Morgonpromenad. Ja, så var iaf tanken men vi som rätt så länge. Men sen ville både jag och Ullis gå en promenad. Vi gick och snackade lite och vi bestämde oss för att gå Lundbyrundan, fast baklänges. Av någon anledning så brukar man springa den medurs. Ja, det är lite konstigt men vilket håll man springer eller cyklar brukar bero på sträckan och vad man gör för något. Och kanske är den olika för olika personer. Det är inget jag har fördjupat mig i mer än att tanken slagit mig några gånger. Hursomhelst så började vi att gå och funderade på att ta avslutande delen av Struntsrundan då jag säger att det nog är lite väl högt gräs vid ett ställe. Ullis höll med och det slutade med att vi tog Gnestavägen mot mot Sund och vek in där istället. Idag så gick vi utan mobiler och det var trevligt. Tror vi pratade om allt möjligt och det blev förstås mycket träning och lopp. Och snart nog tyckte jag att det var dags att känna på hälen lite. Så vi började att springa men första sträckan gick uppför och det var nog det jag skulle undvika men jag ville inte stanna direkt. Så det blev några hundra meter och direkt kändes det jättekonstigt. Men vi körde igen och nu börjadet det kännas bättre. Totalt kanske det blev 4-5 inslag av löpning och det kanske blev 300 meter per gång. Ibland lite mer. Riktigt skönt men jag kände någon diffus känsla mot slutet. Så det var nog bra att inte överdriva det. Det blev iaf 9,6 km totalt. Skönt!

På kvällen ville Ullis ut till Stensund men Timpan stannade hemma. Felix ville dock ut och hoppa lite. Men det första han gör är att slå i en fot i en sten. Det är visst grundare än man tror där vid bryggorna. Så han fick lite ont. Men snart var han igång igen och jag dök lite och försökte lära mig att hoppa. Ullis och Felix skrattade gott för de förstår inte hur man kan tycka att det är äckligare att hoppa än att dyka. Men jag tycker jag sjunker så fort och dyker jag så kan jag lätt vrida upp mig så att jag kommer upp lätt. Men jag gick ned på stegen och försökte hela tiden hoppa från högre och högre "höjder". Det såg säkert lite larvigt ut och att jag ens hoppade från femman, då man låg i lumpen, är en gåta. Eller inte förresten. Jag kommer aldrig att glömma när befälet ropar att de inte tvingar någon. Men att som ung grabb ensam gå ned från hopptornet fanns inte. Fast den känslan kommer jag aldrig att glömma. Men jag överlevde! ;-) Asch! Det får bli målet för i år. Att lära mig hoppa från bryggan. En passande uppgift för en Ironman! ;-) Ha ha, jag lite roligt är det. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...