Så var man då klar med året som klasslärare/mentor. Helt klart det jobbigaste jag varit med om men samtidigt det mest givande. Anledningen till att det var så jobbigt var att organisationen inte fungerade och vi sexor var liksom isolerade från de andra och kom liksom inte med i gänget. Vad det beror på vet jag inte men nu ändras det och sexorna går tillbaka till mellanstadiet, ett smart val. Dock skulle man på något sätt vilja köra året igen, nu med utökad erfarenhet och mycket av det jobb man fick lägga ned kunde man ju använda igen. Nåja, nu är det som det är. Jag känner själv att jag gjorde ett bra jobb men skulle ha önskat att jag haft mer hjälp och att man från början skulle kört sexorna i ett eget arbetslag. Jag fick en sanslöst bra kontakt med eleverna och fastän jag varit gymplärare så många gånger så blir det helt annorlunda att vara mentor. Nu går jag tillbaka till att bli idrottslärare och det känns tryggt och bra. Det trista var väl att vissa tror det är en nödvändighet att vara en behörig lärare. Givetvis är det en klar fördel men under de år jag varit lärare så är det personliga egenskaper som vägt tyngst. 

Men nu skall jag inte fördjupa mig mer i det här utan ta mig några rejäla sovmorgnar och sen drar jag och Ullis igång hårdkörningen igen. Nu satsar vi för fullt på träningen och börjar med ett mini-läger, i Kalmar.

 

Andreas

18 juni 2016 08:53

Resonerar du likadant när du går till läkaren? Att det är viktigare att personliga egenskaper väger tyngst?! Jag blir lite ledsen när jag läser ditt resonemang. Du "sänker" idrott- och hälsaämnet när du menar på utbildning inte är viktigt.
Som behörig idrott- och hälsalärare har jag, genom min utbildning på GIH, fått förståelse för hur viktigt det är med utbildning. Vi har, bland annat, ett stort ansvar för barns motoriska och fysiska utveckling, vilket kräver kunskaper hos den som undervisar.

 

Niclas B

18 juni 2016 12:10

Skulle jag ha fel på bilen så går jag förstås till en mekaniker osv. Men bilar och barn är inte samma sak och jag lovar dig att mänsklig kontakt och att faktiskt möta barn och deras behov görs bäst i verkliga livet. Jag har full respekt för utbildningen, vilket jag kom in på men inte gick, men man lär sig mycket i verkliga livet också. Och de personliga egenskaperna väger tyngst enligt mig. Själv har jag varit tränare för barn under 6-7 är, i tennis och fotboll, varit lärare på sex skolor. Samt levt ett helt liv med massor av idrott. När jag kollar de utbildningar jag har gått, t.ex specialpedagogik och universitetsstudier, så har inte det gett någonting om hur man lär ut. Det som givit något är kontakten med barn och föräldrar.
Det som däremot inte har min fulla respekt är är man slår sig på bröstet och tror man kan allt för att man har det på papper. Det gör, i mina ögon, att man kan missa lite då man lär ut. Nu är du säkert en jättebra lärare. Jag har mött många väldigt duktiga. Både behöriga och icke behöriga. Skolans framtid är inte en fråga om behörighet utan om hur den styrs uppifrån.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...