Så var det då Nyårsafton och vi fick gå upp direkt då Ullis och jag skulle hålla i Nyårsjoggen, det som vi alltid har gjort sedan 2014, i princip. Vi började i och för sig redan året innan men då var det mer för enbart klubben och släktingar till de som var med. Sedan lite mer inofficiellt under coronaåren. 

Vi kom iväg i bra tid och jag hade väl bestämt att testa att springa, i alla fall. I värsta fall så fick någon annan ta över bara för jag skall ju inte riskera hälsan eller bli helt otalbar efter joggen. 

Väl framme så möter vi upp Jenny och Linda samt Maria och strax efter kommer Ola och Tanja också. Ola kunde också hjälpa till så sprang jag så hade vi både Ola och Maria som kunde plocka fram och personalen från ICA fanns också tillgänglig så det lugnade mig lite. Det är alltid en anspänning att arrangera något då man inte har full koll själv. 

Jag försöker få ordning på allt men det strular lite med högtalaren då sladden inte kommer räcka till andra sidan och efter att ha skarvat den så inser jag att det inte kommer bli kanon då folk skall över den med vagnar. Nåja, det var ju bara några minuter men först var jag tvungen att slänga på mig skorna och kanske borde jag in på toan. Jag fick lite panik då jag inte hittade mitt tal som jag skulle hålla efter men det hade Ullis lagt fram så allt verkar vara lugnt. Jag blir bara lite sen och jag struntar i att dra över sladden så alla får samlas lite mitt i. Kanske inte optimalt då folk skall förbi men så fick det bli. 

Jag drar lite instruktioner och snart var klockan slagen och jag lämnade micken till Maria och så joggade vi iväg. Känslan var att vi var närmare 60 stycken och jag hade berättat att jag bestämt att dra om början på joggen och redan där knystades det lite. Vadå! Skall vi ändra? Några tyckte det var bra men jag tror det blir kanon med en lite roligare start där vi springer genom Trosa kvarn. Vi passerar en kvinna med hund som prompt skall fortsätta gå genom den trånga passagen och jag ropar att det är ett stort gäng som kommer. Jag vet inte hur det gick men alla var med genom kvarnen och jag tittar bakom. Tåget är inte så långt så jag blir lite tveksam men tänker att det är rätt brett. Skön känsla och jag frågar hela tiden Anders N om farten och känner mig trygg i att det går lagom fort. Snart är även Patrik där och eftersom han ger så underbara direktiv hela tiden så byter vi snart plats på Anders och Patrik då Anders fotade och filmade lite då och då. 

Jag ser tendenser till luckor men själv tycker jag det går rätt lugnt och förstår ingenting. Jag var beredd på att slita då alla distanser hela tiden gått runt 6.30 ned mot 6.20 och då har jag ändå haft ett löpsteg. Nu tyckte jag att jag trippade och fick bromsa hela tiden. Det blir värre med att folk skall upp bredvid och det är ett gissel då det blir mycket svårare att hålla rätt fart. Kul med folk men man får svårare att själv känna farten och de andra löparna tar liksom över om de kommer lite förbi. Jag fick säga till några gånger och det blev fler gånger efterhand. 

Till Stadshotellet och vi ställde fort upp alla och jag skämtade och sade att fula kunde vara bak och snygga fram. Sen råkade jag ställa mig fram själv men tanken var att jag hade tänkt ställa mig bland de fula så det kanske var ett osnyggt (!) skämt. Vi höll på att missa två stycken så vi fick stanna någon halvminut till innan vi började jogga igen och nu fick jag problem med min fartangivelse då jag visst ställt på snittet på min senaste 1,6 kilometer. Ja, jag har inte kunnat ändra från amerikanska mått... Jag frågar hela tiden Patrik och känner mig supernöjd då jag får höra att vi har snitt på 6.21 på sista kilometern och 6.22 på hela. Allt enligt plan men det blir ändå lite luckor men håller jag mig till min fart så har jag gjort mitt jobb. 

Ut mot Långnäs och nu väljer jag att hålla ihop gruppen men Patrik stressar mig lite då han säger att det inte kommer bli 10 kilometer men det borde det bli, tänker jag. Sen ser jag att vi har olika längd och jag ropar till Anders som säger samma som min klocka visar. Det visar sig att Patrik har Apple Watch och den visar lite för kort och således har vi haft lite för snabb fart. Några vill vika av men jag ropar -Nej! och snart är vi på min tänkta väg allihopa och vi håller ihop. Mot ICA Trossen och alla springa i mål tillsammans och det är en härlig känsla. Tror det blev 10,3 kilometer så det var inga problem men snittet hade hamnat på 6.17 och det blev lite för snabbt och det kändes lite nesligt. 

