Fredag och jag kände mig fortfarande inte helt fräsch men jag simmade lite då jag fick en stund över i badhuset. Det var sista badet för flera klasser och vi avslutade med att gå in på Romerska badet och fastän det är hela (?) tio grader så känns det iskallt. Jag klarar lugnt att gå ned men fötterna dör liksom efter tjugo sekunder och jag kan knappt gå. Vansinnigt. 

De var herrarnas dag idag så jag fick säga till gubbarna att skyla sig då det var tjejernas tur att bada. Samt stå på vakt så ingen skulle komma från omklädningsrummet. 

När jag hade en lucka så pluggade jag på rejält och nu kom jag in i ett bra stim men hur mycket skall man lämna in? Det står liksom ingenstans. Första kursen är på hela 7,5 poäng så jag misstänker att det skall vara ett gediget arbete men det vore ju bra om det står utförligt. Hursomhelst får man lämna in så många gånger man vill. 

Sedan hem och väl hemma så känner jag mig trött och låg och lite irriterad över att jag inte kan träna. Eller vågar träna, skall jag väl säga. Så sakteliga bestämmer jag mig nog och vi går ut och äter på pizzeria Piccolino. Idag får det banne mig bli en stor pizza och den bit jag inte orkar tar jag hem i en kartong. 

Så blir det lite mys framför teven och vad trevligt att jag hade en bit pizza kvar som vi kunde dela på. 

Torsdag och idag tog jag bilen till Nyköping då Ullis ändå hade ett ärende dit. Sedan blev det bussen.

Jag började att ta tag i mina Plickers-kort och sedan var det ett kortare möte med chefen. Jag fortsatte sedan och efter någon timme blev det klart och jag berättade även lite om korten för chefen. 

Efter det hann jag springa bort en snabbis till Ullis som tränade på Ramdalsbadet och säga hej. 

Sedan var det lunch innan min sista lektion för dagen och det var lite tråkigt att så få elever var med då jag byggt upp en rätt stor bana. 

Efter det så väntade Ullis på mig och vi tog en sväng till Nyköping där vi köpte lite och vi åt på Ariu Sushi. För mig så blev det som vanligt en bento box. 

Sedan åkte vi hemåt och jag var lite småhängig och inte verkade det hjälpa att det var lite lugnare på jobbet. Det brukar nästan vara så att det är bäst att ha fullt upp. 

Vi tittade på Robinson, Gränslandet och även the Floor. Tanken fanns där att träna men jag kände mig inte helt kurant och rätt tidigt ringde jag Putte och berättade jag absolut inte springer ute i kylan. Troligtvis inte ens löpband och det blev till slut inte ens lätt cykling. Jag känner något i bihålorna så något skit är det absolut. 

Sedan längtade man till sängen.

Onsdag och Sverige hade visst kört över Azerbadjan igår. Jag missade matchen men kollade igenom några av höjdpunkterna. Grymt ju! 

Jag började dagen med att samla in mobiler och sedan hade jag egen planeringstid och tänkte plugga men böckerna var visst hemma. Så typiskt. Jag lade istället in en massa resultat från bedömningar och sedan kikade jag på att skaka liv i mina gamla Plickers-kunskaper. Det har jag ju kört på en massa skolor och jag gillar det. Då kan man kolla av vad de kan och hur de tyckte lektionen var, till exempel. 

Sedan åt jag med en klass innan det var dags för lektion men nu var det samtidigt film i aulan så en (!) elev kom men det låter ju värre än vad det är då det inte är så många i den klassen. Hon ville absolut inte missa idrotten och det var ju härligt. Det blev pingis för nästan hela slanten för i slutet så körde vi även Sid Shuffle. Just då öppnade kollegan vikväggen och han såg ut att tappa hakan av våran dans. Han blev så imponerad och jag tror att det var av både eleven och mig, ha ha! Jag har ju å andra sidan dansat ju Sid Shuffle en jäkla massa gånger. 

Efter det så var det möte och efter det var det full fart hemåt. 

Robinson, så klart! Sedan blev det lite cykling igen och jag känner absolut att det är något men det går fortsatt bra att träna lite lätt. 

Jag kommer på att Sivert, han som nästan blev som min pappa, fyllde år och jag skickade ett sms då det blev lite sent. 

Tisdag och jag började i badhuset med en klass. Efter lite crawlträning så var det lite hopp och lek och jag försökte själv hoppa från trean men det var världens spärr och fastän jag nästan var på gång att hoppa så fegade jag ur. Kanske spelade det in att jag börjat känna av huvudet. Det var liksom lite från bihålorna och på slutet blev jag orolig. 

