Måndag och idag försökte jag verkligen komma igång med plugget. Det har stökat till det lite med att jag har en ny dator och dessutom en som jag inte är så bekant med men det börjar ta sig. Sedan var det lite fix med allt möjligt och jag kollade dessutom upp med Telenor då jag fått en påminnelse. Den hade jag betalat någon dag försent och nu hade det kommit något från Kivra men det skulle jag visst inte bry mig om. 

Jag hann cykla en timme också och det får jag vara nöjd med men fy vad benen kändes från i lördags. De var som stockar så nu måste jag verkligen steppa upp. Antingen får de gå sönder eller så kommer de bli starkare men i år kommer jag att chansa lite. Förhoppningsvis kan jag träna lite med Ullis ikväll också. 

Det blev en snabblunch och kanske åt jag den lite sent för snart fixade jag mat till mig och Ullis. Lax och potatis. 

Riktigt gott och sedan åkte vi och slängde lite på soptippen. På kvällen blev det faktiskt lugnt och det blev teve och lite schack. Jag inser också att jag måste fixa lite med Trosa Ultra Backyard där det fortfarande saknas lite resultat, den uppgiften får jag nog lägga ut till någon annan så jag hinner med. 

Söndag och idag var tanken att träna lite men först hade vi Tomas och Rosie på besök och då passade det bra att köra en storstädning innan. Ullis var uppe tidigt. Jag tyckte först att jag också var vaken tidigt men måste ha somnat om för hon hade varit igång i någon timme innan jag kom upp. 

Jag hann städa lite i källaren också innan jag gick och handlade lite fikabröd. 

Vi fikade och pratade om allt möjligt. Jag försökte slänga ut en krok om att discgolf var kul men även nu fick jag nobben. Det verkar inte som så många förstått hur roligt det är men jag har heller inte haft några problem att gå själv. Det är värre med vanlig golf, där kan det var lite tråkigt att gå själv men jag är ju fortfarande rätt ny med discgolf eller det är snarare ännu mer komplext. Minsta grej man gör fel så blir resultatet väldigt tydligt. 

Sedan började vi fundera på om vi inte skulle titta lite på Squid Games och sist kunde vi ju inte vänta. Uppenbarligen så betalar vi för Netflix för vi kunde gå in på vårat eget konto och titta. Bra att veta, man har ju så många abonnemang så man glömmer bort vad man har. 

Vi började titta och det var lite rörigt men det blev hela tiden så man ville titta på ett till och mot kvällen så hade vi bara några avsnitt kvar. Vi gick emellan med lite tacos och jag undrade om vi verkligen skulle titta på serien då vi åt tacos men det gick bra. 

Så var det då sista avsnittet och vad säger man om slutet, det är ju verkligen irriterande. Varför i hela friden... Ja, jag skall inte avslöja för mycket för har ni sett de tidigare säsongerna så måste ni förstås även se den här. Jag vågar inte säga att det är sista för det fanns absolut saker som talade för en fortsättning. 

Vad tyckte jag då? Jodå, den var helt okej men inget går ju upp mot säsong ett men från säsong två så var det nog ett lite lyft. 

Hur gick det med träningen då? Nä, det gick som för de flesta deltagarna i serien...

Lördag och idag bestämde vi oss för att åka upp och hälsa på Felix och förhoppningsvis springa också. Tanken var att lämna lite kaffekapslar och ta en löprunda. 

Vi kommer upp och efter ett tag så bestämmer vi oss för att stämma av och det verkade som Felix precis skulle fixa lunch och eftersom vi också vara hungriga så bestämde vi istället att vi kommer upp och går ut och äter istället. Ullis stod i duschen då hon precis cyklat men så fort hon var klar så åkte vi. 

Uppe i Stockholm så ser vi att de har spärrat av den sista bron och jag hinner inte reagerade på vilken väg man borde tagit istället så jag tar in mot centrum och får snurra ett tag innan vi kommer fram. Så irriterande. 

Vi parkerar och går sedan iväg. Det blir till slut en asiatisk restaurang och det är helt okej. Det har tyvärr börjat regna lite och det ökar hela tiden. 

Väl tillbaka hos Felix så blir det först kaffe och en liten bakelse vi köpte på Åsö konditori. Det sista kanske var onödigt, skulle det visa sig. 