Sen gick jag in och förberedde mig och jag ropade in alla och snart var jag igång med mitt tal. För eget bruk så är det bra att vänta lite tills alla fått ett glas innan man börar tala. Nu blev det lite surrigt men snart lyssnade alla på mig och jag höll mitt tal och lyfte fram lite bra prestationer och snart började utlottningen. Första pris går till... -Dig! ropar Ullis! What! Jag blir helt paff och det känns lite pinsamt. Men, men! Jag var ju också med och sprang och jag har ju inte tagit någon lott på tre år så det var bara att välja ett pris och fortsätta. Nu vore det nästan förskräckligt om Ullis vann andra pris men det blev någon annan och så rullade det på. 

Trevligt och Ullis och jag stannade lite så jag också fick fika och vi kände oss nöjda. Lite pusta ut! Så känns det i alla fall för mig. Skönt att landa och nu var det här gjort och det gick riktigt bra. 

Bara lite surt att det gick lite, lite för fort men det var marginellt. 

Sen åkte vi hemåt och packade in och gjorde oss iordning för avfärd mot Stockholm. Felix skulle vara hemma och tackade inte nej till sällskap. 

Vi parkerar hos Felix och lastar av lite prylar som han skall ha och sedan bytte Ullis och Felix lite julklappar innan vi gick till Felix igen. 

Sedan blev det spel och där gällde det att spara då och då för att behålla kort som man nästan vunnit. Jag satsade hela tiden för mycket och blev av med mina och det var surt. Min övertro på mig själv gjorde att jag kom ohjälpligt sist bägge gånger och Felix vann. 

Sedan gick vi och åt på Pong och alla tog buffé, riktigt gott. 

Efter maten tittade vi på serien "Älskade barn"! Riktigt bra och vi såg igenom alla avsnitt innan det var dags att gå och titta på lite fyrverkerier. Nu hade det börjat snö och det rätt ordentligt så att åka hem inatt var ingen idé. 

Det smäller lite här och var men man ser absolut ingenting bland alla hus men väl framme vid Corneliusparken ser man bättre men sikten är rätt dålig. Mycket folk och blåst så vi gick tillbaka och ställde oss lite mer i lä där Sofie Sarenbrandt har sitt skrivställe. Rätt coolt hus. Vi tittar i typ 10 minuter innan vi går hemåt och skålar när vi kommer till Felix lägenhet. Gott Nytt År! 

Det är förresten min och Ullis förlovningsdag också så grattis till oss! :-)

Måndag och nu var Nyårsjoggen nära men förkylningen hade inte släppt och nu hade jag nästan ställt in mig på att återigen stå vid sidan av och det kändes förjävligt. Jag kände ett ansvar för att det skulle bli bra fart eller rättare sagt rätt fart. Jag skall inte tjata men det är svårt när löpare börjar springa om en och snart har de liksom "glömt" dig och gruppen blir mer utdragen och går sedan isär. 

Jag lade ut lite till i min säljtråd och sedan åkte vi till en köpare där familjen blivit förkylda och dessutom inte hade bil. Därefter åkte vi och slängde lite på soptippen och nu börjar det bli jobbigt att slänga då många av sakerna är fina och det är tveksamt om de faktiskt skall slängas. Några av dem åkte med hem igen men då gäller det att börja sortera ordentligt. Sedan till Willys innan vi drog hem och snart skulle Björn och Monica komma på besök. Monica hade fyllt år och Ullis ville uppvakta henne och det blev hos oss. Björn är förresten min bästa polare från förr. För länge sedan, till och med innan jag träffade Ullis, så var det han och jag som hängde och det väldigt ofta under en kort period. Sedan blev Björn vuxen och hade inte tid med mig. Typ! Ha ha!

Vi passade på att anmäla Björn till Trosa Ultra Backyard eftersom han, genom sitt företag, är huvudsponsor på loppet. Egentligen kallar vi det för sponsor av prispengarna men vi lägger ut bra med reklam så det går på ett ut. Hela 121 anmälda nu! Galet och vi som ännu inte fått svar på polisanmälan men det skall inte vara några problem. I värsta fall skall något kompletteras som jag nyligen gjort en gång. 

