Onsdagen den 10 juli och idag är det 33 år sedan jag och Ullis blev tillsammans! Jag som är en liten nörd ser ju genast sambandet med min återkomst till Lidingöloppet, 1999, då jag sprang på 3.33"33 :-) Idag blev det dock inte mycket till firande så det får vi skjuta upp till semestern men något skulle det väl bli, tänkte jag.

Först så körde jag dock ut två lass med fyllnadsmassor och nu börjar man verkligen skönja slutet. 
Jag hann även blogga lite om söndagen, då Felix körde sitt lopp och det var inspirerande och nu är jag taggad att börja köra på. Jag blev själv också imponerad över min egen insats på Kalmar 2019 då jag tänkte på mina tider men då kräver det att jag vänder på steken och det rätt snabbt. 

Jag hann med tre lass även idag så det fick bli en mjukglass idag också. Det är rätt så jobbigt att bära så mycket.

När Ullis kom hem så tog vi hämtmat och jag köpte lite fika så vi firade så. 
Det fick räcka för idag och sen såg jag lite på fotbollen då Spanien slog ut Frankrike och vilket mål av unge Yamal! Wow!

 
Tack för att du finns, älskling!

 
Tack för inspirationen, Felix!

Sedan fick vi bra tips från gymsonen, Tim, också. Vi har verkligen tappat taget om styrketräningen så det är hög tid att ta tag i den. Tänk att man har blivit så gammal så det är barnen man vänder sig till! :-)