Fredag och som vanligt dans men sedan, efter första lektionen, så bestämde jag mig för att släppa FÖDD UPPVUXEN OCH BEGRAVEN. Jag var dock inte helt nöjd men det viktigaste är kreativiteten. Ibland så kan också vissa låtar växa och det hoppades jag på här. I värsta fall får jag göra om den lite. Jag har ju trott mer på den här än andra låtar som faktiskt dragit iväg. Som Gudars Skymning och framförallt Lämna ingen utanför. 

När jag drar hemåt så ser jag bilen, vars ägare slog upp sin bildörr, och jag fotade av bilen. 

Hemåt och så får jag se hur jag går vidare. Jag tänker att jag först provar att polera upp bilen, kanske är färgen hård nog så det är bara hennes svarta färg som sitter på min och Ullis bil. Tyvärr så såg jag även vit färg på den svarta bilen. 

Hemma så blev det som vanligt träning men vi fick inte riktigt till promenaden innan idag, det var slarvigt. 

Gympasset blev dock helt okej. 16 628 steg totalt är i och för sig inte kattskit men förstås lite klent. 

Torsdag och jag brukar ha det lugnt på morgonen men jag fick hoppa in och vikariera och jag körde en lite skämtsam lektion då klassen skulle klura ut en massa gåtor och för varje gåta så blev det en mindre detalj på hänga gubben. De skötte det rätt bra men kom i underläge då de missade alla bokstäver men snart fick de några strategiskt bra bokstäver och de löste ordet som var träning.

Hemma och Ullis skulle iväg och käka med jobbet så jag blev själv och det var inte alls lika roligt då jag blir lite lat. Men jag tog tag i det och traskade iväg till gymmet men det skulle bli på håret för att hinna till löpningen sen. 

Jag upptäcker att jag glömt protein-shaken och försöker få tag på Anders men han har sprungit iväg och det slutar med att jag väntar in honom och säger att han får springa bort själv så kommer jag efter. Vi kanske springer på varandra i spåret, tänker jag. Jag går hem och tar min shake och joggar sedan bort. 

Det är ju dumt att inte följa kostschemat då man ändå kör så hårt. 

Jag trycker på i backarna och pulsen drog iväg några gånger men ändå inte så högt som jag trott. Som mest blev den 171 slag i minuten och med tanke på hur jag körde var det konstigt. Förut kom jag ju alltid lätt upp i över 180. Det var sällsynt att jag var över 160. Skumt! Jag blev i alla rätt slut och det var en skön dusch efteråt och det regnade också och jag körde utan jacka under fartpasset. 

Sedan kom Ullis hem och vi landade lite i soffan. Hon hade haft det underbart med god mat!

Onsdag och dansredovisningarna fortsatte och nu ännu högre klass - wow!

Jag ser också att jag fått konstruktiv kritik på min inlämnade uppgift på universitetet och jag fotade av kritiken så kan jag justera min inlämning och lämna in igen, det kändes inte överväldigande. Kul!

Hemåt och den svarta lilla bilen lyste med sin frånvåro, inte bra. Kanske var det en förälder och jag borde förstås tagit reg-numret. 

Nu var det cykling som stod på agendan och sist fick jag ju punktering men hade en ny slang i förstås. Det är jobbigt och man får slita mentalt. Det är nog mest mentalt faktiskt för det finns mycket mer att hämta av kroppen. När det gått 48 minuter så händer det igen! F-n! Punka och Ullis säger att jag kan hoppa upp på löpbandet och det är smart så jag inte går ned mig mentalt för det känns sugigt! Iväg och få på mig löparskorna och upp på bandet. Jag kör lite hårdare än vanlig distans då cyklingen ändå är hårdare än snitträningen och det känns rätt bra. Snittpulsen blir 141 och jag kör i tio minuter. Det får ändå vara okej. 

Dusch och sedan lite mat. 

Tisdag och dans som vanligt. Grymma prestationer som vanligt och som vanligt så vet jag inte vad jag gör men i princip alla gör sitt yttersta och det är ju inte som så att jag är någon danskung men jag fick ju även bra resultat då jag var engelsklärare utan att vara något ess på engelska. Man får använda sig av bra ramar bara och göra det bästa av situationen. 