Mot kvällen ville jag kolla in hur det såg ut med banan som vi tänkt springa imorgon. Ullis hade pratat om något vägarbete vid ån och själv började jag fundera på en liten alternativ väg via Trosa Kvarn i början på joggen. 

Vi åkte och jag studerade först min alternativa väg och började starkt överväga den men det kanske skulle bli för stora förändringar då vi gärna håller på traditioner i klubben. Men jag roade mig en gång och kollade igenom min blogg och där ser man att vi faktiskt ändrat då och då och Nyårsjoggen har genomgått flera stora förändringar genom åren. Från början var den också faktiskt "bara" 7,5 kilometer och nu är den 10 kilometer med chans att kliva på efter halva sträckan. Men i stora drag har vi hållt joggen intakt och min förändring ändrar inte själva upplägget att vi springer baklänges på Trosa Stadsloppsbanan i mitten.

Vi avslutade med att kolla hur det såg ut mot Långnäs och för att fräscha upp minnet så åkte vi även runt, till andra sidan om bommen, för att kolla hur det såg ut där. Allt såg bra ut och kanske blev man ännu mer sugen men skulle jag ens orka. Jag vet inte senast jag än sprang. På slutet hade jag fått styra om till cykelträning då jag fått nageltrång och löpningarna var en pina innan jag styrde om. 

Vi avslutade med att kolla in ICA-affären men jag såg inga eluttag som det hade pratats om. Nåja, har det sagt att det finns så finns det förstås. 

Hemma tittade vi på några program av "Här är ditt liv!", eller vad det heter, med Renée Nyberg. Det blev sedan tidigt i säng då Nyårsjoggen alltid är lite läskig att arrangera då den liksom är så levande. Man har ingen aning om hur många som egentligen kommer då alla inte fyller i på Facebook. Det är heller inget krav. Någon i klubben hade sagt något om att "det löser sig på plats!" men så är det inte alls. Skall det se proffsigt ut så bör man ha koll innan och jag kanske skulle springa också. Eller? 

Söndag och idag tog vi äntligen tag i garaget på riktigt och som vi gjorde det. Ullis lade ut lite prylar på det lokala köp- och säljforumet och jag gjorde detsamma med mina gamla sportprylar som börjat bli så till åren att jag räknade de som avskrivna och priset visade just det. Superbilligt och nu blev det bra drag på min säljtråd. 

När det började bli dags för mat så blev det pizzeria Piccolino och vi åkte dit. När vi beställt så kommer jag på att jag skulle ju hämta affischen från Hulo och ringer direkt då de slutat för några minuter sedan. Jodå, svarade Per. Det var bara att komma så jag hoppade in i bilen och åkte och hämtade affischen direkt och nu hade vi både en fram- och en baksida. Jag fick förstås med presentkortet som de sponsrar med och nu såg vi ut att ha allting klart till våran Nyårsjogg. Det var bara frågan om jag själv skulle kunna springa den. Likaså var det frågan om hur många som skulle komma för man fick dubbla signaler. Rätt få anmälda men många pratade om den. Nåja, jag ville i alla fall ta ansvaret för farthållningen för det är svårare än man tror att få en grupp att hålla utsatt tempo. 

Tillbaka till pizzerian och när vi fick våran mat så var det så mycket så det fick bli en doggy bag på slutet för oss båda. 

Sedan hem och nu fortsatte vi lite grand att lägga ut produkter och min tråd var rätt lång. Några skulle komma imorgon också. 

Jag drog sedan iväg en sväng på kvällen till Willys och köpte lite som vi saknade hemma. 

Vi avslutade med att titta på något på teven. 

Lördag och idag tog vi en tur till Stockholm så Ullis kunde byta lite julklappar och samtidigt kollade vi om Felix hade tid med oss och det hade han. Vi tog en trevlig lunch inne på Ringen och sedan blev det efterrätt i Felix lägenhet. 

På hemvägen stannade vi till på Ikea och köpte några bordsben då vi tänkte fixa till ett bord mellan våra cyklar i källaren. 

Väl hemma så fixade jag till bordet och ställde upp det. Det blev riktigt bra. 

Fredag och idag tog vi en tur till Nyköping. 

Först blev det en tur på Mio men vi hittade ingenting och sedan blev det en sväng på Intersport där jag träffade kollegan och, som eleverna säger, bäste kompisen Harald! Ha ha, svarade jag och det kanske det är. En riktigt skön lirare och imorgon skulle han dessutom vara med på en fotbolls-cup med sina bröder. Vi hann i alla fall snacka lite med honom och det var trevligt. 

