Äntligen så kom jag då ut på lite träning igen. Har haft lite småtendenser till låsningar i några dagar som har oroat och därför så var det kanske inte så smart att köra Powerslide utan clapskena idag. Med clapskena så gör det att man kan lyfta hälen, precis som på riktigt längdskidåkning, vilket borde vara skonsammare mot knäet. Men det gick riktigt bra med knäet och jag har ännu inte fått något bakslag. Det var alltså första träningen sedan måndagen den 12 maj och operationen var den 14:e. Visst är jag lite svullen och idag har jag slarvat med rehaben men dagen är ju inte slut än...

Jag drog iväg strax efter klockan 19:00 och började med att köra lite på gamla E4:an mot Nyköpingshållet för att sedan vända och körde upp på en grusväg för att se om kompisen Hasse var ute. I början på grusvägen så är det riktigt dålig väg med mycket tjockt grus och jäkligt svårt att köra. Givetvis var han inte ute på tomten så jag körde vidare och direkt därpå så blev det lite bättre grusväg. Efter en tuff uppförsbacke så var det inte så långt kvar tills jag kom på asfalt igen och jag körde igenom själva bebyggelsen på "andra sidan ån" som vi i Vagnhärad säger. Sen kör jag lite hemåt och kommer på att Tim ville att jag skulle hämta hans ryggsäck hos en klasskompis till honom. Så jag åkte bortåt till Bronsåldersvägen, som det heter, och där är vår "egen", min och Ullis, backe som vi kör backträning i. Den har ca. 6-7 % konstant lutning i dryga 200 meter för att sedan plana ut lite. Efter drygt halva backen så måste jag stanna för att vila lite. Hjärtat slår för fullt och jag skulle ju ta det lite lugnt idag. Fortsätter igen, efter vilan, och kommer då upp till huset där jag får en granne att ringa på dörren till huset jag skulle till. Lite bökigt att ta av sig prylarna bara för det. Hampus, som han heter, kommer ut i morgonrock och jag kör upp för den lilla, men branta, uppfarten och hämtar Tims ryggsäck. Jag tar på mig ryggsäcken och börjar oroa mig för nedfärden och några personer iaktog mig. Det finns ju broms på mina Powerslide men jag är inte riktigt van och det är inte säkert att den klarar av lutningen och mycket riktigt så går det fortare och fortare och jag började få panik! Ser grusvägen som dyker upp till vänster och slänger mig uppför den och fortsätter igenom skogen. Lite bökigt på slutet med alla rötter och så men det fick gå. Det var bara att ta det lugnt!

Åker igenom själva centrum och snackar med några jag känner, en skall förresten springa maran imorgon, och efter det så drog jag hemåt. Det blev en tur på runt 46 minuter men kanske 40 minuter effektiv tid. Lite småsvettigt men grymt kul och inget bakslag med knäet!

Jag känner att jag har tappat en hel del av konditionen men nu känns det som om jag är på rätt väg iaf. Visserligen så är det fortfarande lite osäkert med knäet men det känns klart mer positivt i hela kroppen, det här behövde jag!

Imorgon sitter jag bänkad och ser Stockhom Marathon! Jag lär få massor av inspiration!

Men först - rehab!

 

Jim

31 maj 2008 07:56

Härlig läsning! Kul att du har startat upp din väg tillbaka. Ta det nu bara försiktigt för bövelen!!:-) Snygg tatuering förresten fast det kanske inte är dina ben?

 

Niclas B

31 maj 2008 09:46

Tack, Jim! Jodå, jag skall vara lite försiktig i början. He he, nä det är inte min. Det kan mycket väl vara Powerslides egen världsstjärna (med i världscupen i längdskidåkning för ett par år sedan) som jag ju aldrig kommer ihåg namnet på.... Generalagenten kallar honom för "Olli" tror jag. Trevlig kille är det iaf, jag har träffat honom själv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...