Jag passade på att beställa ett tält till klubben och det är andra tältet på kort tid och nu har vi riktigt bra grejer och jag tror det är bra att förmedla en viss klass då man vill hålla en hög nivå. Nu gäller det bara för mig att vara tydlig så alla vet sin roll men jag tycker vi gjort det bra hittills och alla är grymma. 

Sedan hem och hemma blev det först gym och sedan simning i direkt anslutning. Nu gick det lite sämre och kanske var jag lite trött efter styrketräningen. Jag fick avbryta på grund av refluxbesvär och jag ville kräkas. Trist. 

Måndag och när jag parkerar så ställer jag mig som vanligt på en plats som oftast brukar vara mer rymlig då den första bilen alltid ställer sig nära kanten och plats två har mycket plats. Det kändes skönt men när jag skall gå ur så kommer det en liten svart bil och parkerar väldigt nära. Jag känner något i magen och det förstärks när jag går ur och ser en buckla på den bilen baktill och får känslan att det är en "klantskalle". Mycket riktigt så säger det klonk när hon öppnar dörren och jag suckar för mig själv. -Oj då! säger hon halvt skämtsamt och halvt nervöst och bara går därifrån. Jag känner att jag börjar koka men väljer att kolla på det senare då jag känner adrenalinet pumpa.

På skolan var det dansredovisningar och som vanligt så håller eleverna bra nivå, det är inte alls som när en annan var ung och mest flyttade fötterna. Kanske lite roligare danser nuförtiden också. 

Det mesta handlade om att få dem att dansa och sedan var det bara att gå till bilen och hennes bil var borta men jag ser att jag fått skrapmärken och det var irriterande. Jag får konfrontera henne sen för hon lär ju jobba på skolan eller det intilliggande dagiset. 

Väl hemma så väntar en kille från Härjedalskök då vi ville ha en annan kille en sist. Vi fick inte det rätta förtroendet så kanske skulle det här bli bättre men det var något som kändes stelt och jag ville vara öppen och berättade att vi även varit på Ikea sedan vi bokade besöket och kanske tog det skruv för han var stingslig och utbrast bland annat helt plötsligt -Jaha! Ni har bestämt er för Ikea. Jag svarade att då hade vi inte tagit hit dig för så taskig är jag inte. Han fortsatte dock att agera lite konstigt och nyckfullt så det ingöt inget större förtroende för honom heller. 

Vi får se hur vi går vidare. Han kom dock med bra förslag och det är ju ingen dum idé att ha kvar stommarna men även kul att få ett helt nytt kök. 

Sedan var det bara att sätta igång med träningen och vi tog först en promenad på en timme innan vi gick till gymmet och körde på. 

Som vanligt god mat efteråt och vi tittade samtidigt på Kompani Svan. 

Söndag och det verkade alltså som jag kanske fått en hälsäcksinflammation och vila verkar initialt vara det bästa. Kanske enbart faktiskt men jag vill ju inte vila så jag kanske får byta ut löpningen mot Cross Trainer i början. Tveksamt om jag vågar använda skorna mer, kanske var det just de som var orsaken. Det kändes liksom som de gått sönder och det var en hård punkt som tryckte på ett ställe. 

Först gick vi dock till badhuset och drog ett pass och det blev nog mitt bästa simpass någonsin. Totalt 1450 meter med väldigt många intervaller. Dusch och bastu på det och lite snack med några gubbar. 

Efter det försökte jag justera lite uppgifter på Ikea då vi vi ju var och fick lite idéer kring köket men vi har absolut inte bestämt oss för någonting. 

Efter det var det matlagning och förstås en massa räknande då vi ju går på kost/träningsschema från Aktivitus. Det är lite vårat liv nu men vi gör det tillsammans och det är sporrande. Det bästa är ju att det handlar om att komma i bättre form och liksom inte bara gå ned i vikt. Det första som hände var ju att vikten stod still men jag blev mer och mer atletisk i kroppen och det skedde ganska fort. 

Sedan kom svärfar och hans fru Mona på besök då de vill gratulera mig och det var trevligt. Jag fick bland annat en trisslott och sådant är alltid kul. Jag spelar ju inte så mycket själv men det är kul att få en lott och känna chansen att kunna vinna. Det är ju inte konstigt att folk fastnar i spelmissbruk när hjärnan formats som den gjort under så lång tid. Bara av att ibland finna något gott att äta gjorde att man fick kickar så man kunde fortsätta att orka leta och samma sak gäller ju spelande. 