Efter ett tag så är det inget att vänta på så vi byter om och snart är vi ute i regnet. Det är ganska snabbt rätt skönt och jag tycker det känns kanon faktiskt men Ullis har svårt att få ned pulsen men hon har ju också tränat redan idag. Det är oerhört lätt i början och även oerhört skönt i regnet. Det är sällan det brukar kännas så. Men sedan, efter den kuperade skogsdelen, så börjar det kännas lite och jag börjar få rejäl halsbränna. Nu börjar det strama alltmer i baksidan och hade jag känt av hela tiden men en ordentlig stretch innan gjorde att den höll sig i schack. Sedan kommer sista bron och nu börjar jag bli trött och jag får stanna och nästan kräkas då halsbrännan var outhärdlig. Fy! Jag kommer igång snabbt och nu är Ullis piggare och trycker på. Felix svarar och jag får ta i lite men tar Ullis rygg. Jag väljer att inte maxa utan är riktigt nöjd ändå och kommer inte några sekunder efter. 14 kilometer in på kontot och mestadels var det riktigt skönt. 

När vi duschat så ringer Freddan och han har suttit och testat att försöka få till något med låten men det är svårt att få till ljudet. 

Sedan är Felix snäll och fixar lite middag och jag och Ullis tar det lite lugnt. Det känns lite konstigt då ens barn fixar maten och en annan tar det lugnt men det är väl inte rätt att man får något tillbaka, ha ha!

Det blir en riktigt långdag i Stockholm och hemma så landar vi och snart är det sovdags. 

Fredag och idag gick jag upp tidigt så jag inte skulle behöva stressa med kläder och annat. Jag skulle ju skriva på för nya jobbet klockan 09.00 Jag traskade upp redan klockan 06 och fixade lite. Ullis drog iväg och jag tänkte att jag struntar i frukost men efter ett tag ångrar jag mig. Jag vet ju inte hur länge jag skall vara där och jag skulle dessutom göra något språktest. Det var jag egentligen inte ett dugg orolig för men jag googlade lite snabbt för att se hur ett sådant kunde se ut och det verkar vara ett hör- och läsförståelsetest. Hur långt fick jag inte fram men jag stoppade med några energigels, för säkerhets skull. Sedan pratade jag in om en färdbeskrivning till skolan och får panik. Den säger något i stil med 1 timme och 38 minuter, eller om det var mer. Jag bara stressade på mig kläder och iväg. Då var det väl kanske drygt en och en halv timme kvar. Jag säger om färdbeskrivningen i bilen och får då 33 minuter istället. Men vad f-n! Jag funderar på att vända då jag inte ens kommit ut på motorvägen men bestämmer mig för att jag fortsätter och betänketiden var typ fem sekunder då sista chansen att vända var just då. Asch! Jag kör på och tänker att jag kan ju maila lite på plats och hittar jag en återvinningsstation så passar jag på att slänga lite. 

Jag kommer fram och mailar och efter ett tag så ringer jag rektorn och frågar om han är på plats och det är han, så gott som, i alla fall. 

Jag möter upp honom och tar en kaffe och sedan kan vi sätta igång. 

Vi börjar med testet och jag svarar mycket snabbare än testet var beräknat att ta men läser ändå igenom frågorna rätt noga. Det är inga problem och jag möter upp rektorn och skriver på. Jag får med mig en skolkatalog så jag kan plugga in lite namn. 

På vägen hem så ringer jag Arbetsförmedlingen och nu kommer jag fram. Jag får tyvärr trycka bort Freddan ett par gånger då jag sitter i kö. Jag har försökt och ringa honom då vi har samarbetat lite med en låt. 

Till slut kommer jag fram och det samtidigt som jag är framme i Vagnhärad och det är inte mycket till hjälp. De är stenhårda och mina argument att alla kan göra fel hjälper inte. Jag vill gärna få fram något med att vad är själva problemet. Det borde inte vara svårt att korrigera men det biter inte. 

Till slut får jag tag på Freddan också och vi pratar lite. Jag får tipset om att ta ut ackorden på min sång och jag försöker det sedan och kanske lyckas jag, kanske inte. Jag vet ju inte hur bra jag sjöng på inspelningen jag lät AI bearbeta men det kan jag ju prova när jag har tid. 

Sedan är Ullis hemma och jag köper lite lunch. Tyvärr hade jag fått hjärnsläpp och inte tänkt på att det var fredag utan tagit några pannkakor själv till lunch innan. Ullis slutar jag tidigare på fredagar. Vi avslutar med en bakelse bara för att fira in fredagen. Usch! Det blev för mycket och man ångrade sig. 

Sedan ringde en handläggare upp för jag hade varit lite väl hård i ett mail, jag försökte verkligen allt. Hon tryckte på att de var tjänstemän och det vet jag ju också men låtsades inte om det då jag pratade. Det var ju inga hot eller så men jag tryckte hårt för min sak. Nu har jag i alla fall försökt och får rikta in mig på a-kassan istället. Rätt skall ju vara rätt och har jag rätt till ersättning så skall jag ju ha det. 