Så irriterande att jag inte vågar. Jag är ju för sjutton supertuff när det gäller Ironman och jag kan pumpa på fastän jag håller på att svimma. Det här är något helt annat. När jag tittar nerefrån så ser det ju så lätt ut och jag kan egentligen inte säga att jag är höjdrädd. 

Nåja, jag bangade och det var surt. Fastän jag lovat att jag skulle hoppa om en elev hoppade. Hon lurade i och för sig mig då hon hoppade utan problem sen. Hon hade nog gjort det förr. 

Sedan blev det lite tid att jobba lite med kommande mentorstid. 

Jag avslutade med att ha specialgruppen och nu blev det väldigt mycket hopp och lek och jag försökte återigen hoppa men nu kände jag ännu mer spärr och var inte ens uppe och försökte. Jag lovade visst att hoppa på fredag.... Men mina löften och då gäller det att bli av med skiten i bihålorna. 

Avslutningsvis var det möte och sedan hem med bussen. På vägen hem så fixar jag så att jag får en ersättare till kvällens löpträning för jag känner mig inte helt kurant utan försöker satsa på att kanske cykla lite lätt hemma i källaren istället. 

Vi beställer lite hämtmat, återigen, och sedan kollar vi på Robinson.

På kvällen går jag ned och det funkar helt okej med cyklingen. Jag har lite förhöjd puls men inget alarmerande. Typ 132 slag i minuten mot normala 130 slag. 

Måndag och jag kände mig lite hängig under dagen. Det var som en lite lätt tryckande känsla i huvudet och jag vet inte om det var spänningsvärk eller om jag fått något skit. Jag kunde springa lite lätt på gympan men det fanns hela tiden där och jag försökte slappna av. 

Sen var det mycket bedömningar och jag spelade väldigt lite själv idag utan instruerade lite bara. 

Sedan hemåt och det var bara att inse att jag fick ställa in träningen så det blev teve för hela slanten. Först Robinson och sedan Kompani Svan innan vi avslutade med Elitestyrkans hemligheter. Idag fick det bli en sådan dag helt enkelt. Bara hålla tummarna för att jag inte blir sjuk nu. 

Söndag morgon och på morgonen, efter frukosten, så tränade jag lite på kommande nyinspelning av "Ulrika Lovisa". Fredde och jag skall göra ett nytt försök men jag är lite skeptisk då det inte riktigt blir min takt men jag vill gärna så vi testar. Först så räknade jag ut var själva verserna startade och så provade jag lite. Hm, vi får se helt enkelt. Kanske får jag helt enkelt bara låta grupper se vad de kan göra med min musik.

Sen röjde jag i källaren och det är mest smått men en hel del blev uppsorterat.

Träna skulle vi göra och Ullis tyckte vi kunde utnyttja gymkorten och då kunde jag ju testa mina nya skor som jag köpte lite på chans över nätet. Ett par kolfiberskor och jag var spänd av förväntan. 

När jag först tog på mig dem så kändes det helt fel. Det var som att ha en halv tennisboll under skon. Helt obalanserade. Shit! tänkte jag. 
Det blev först 2 km stakning och sedan såg jag att ett löpband var ledigt och nu ville jag testa att springa och det blev det en aha-upplevelse utan dess like. Jag ställde farten på 10 km/h och ville bara springa i någon kilometer men det bara flöt på så det blev 2 kilometer även där. Då jag ändå sprang länge igår ville jag vara lite försiktig.

Sedan gynnade jag på och det blev först tre övningar som jag körde tre gånger på alla. Sedan tre nya övningar men där stannade jag med två gånger på alla innan jag avslutade med lite löpband igen. 
Samma sak igen och jag körde två kilometer i 10 km/h. Det var en skön känsla och jag är positivt överraskad. 
 

Nu hem till duschen och på kvällen ville vi lämna lite papper till en i klubben och vi tänkte passa på att handla lite på Ica Trossen och varför inte beställa lite sushi. Jag chockade med att beställa just sushi och inte min vanliga pad-thai.

Hem och det var riktigt gott. Jag passade på att plugga lite efter maten och sedan började en thriller som jag fastnade i men till slut kom ett dåligt parti och jag kunde slita mig. Det handlade om en pappa och hans dotter samt USA's president. 

Lördag morgon  och Ullis smet som vanligt upp före mig och kanske somnade jag om lite, det är svårt att veta.

Sen kommer jag upp och slår på kaffe och vi tittar på lite morgonteve. Idag hade Ullis sett att det skulle bli sol runt 10 så vi siktade på löpning då men det verkade inte lovande och hugaligen vilken blåst det verkar vara.

