Torsdag morgon och idag tänkte jag ta bilen eftersom det är skolavslutning och det kan vara skönt att kånka eventuella presenter på bussen. Man vet ju aldrig om man ens får något, i och för sig. På någon skola var det galet mycket så det är ju bra att vara lite förberedd och jag har känt mig uppskattad här. Det är förstås inget man går och förväntar sig utan det är alltid en kul överraskning om man får något.

Jag tar på mig lite finkläder och jag hittar ingen bra färdigstruken skjorta så det blir en ledigare finskjorta i mjukare material, det får duga. Finbyxor och finskor åker på i alla fall.

Sedan till jobbet och jag plockar upp Harald på vägen och jag räknar med att det inte är vanlig dag med morgonmöte för det lär jag missa då jag väntar. Det kan dock inte vara så viktigt, tänker jag.

Vi kommer iväg och kommer väl kvart över åtta, typ. Vi möter chefen och Harald utbrister något att det där är inte okej att inte vara uppklädd men jag gissar att han svidar om sen, vilket han gjorde. Ha ha!

Sedan förbereder jag klassrummet lite grand med lite text och sedan är det bara för mig och min mentorskollega att ta emot klassen. Först får jag dock en present från en elev och det är nog bästa presenten ever för hon har gjort en tröja med bilder på mig. Ha ha, jag blev så överraskad och glad. Vilket jobb! Några bilder var från nätet och några hade hon visst smygtagit på mig i skolan, fy skäms! Ha ha! Tack, Maya!

Sedan är det dags att ta emot eleverna och jag blir så glad över en present från en elev som haft det lite tufft. Du är bäst!

Vi informerar om vad som händer och sedan samlas vi tills det är dags att marschera mot stället där firandet skall ske och det är vid friidrottsarenan, mitt på gräset. Vi skall visst sitta på gräset och huga! Jag som knappt kan komma ned och har tighta byxor. Vi har med oss plastpåsar att sitta på åtminstone.

Fina uppträdanden men det är jobbigt att sitta men så kul att så eleverna få stipendium.

Vi går tillbaka och samlar alla en kortis i klassrummet så att jag får ta farväl och önska dem lycka till.

Efteråt blir det kort med bästa photo bomben någonsin när rektorn hoppar in i bilden – ha ha! Han ber om ursäkt men det var bara roligt och han ställde själv upp på bild sen.

Photo bomb!

Sedan inväntar vi lite smörgåstårta och jag ser ett gäng elever som jag vill säga hejdå till och gör så. Jag hinner se Maya igen och säger till henne att jag springer och byter om så hon får se tröjan på också. Hennes mamma kommer förbi också och det är kul.

Efter det ringer några gamla elever från Nyköpings högstadium och det är kul. Lite tårta sen och gud vad mäktig den är. Jag tog nog lite för stor bit men ni som känner mig vet att jag inte kan lämna så jag kämpar på med den. Harald och jag skall ut på en runda nu och säger hejdå till några innan vi lämnar skolan.

Vi byter om vid bilen och går sedan och spelar lite. Alla discar är visst borta så Harald får låna mina.

Det blir långa banan för vi vill ha revansch från sist vi körde den. Då gick det riktigt uselt.

Idag är det riktigt varmt och Harald börjar gnälla lite men han har å andra sidan glömt sin keps idag.

Första hålet och jag börjar med en bogey och Harald en dubbelbogey, aj då! Det blir totalt tretton bogeys och fem par för mig, riktigt dåligt! +13 men ändå jämndåligt. Det fanns några ljusglimtar. Harald slår till med hela sex par och en birdie men med tre dubbelbogeys blir vi ändå lika. Dock ett fall framåt för honom och nu är vi jämna.

Ekorren tyckte dock att det var lite jobbigt med alla discar som flög omkring.

Vi kan dock inte hålla oss ifrån att köra en 12-hålare också fast det börjar bli jobbigt. Nu går det lite bättre och jag har fem par och en birdie och Harald har tre par och två birdies och det blir +5 på oss båda – kul! Lite bättre spel och på sista hålet har jag slagläge och med en långputt så skulle jag satt rejäl press på Harald. Jag sätter den rakt i korgen och ropar -Yes! när den lika fort studsar tillbaka och rullar en bit. Men vad f-n! Jag tar upp den och sätter den direkt efter och Harald sätter sin och det blir lika.

Jag ser att det finns massor att slipa på och vad intressant att man gör så många fel! Det här blir kul att analysera.

Note to my self. 

1. Våga vrid upp ännu mer. 2. Håll inte upp discen så högt 3. Titta inte i förväg! 4. Nose down 

Annars var det några saker jag blev förvånad över att jag gjorde rätt, till exempel hur jag höll i discen och att armbågen låg relativt bra.

Nu är vi trötta och jag hämtar mina grejor, packar in, och sedan åker vi. Tanken är först att kolla in discar till Harald på Stadium Outlet men båda är trötta så vi skippar det. I Nyköping så kommer Harald på att han glömt blommorna på jobbet men de fick nog stå tills imorgon.

Jag åker hemåt och kommer hem samtidigt som Ullis. Jag packar in och sedan äter vi lite innan vi kollar in förrädarna på teve. Nu är det sista avsnittet och det är verkligen slagläga för Sara Skyttedal som nästintill spelat felfritt. Hon verkar darra lite och ler lite för mycket ibland, kanske lägger någon märke till det. Jag vill inte avslöja för mycket men det är verkligen drama på slutet och, i mitt tycke, bästa Förrädarsäsongen ever.