Mot kvällen vill vi ha lite mat och då delade vi på en kyckingtallrik från Piccolino. Jag avslutade med att cykla i 70 minuter och jag fick verkligen kämpa mentalt men träningen gick in på kontot. 

Just ja! Jag hann även plugga lite och det är på tiden att jag tar tag i det nu. 

Torsdag och jag höll som vanligt på med att försöka övertyga både Arbetsförmedlingen och a-kassan om att det väl ändå måste vara okej att få göra fel någon gång. Jag hade missat att fylla i en ruta där jag intygade om att jag önskade ersättning från a-kassan och det uppdagades vid mitt planeringssamtal med en handläggare. Men det kunde visst inte bakdateras och det gjorde mig så irriterad. Men inte hälften så mycket som när jag får något meddelande om att jag sagt att jag inte kan ta jobb från den 30 juni. Det vill säga inte skall ha rätt till ersättning. Nu kokade jag och tänkte att nu får det f-n räcka! Jag ringer upp Arbetsförmedlingen och väntar. Och väntar. Det går över två timmar och jag hinner lugna ned mig. Det var så att jag skakade. Hur mycket motvind skall man ha? tänkte jag. 

När jag äntligen kommer fram så får jag prata med en trevlig man som verkligen försökte hjälpa mig. Han menade på att jag sagt att jag hade eget företag och det kunde jag inte förneka men det var inget som hade stoppat mig förut. Jag förklarade att jag omsatte runt tusen kronor förra året men han menade på att det ju är a-kassan som bestämmer om jag får ersättning och det här var bara en text från dem. Jag var fortfarande lite sur men det hade blivit bättre. Varför tror de att jag ens är med i Småföretagarnas a-kassa om jag inte skulle ha ett företag? Jag väntade också fortfarande på intyg från förra jobbet, det kanske skulle underlätta vid samtalet med a-kassan. 

Jag hann med att fixa lite på tomten också och sen hann jag plugga lite grand men det var varmt så jag gick emellan paviljongen och huset. Rätt som det var så blåste det rejält också så det var som om paviljongen skulle blåsa iväg. Jag sprang emellan och hämtade stormlinor i husvagnen och spände fast. Skönt! 

Sen in igen och jag fortsatte inomhus för det gick knappt att tänka utomhus.

Efter det skickade jag in vilka jobb jag sökt. Imorgon skall jag förresten troligtvis skriva på för jobbet till hösten. Det blir på Björkhagaskolan, i Tumba. Det var visst ett språktest också men det var jag inte så orolig för. Jag sökte förresten ändå ett jobb idag, bara för att man ju måste det. Då ingick det ett slags iq-test men jag var inte så fokuserad men läste att man hade en minut på sig per fråga. Det var snarare så att det var maximalt en minut per fråga så hade jag läst på mer noggrant så hade jag förstått att det var bra att skynda på lite. Nu avbröts testet efter en viss tid och jag hade inte svarat på alla frågor. Ojdå! Jag fick svaret att jag svarat som de allra flesta och det var ju lite pinsamt då jag kommit med i Mensa som den procent som skall vara smartast. 

När Ullis kom hem blev det lite mat och sedan kollade vi på slutet av Robinson. Det blev som jag trodde Oskar som tog hem det men han hade lite problem vid ett ställe så det blev lite spännande.

Vi avslutade med att cykla en timme och det är jag stolt över. Tyvärr blev det lite extra tufft då det var en bana som hade en tuff backe mitt i. Det gjorde att pulsen blev extra hög. 

Onsdag och jag var nog lite trött och irriterad. Jag vill ju träna men värmen och mina småkrämpor tog ned humöret. Jag tog ändå tag i en massa saker på hemmafronten. Först kollade jag upp så jobbet hade skickat iväg mitt arbetsgivarintyg och sedan fixade jag träningsprogrammet för juli månad. Jag fick ett sms från rektorn och det bestämdes att jag skall komma på fredag för att skriva avtal och något annat. Jag försökte också få tag på en person för att prata lite om musiken men han gick inte att nå. Sedan monterade jag på sidorna på paviljongen och avslutade med att rensa ogräs på baksidan innan jag gick och handlade mat. Fortfarande ingen träning och jag blev lite sur. Jag har varit kort i baksida lår ett tag och det har bara blivit värre och ändå har jag inte tränat. Så skumt. Sedan har jag knäet som blev överbelastat på sista träningen och det kändes fortfarande lite instabilt. Det kan liksom smårycka lite. 