Sedan tog vi en tur på Dollar Store och kollade om de hade några bra priser på champagne-glas och vi hittade några men vi blev inte riktigt nöjda. 

Sedan iväg och nu stannade vi till på ÖB och där hittade vi lite till Nyårsjoggen och faktiskt även Champagneglas så vi köpte på oss lite så vi bör klara oss. 

Sedan hemåt och nu stannade vi till på blomsteraffären då jag kommer på att jag bör hämta affischen på Hulo. Snabbt iväg och sedan hämtade jag Ullis igen innan vi åkte hemåt. 

På kvällen så tittade vi lite på teven innan det var dags för sängen. 

Torsdag och jag började att se klart det sista på Squid Games 1 och sedan tittade Ullis på sammandraget men det var inte säkert att hon ville se hela 2:an. Nåja, runt lunch så började vi och det blev en paus mitt i och då hade Ullis zoomat ut. Våld är inte riktigt hennes melodi och det är ju bra. Efter lite kvällsmat och godis så drog vi igång igen och nu körde vi på hela vägen ut och vad tycker jag? Jodå, jag tycker att hela serien är något av det bättre som har producerats och tvåan kanske inte nådde upp till samma nivå som ettan men närapå. Klart, klart sevärt och slutet var kanske lite väl mitt i något som kanske borde avslutats på något sätt. Den får  en stark fyra av fem. Ettan var klart 5/5. 

Gjorde jag ingenting annat? Nä, tror inte det. Lite småjobbigt att jag fortfarande är förkyld och Nyårsjoggen närmar sig. 

Just ja! Jag läste klart en bok för några dagar sedan och den har legat hos oss ett tag. Den är skriven av en släkting till en jobbarkompis till Ullis och det är förstås lite småläskigt att recensera den men vem vore inte jag om jag inte vore ärlig. 

Den heter Den längsta dagen och är alltså skriven av Sebastian Sterner. Det är lite science fiction och det är som ett parallellt universum med en jord som liknar vår men ändå inte. Man får följa en kille som är lite tillbakadragen och hur hans liv varit och hur hans drömmar är. Hela samhället skall vara lite som vårat med våra klimatkriser men här är man lite längre fram och nu har även jordens rotation börjar strula och den saktade av innan den återtog sin normala takt men tyvärr så börjar den sakta in igen och det är nu det blir problem. Med min mensa-hjärna så kan jag köpa en hel del, med lite fantasi, men när även rotationen runt solen stannar av utan att den åker mot solen så blir det alltför mycket. Dock så är handlingen så pass bra så jag bortser från det och man kan knappt bärga sig innan man får läsa igen. 

Det handlar mycket om relationer, drömmar och att våga leva. Den får hela 3/5! 

Boken under är nästa projekt och av en händelse så heter den författaren också Sebastian. 

Juldagen och jag var fortfarande lätt förkyld och nu börjar jag bli tveksam om jag kan leda Nyårsjoggen så det är kanske tid att kolla ut en ersättare. F-n, det var ju samma sak sist. Jag vet att det är svårt att hålla ett stort gäng bakom sig och börjar de komma upp på sida och lite förbi så tar många över taktpinnen. Det händer rätt ofta. Sist gick det visst lite för fort så många hade fått problem. En möjlighet är ju att ta cykeln men den är det svårt att ha rätt fart med och det blir absolut inte samma sak så den tanken slog jag bort. 

Felix var uppe tidigt så snart satt vi i soffan och jag och Felix kollade några avsnitt av gamla Sqiud Games. 

När klockan tickat iväg och vi fått något i magen så körde vi upp mot Stockholm men bilen varnade fortfarande för lågt däcktryck på vänster framhjul. Jag vet inte om ventilen har hängt sig lite men vi stannade till i Järna och försökte kolla det igen men det är något som är fel. Det verkar inte som det är lågt däcktryck och det kanske istället är givaren men å andra sidan skall det ju inte vara svårt att få i luft på grund av den. 

Ett litet stopp i Södertälje också då vi kollade om några affärer var öppna och sedan åkte vi vidare till Felix. 

Det blev ett rätt kort stopp innan vi drog hemåt och hemma fastnade jag i soffan och kollade nästan klart på alla avsnitt. Imorgon väntar Squid Games 2! :-)