Strax efter 10 var vi då iväg och nog sjutton hade solens strålar trängt igenom men det blåste rejält och vi fick den rakt i ansiktet direkt. Fy bubban! Jag känner att jag knappt orkar ta mig fram och lägger mig bakom Ullis på rakan mot gamla Vägverket. Vi tar vägen till vänster och ned på grusvägen för att passera järnvägsspåret. Där morsar jag på en bekant som ser glad ut att se mig men jag kan inte placera honom riktigt. 
I skogen får vi inte riktigt lika mycket vind och det är skönt. 
Nu på grusvägarna så vi kommer ut på Västerljungsvägen och vi får passera en lite stingslig häst. Jag undrar först om det är mig hon ropar -Trams! åt men det är förstås till hästen. Haha!

Mot Trosa har vi medvind och nu leker livet och det känns lätt.

I Trosa så möter vi Flaken som kommer från Trosa-rakan och han har nästan blåst bort! säger han. 
Hm, vi är snart där och på honom så lät det som vi skulle få medvind men det borde bli sidvind och mycket riktigt. Det var riktigt tufft då vänsterbenet hela tiden ville åka in i det högra. Ändå skönt att slippa den raka motvinden så länge. 
Lite kämpigt på slutet och när vi kommit en bit upp på järnvägsbron så stannade vi då planen var 100 minuter. 
Vi började traska hemåt och när vi passerar pizzeria Piccolino så undrar Ullis om vi inte skall beställa och jag sade att vi kan ju äta där. Sagt och gjort. 
Vi valde att sitta en bit ifrån då vi var svettiga. Jag tog en (!) Tefat och bad samtidigt om en låda då jag inte ville vräka i mig allt på en gång.

Gott och vi gick sedan hem och duschade.

Sen röjde jag lite i källaren men först fixade jag lite med våra cyklar. Jag kände att det var dags för lite smörj på kedjan och så bytte jag framhjul på Ullis cykel. 
När Ullis drog iväg så började jag att plugga och så fick det bli hela kvällen. Riktigt skönt att få ett bra grepp om första uppgiften. 

Sedan mötte jag upp Ullis och nu var det sängläge direkt.

Fredag morgon och efter morgonmötet traskade jag bort till badhuset då det var simning på schemat. Jag hinner inte ens komma in förrän en elev undrar vad han hade hört för något om mig igår. Jag blev helt paff och riktigt arg men nu nu skulle jag ha lektion och skakade av mig det. 

Efter lektionen så letade jag upp min chef och var så arg för det var en kollega som hade pratat med vår chef och det var hemska saker som hade sagts om mig och jag kunde knappt få fram något då jag var så irriterad. Det visade sig att en elev hade blivit kränkt då jag bett dem att ta bort sina mobiler då de satt i matsalen. Så irriterande och jag hade sagt något skämtsamt om att den enda gången den får vara framme är när ni likear mina bilder. Jag såg att de inte tyckte det var så kul så jag bara droppade det. Men tydligen inte en elev och då hade hen sagt olämpliga saker som då en kollega hade bemött på ett bra sätt och jag kunde släppa det.

Lite gnagde det ändå och när jag precis hade hört det så kände jag bara att Oxelösund är ett jäkla rxvhål. 

Sedan hoppade jag in och var vikarie och för några, som var klara, så visade jag dem några kluriga frågor de kunde jobba med. Lunch efter det och sen var det badhuset igen och nu hade jag släppt min irriation helt och lektionerna gick kanon. Jag instruerade lite crawl för de som redan klarat simprovet och några var sjukt duktiga direkt. Sedan tränade jag lite på att hoppa men vågade ändå inte hoppa från trean. Så här, i efterhand, låter det ju larvigt men det är verkligen något som tar emot. 

På bussen och jag somnade på slutet. Ullis hade cyklat och jag ville också träna lite men frågan är om det skulle bli sent då för väl hemma åt vi och tittade på Robinson. Vi tog hämtmat idag då inget fanns hemma. Kycklingsallad för bägge och det var helt okej. Vi kunde sedan inte hålla oss ifrån Förrädarna och där var det öppet mål mot Marianne som nästan förstörde för sina forna kamrater och inte verkade förstå att det här är ett spel. 

Nu var klockan rätt mycket men jag sade att jag går ned och siktar på 45 minuter men jag knappade ändå in mitt 70-minuterspass och fick se hur det kändes. Det var segt men minuterna gick och när jag endast hade 20 minuter kvar så kämpade jag på och körde hela tiden. Väldigt hög puls, mot normalt. Tror jag hade 139 slag i minuten mot mina normala 130-131. Så lite sliten var jag nog. Eller trött.