Jag fixade iordning lite mat och jäklars vad gott det blev. Det blev spagetti och köttfärssås. 

Ullis kom hem och vi åt och det gick inte att hålla sig ifrån att ta lite till. 

Sedan kollade vi på några avsnitt av ett gammal Robinson innan jag åkte och köpte lite kattsand till svärmor som hade ringt. 

Nu kunde jag inte hålla mig ifrån att träna så jag gick ned i källaren och satte igång. Skulle jag klara av mitt "riktiga" program där jag skall hålla 185 watt i en timme plus fem minuters uppcykling och fem minuters nedcykling. Asch! Jag chansar! tänkte jag. Sagt och gjort men jäklars vad jag fick slita.

Precis när jag är klar så kliver Tim in i källaren och han och Cilla har kommit för att hämta en kaffemaskin och lite pods som de har köpt från en bekant till Ullis. 

Jag väntar med duschen och pratar lite med dem. 

Sedan avslutade jag och Ullis med att titta lite kort på Robinson och nu är det nära. Det är avsnittet när Sophie, Amandorna, Marcus, Oskar, Erik, Pernilla, Carro och Christoffer är med. Bland andra då förstås. 

Nu såg vi när Sophie åkte ut och Elin blev utröstad men slog ut Camilla i en duell. 

Alltså! Jag vet inte med det här med Robinson. Det har ju blivit alldeles för mycket mobbing-teve. Det borde ju handla mer om vem som är den riktige Robinson och inte så mycket paktande. Fast det är ju så det är nuförtiden. Det handlar endast om att få så många att titta och just att mobba ut varandra verkar vara det som gäller. Ullis och jag bestämde oss för att det får vara nog på ett tag nu. Med Robinson alltså. 

Tisdag och jag kände mig fortfarande rejält sliten och vad varmt det var!

Jag hade precis fått chansen att göra nya låtar och jag började rätt omgående men det blev aldrig bra och mina 30 försök höll snart på att rinna ut i sanden. Sen bloggade jag om gårdagen. Sen försökte jag komma igång med lite allt möjligt och jag fick kontakt med facket och där lät det lite mer positivt och det viktigaste var att de skulle få in arbetsgivarintyget från förra jobbet. Av någon konstig anledning så fungerade ansiktsigenkänningen dåligt så jag fick hela tiden skriva in lösenordet på mobilen. Så sjukt irriterande. Klockan 08.00 så drog jag igång gräsklipparen och kände väl att det var sent nog. Jag fick pausa mitt i för solen började ta rejält. 

Senare får jag ett mail från facet och då är det en handläggare som är mer bestämd att jag inte kan räkna med ersättning om jag glömt att fylla i rätt på Arbetsförmedlingen. Sådant gör ju att man har lust att byta fack och det fick mig att tänka på pappa som hotade med att byta försäkringsbolag och fick igenom sitt ärende då. Ha ha!

Vi får väl se. Om jag inte missminner mig alldeles så var det samma visa förra gången jag var mellan två jobb och det löste sig då också. 

Sedan fixar jag lite med kläderna och viker in dem och sorterar ut en del till husvagnen. Jisses vad strumpor jag har. Uppenbarligen så hade jag glömt att jag redan hade en massa i husvagnen. 

Jag går emellan med att försöka få till någon låt men det lyckas aldrig och jag får ge upp. Helst skulle jag vilja sjunga in melodin så att appen gör det såsom jag vill ha det. 

Jag får hoppa in i duschen för jag är sjöblöt. 

Till affären och jag köper lite pannkakor och vispar sedan ihop lite grädde när jag kommer hem. 

Det blir pannkakor med grädde och sylt idag. Kanske inte det nyttigaste. 

Ullis och jag äter och kollar sedan lite på Robinson. Bägge är trötta och vi fastnar ett tag. Jag kan fortfarande inte träna och orkar inte åka ned till träningen. Tyvärr har jag glömt att gjort ett program så jag pratar ihop med mig Anders och vi kommer överens om en stege. 

Till slut är jag sugen på att köra lite discgolf och jag provar knäet lite och låtsaskastar i vardagsrummet. Det verkar fungera så jag åker iväg en snabbis. 

Jag bestämmer mig för en Mulligan och inom discgolf får man visst välja efter att ha kastat iväg två discar. Givetvis gäller det endast vid första utkastet och om man inte värmt upp innan. 

Jag kastar iväg en disc jag är osäker på och det går käpprätt åt helvete. Eller mot en tomt, rättare sagt. Jag kör iväg en säkrare disc och den går tyvärr lite för långt till höger men det är bara att gilla läget. 

