Ja nu kan man ju välja att se glaset som halvtomt eller halvfullt. Fast i slutändan skiter nog kroppen i vilket, jag väljer ändå att ta med mig att jag faktiskt fick till lite träning. Med betoning på lite. 

Ullis sprang återigen till Gnesta, den här gången från Vagnhärad. Och jag avslutade min sista fredagslektion och ser på mobilen att hon skickat en Snapchat från Husta, med texten: "Snart i Gnesta! :-)" Jäklars! Nu blir det fart på mig och Ullis var nog inställd på att jag inte skulle springa alls och möta mig men började fundera då jag svarade: "Oj, nu får jag skynda mig!" Tyvärr var min hälsena ömmare än på mycket länge och det var med smärtsamma steg jag började jogga och det verkade inte riktigt släppa. Precis när jag börjat ta mig ut från Gnesta, via en mysig skogsväg, så ringer Ullis och undrar om jag sprang och i så fall vart jag var. Jag förklarar och vi inser snabbt att vi är på samma väg och sekunden senare ser vi varandra. :-) Men jag är vansinnigt trött och Ullis är, av förståeliga skäl, också lite trött. Så när vi joggar tillbaka så stannar vi vid Stopp och går och köper oss en varsin dricka och en glass. Oh, så gott! Det blev nog inte så mycket mer än tre kilometer för mig och det är förstås inte mycket att skriva hem om men hälsenan smärtade och jag kom faktiskt ut. Trots allt! Vi gick sen resten mot gympahallen men snart börjar det regna och faktiskt hagla! Men fy bubban! Vi testar att gå/springa upp via friidrottsbanan, för jag måste ändå hämta nyckeln som jag låste in i bilen, och då blir det närmare. Men det var ruggigt brant där och man blev trött av att bara gå uppför. Satan vad roligt det skulle vara att göra en linbana där! :-) Bara röja upp och göra en cool bana ned, med lite svängar. Då skulle barnen komma fort ned till friidrottsplatsen iaf och när man skall tillbaka så får man antingen ta med sig sin "sits" upp eller så går den liksom tillbaka automatiskt, på något sätt! Men nåja, nu skall jag hålla mig till ämnet! ;-) 

Väl hemma igen så åkte Ullis och jag till Trosa och köpte ett gäng Trossen-burgare, som vi sedan stekte på. Ruggigt mäktiga och jag ångrar nog lite att jag drog i mig två stycken. Sen blev det stressigt för jag skulle ju simma också. Ullis blev imponerad att jag var så målinriktad men hon då? Springa till Gnesta, vilka klarar det? 

Jag traskade iaf dit och när jag tittar in så ser jag bara en person i vattnet, men vad bra! Jag skiner upp och väl inne i hallen så är det fortfarande en som simmar och jag joinar förstås. Som mest var vi tre personer och på slutet var jag helst själv - underbart! Och det gick rätt bra, jag tyckte jag fick till ett bra simtag. Bestämt och lite större än vanligt. Lite som om det gick i en jämn och fin cykel. Det var ju lite tidsbrist men jag kände mig ändå nöjd fast jag hade 5-6 minuter kvar, innan de stängde. Så jag lade mig några minuter i varmpoolen och det var ju inte direkt oskönt, om man säger så. Ruggigt nice! Det blev förresten 1250 meter. Inte så himla mycket men passet blev gjort. Kvällen avslutades framför teven, med familjen och det blev även en film för mig och Tim. Mad Max-rulle! Den var... lite speciell! :-) Men bra!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...