Efter främmandet så drog jag direkt till gymmet men frågan var om jag skulle få till mitt pass på cross-trainern då tiden börjat rinna iväg. Ullis drog ut och sprang men jag vågade inte belasta hälen. Nu kändes den nog bra men det är nog smart att ta det lite lugnt i början då jag hade ont någon dag efter skadan. 

Som tur var så var maskinen ledig och snart var jag igång. Jag såg människor komma och gå men jag stod kvar. Tyvärr hade jag bara en flaska vatten och snart fick jag verkligen hushålla med den och jag försökte se om något barn som var där och väntade på att deras mamma skulle bli klar skulle komma tillräckligt nära så jag kunde fråga men tji fick jag. 

Sedan kom en anställd och sade att det inte var längre kvar nu och jag försökte tigga till mig lite extra tid men han var stenhård och sade att han skulle på fest. Ojdå! Det var inte kul då jag verkligen ville få till längden på passet men jag fick skylla mig själv. Snittpulsen blev 131 och det var ganska långt men helt okej. 

Lördag morgon och nu var vi trötta. Vi behövde komma upp i tid för att få ned de sista äpplena men det var lättare sagt än gjort. Att komma upp alltså.

Jag ser att Distrokid har gjort en cool bild till min nya låt som går riktigt bra. Relativt alltså. Den heter förresten LÄMNA INGEN UTANFÖR. 
 

Till slut var jag ute men fy vad kallt det var! Jag fixade iordning en duk som äpplena kunde landa på men det var lite omständigt så snart hade vi bara duken för att förhindra att äpplena skulle åka med i häcken. 
Jag misstänkte att det skulle bli rekord men snart hittade Ullis någon anteckning om att vi hade flera hundra kilo för några år sedan. Oj då! Då blev det 35 dunkar.

Till slut var vi klara och vi fick knappt in dem i bilen. 
Till musteriet och vi kunde kolla in direkt och så var det igång. 
Till slut landade vi på hela 41 dunkar! Jisses! 
   

Supergott och vi kommer att kunna sälja några för 150 kronor styck. Bara att höra av sig men det är lite först till kvarn.

Vi åkte sedan till Ikea och kollade in lite kök. Vi får se hur vi gör men vi har börjat fundera på att förnya köket lite. 
Efter det drog vi till Rönninge och kollade in våra löpare på Rönninge Ultra Backyard. Vi passade på att gå en timme och rätt som det var är det som om skon går sönder för jag får ont under hälen. Skit då! Bara hoppas det inte är något allvarligt. 
Vi säger sedan hejdå och åker hemåt. Jag googlar lite och allting tyder på en slemsäcksinflammation. Vilar jag hälen direkt så känns det lovande. 

Fredag och jag vaknade lite tidigare för att kunna lägga ut den nya låten. 

Väl på jobbet så gick jag direkt fram till Love och gav honom en varm kram och tackade för bra feedback. Jag hade verkligen hållt på att missa den där versionen. Nu var det bara att vänta tills den kommer på Spotify och andra ställen. 

I övrigt var det dans och lite paus med fotboll. 

På kvällen var det förstås träning och vi började med att gå en timme innan vi gick till gymmet. 

I övrigt så förstod jag att Ullis hade någon överraskning på gång då jag inte fick röra hennes mobil och jag skämtade med henne och låtsades som det var en ny racer på gång - ha ha!

Hursomhelst så var det den vanliga gymträningen och vi körde först tio minuter cykel innan vi gymmade.

Sedan hem och dusch efter det mat. Det smakade kanon och rätt som det var så tar Ullis fram ett litet paket med fin text och ett fint kort! Jag blev så glad och trodde att det var det men det var bara början. Jag fick sedan gå in till sovrummet och nu skall ni inte få fula tankar....

Där stod ett stort paket och överraskningen fortsatte. Jag öppnade och där låg en ny Garmin 865:a - wow! Jag kunde knappt smälta det för jag tycker nästan det är en för fin klocka för mig men jag blev superglad. 

Superkul och jag provade att starta den direkt och det gick och jag knappade in lite så snart satt den på min handled. 

Tack, älskling! Älskar dig!