejäl smärta i knäet. Ajdå! Det kom förstås från långlöpningen i söndags. Smärtan kan förstås försvinna men efterhand, under dagen, så tar jag beslut att oavsett smärtläget så ställer jag in löpningen. 

På skolan var det Harry Potter för hela slanten förutom för en klass som även hann köra flaggan på slutet. Galet bra nivå och det var kul att stå vid sidan och titta på. Rätt ofta så är jag med själv för jag tror att jag med min kunskap kan visa lite hur det skall gå till. Då hinner man förstås inte anteckna elevernas nivåer så ibland får jag backa tillbaka och bara bedöma. Idag var det en sådan dag. Jag avslutade dock med en specialgrupp där det blev lite badminton. 

När jag åkte hemåt så såg jag till att det fanns en backup-plan på löpträningen för jag tänkte att jag kan ju passa på att träna själv och då tänkte jag och Ullis cykla. 

Vi kommer igång rätt snabbt och Ullis nya pass fanns där de skulle och jag körde mitt vanliga 70-minuterspass och jag fick gräva djupt och det irriterar lite. Det är ju fortfarande låg pulsnivå men det mesta är kanske är mentalt. 

Bägge klarade av sina pass och var nöjda. 

Efter duschen så fastnade vi lite i soffan och klockan gick...