Söndag morgon och jag hade sovit bra. Några gånger hade jag fått kämpat upp för att gå på toaletten och det gör ju ont i lederna. 

Frukost och jag fick ta hissen. Trapporna går liksom inte eller skulle ta väldigt lång tid och vara väldigt smärtsamt. 

Man var riktigt hungrig men det var svårt att få i sig så mycket men sjukt gott med kaffe. 

Det var fortfarande väldigt surt med Ullis och jag hade faktiskt inte ens kollat på medaljen mer än att jag märkt att den var ovanligt stor. Kanske var det av hänsyn till Ullis men jag genomförde ju faktiskt en IM och jag gjorde det för vår skull. Det är förstås inte någon jättetröst för Ullis och det kommer nog att kännas några dagar. Tro mig, jag vet! Fast har man gjort allt man kan så kan man liksom inte göra mer och i hennes fall var det inget snack. Vi testade verkligen in i det sista och sen var det bara väldigt farligt. 

Vi packar sedan bilen och rullar mot simstarten där jag hämtade lite saker jag gömt under en stor buske. Det var inga superdyra saker men ett par sköna foppatofflor, strumpor och något glasögonfodral.

Vi pratade lite i telefon med några stycken på hemresan och stannade vid några ställen som Mönsterås, Ringarum, godisbutiken och sedan i Nyköping. Lite segt att köra men jag kände mig piggare än jag brukar men var väldigt stel. Speciellt efter att ha suttit ett tag i bilen. Lite trött förstås så Ullis körde en bit men då pratade vi med några andra så det blev nog inte så mycket sömn.

Väl hemma så fixade vi bara så allting i bilen kom in och så får vi försöka ordna upp det andra imorgon. 

Vi avslutade med att gå och handla och delade sedan på en pizza framför teven.