Måndag morgon och idag skulle jag vara lärare på lovskolan. Tyvärr kom jag inte riktigt åt när jag skulle börja så jag fick gå upp tidigt så jag var på plats innan 08.00, för säkerhets skull. Inga tåg skulle gå den här veckan heller så det gällde att gå upp ännu tidigare än vanligt och så fick jag stressa till stationen. När jag nästan är framme så ser jag att en buss precis passerat så jag blir lite orolig att jag missat den men strax efter kommer en till buss. När jag kliver på så blir jag lite stressat för den här helt tom... Hm, visst är det väl rätt buss? tänker jag. Det kliver på en person på nästa hållplats men det slår mig att det nog går extra bussar då tågtrafiken är inställd. Jag borde förstås ha valt en sådan för den här tar alla möjliga avkrokar som finns. 

På bussen passar jag på att bekräfta hämtning av ett tävlingströja då de skickade fel sist. 

Sedan försöker jag hjälpa lite elever och det är kul men man måste samtidigt damma av gamla kunskaper och många jobbar med olika saker. Kul men lite svårt. 

Hemåt och det blev en jäkla väntan så jag gick till stan och tänkte köpa lite på Hemköp. Rätt som det var så händer det något i ögonvrån och när jag vänder mig om så ligger en äldre herre över sin rullator med huvudet rakt i stengolvet och det står en ur personen och försöker få blodet att sluta droppa. Jisses! Jag säger att jag ringer 112 och snart får jag vara med och hjälpa till. En annan kommer och hjälper mig hitta körkortet i hans plånbok och snart är mannen även talbar. Han har svimmat av och jag gissar att han levt lite osunt också. Jag är kvar i kanske tio minuter och sedan lämnar jag över informationen i telefonen till han som jobbar där. Flera tackade mig så mycket men jag gjorde nog minst. Jag såg att personalen hade blod på på sina kläder och eftersom jag hjälpte honom upp på rullatorn sen så kollade jag även på mina kläder men jag hade klarat mig. Där fick jag nytta av att vara lite stark och jag fick en deja vu-känsla då jag lyft upp en annan man på samma sätt en gång. Han var i och för sig lättare men då lyfte jag honom hela tre våningar upp. Fy bubban. 

Sen traskade jag till bussen och jag fick vänta i tio minuter så jag hade inte behövt stressa men jag behövde andas ut lite. Det var lite läskigt. 

Hemma, på kvällen, var jag mer trött än jag trott jag skulle vara. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...