När jag hämtar den första så provkastar jag iväg en disc som jag kanske skall använda till nästa kast. Bara för att se hur den går då jag aldrig använt den. Nu får jag leta efter två discar och håller väl på i tio minuter. Helt sjukt vad de kan gömma sig fastän jag knappt kastade så långt. Inte ens min driver gick så långt och det är irriterande. Jag kastar ju knappt längre med den än med en putter.

Till slut hittar jag den och får använda den igen, min driver alltså. Magical-någonting. Den billigare men den är säker och jag har äntligen börjat förstå den. Jag får den rakt men ganska långt till vänster så jag har nu en putt på 15 meter och bakom är det ett mindre stup och där vill jag inte komma. Jag fegar och min parputt landar precis vid stolpen men för mig var det en vinst. Par på första hålet har jag aldrig varit i närheten av och som jag kastade får en säker bogey vara bra nog. +1 direkt kanske inte låter kanon men sedan gör jag två säkra par direkt efter och har fortfarande +1, bra!

Sen kommer hål fyra och jag kastar snett men det går runt en mass träd och jag har en bra chans på birdie, nice! Ser att jag hamnat kanske fem meter ifrån men har några buskar framför mig och får kasta igenom dem och pang! Rakt på korgen men i överkant så den slår ned bakom men en lätt parputt. Så fortfarande +1. Jag är nöjd. Jag plingar i klockan fast jag tror inte det är någon bakom mig. Nu kommer ett hål där jag nog aldrig fått par. Det är en rätt lång par 3. Relativt dåligt utkast och även det får jag leta efter. Sedan kast jag en mid-range och hamnar precis nedanför, typ fyra, fem meter ifrån. Bra chans igen men jag missar och har en lite svår par-putt men sätter den. Ah, så bra! 

Nu har jag börjat få problem med flugor och ju mer irriterad man blir ju varmare blir man och ett ännu härligare mål. Fy f-n! Jag skall nu kasta ut på sexan och här kan man fega och lägga sig framför träden för det är så att man måste gå mellan två träd och missar man så blir det en drop och sedan kastar man sitt tredje kast från en annan tee. 

Jag fegar men kastar så dåligt så det var inte så mycket vinst på den fegheten. Jag kommer lite ur vinkel och försöker curla upp discen men får ingen fart så mitt andra kast ligger typ fyra, fem meter fram mellan träden nu. Tredje kastet och här gäller det att komma nära korgen men jag kastar skitdåligt och får en lång putt som jag sedan missar och det blir en dubbelbogey. Men vad f-n!

Flugorna stör mig massor nu och hade jag en tanke på att gå två rundor så är den tanken helt borta nu. Det är inte ens kul längre.

Nu hål 7 och det är en par 4:a. Ett ganska bra kast och jag har öppet in mot korgen då det är en dogleg-höger. 

Återigen så får jag den lite för mycket till höger men även den här gången så klarar den träden och jag har en birdie-chans igen. En bra putt och den ser ut att gå rakt i korgen och jag börjar nästan jubla när den liksom går igenom. Va! Den måste ha varit så sjukt nära och gått så lågt så den gick liksom under kedjorna precis till höger om dem. När den dessutom svängde lite så såg det ut som den gick igenom korgen men det gjorde den förstås inte. Lätt parputt och jag har ändå spelat rätt bra. 

Nästsista hålet och jag drar iväg min driver och den går rätt kort. Jag blir irriterade och bara för att träna så kastar jag en annan driver, den som gick åt pipsvängen i början. Den går åt samma håll som den första. Sen, på skojs skull, en putter och den går spikrakt och fem meter längre än mina drivers. Va f-n! 

Nåja! Jag kastar där min första landade och nu blir det min blåa mid-range och det är ett galet bra kast som jag mig en bra parputt. Den sabbar jag och får istället en bogey. Ett hål kvar och jag viftar ideligen runt mina öron då flugorna vill in där. 

Hål 9 och det är ett galet häfigt hål men jag sabbar utkastet och det blir för högt. Rakt in i en gren och spikrakt ned. 

Jag går ned och har ändå relativt öppen men det krävs ett bra kast nu. Det blir väl sådär och jag kan inte få par om jag inte gör ett superkast men det är en brant bakom så man vill inte chansa. Jag fegar men gör det dåligt så jag får en svår putt men sätter ändå den. Så skönt. +6 blir det och jag sätter mig i bilen och åker hem. Ullis messar och undrar om vi inte skall ha glass och det lät ju inte fel. Jag åker in och handlar och träffar min gamla elev igen och nu får jag kika på hans namnskylt. Jag kom verkligen inte ihåg vad han hette men det är svårt när man byter skolor hela tiden.