Tisdag den andra juni. Ja, idag var det fint väder och knappt någon blåst. I alla fall inte till att börja med.

Det är två lite lugnare lektioner med badminton och lite fotboll och sedan tog en klass en promenad. Lunch på det och sedan var det en lite mindre grupp som blev riktigt liten idag då bara en var med. Det blev förstås discgolf då både jag och Jennifer, som var den som kom, var riktigt sugna på det. Jag hade kollat på lite discgolfs-reels och var nu sugen.

Tyvärr fanns inte många discar att låna då en annan klass var ute så Jennifer fick låna min favoritdisc som egentligen inte är min. Det är en vanlig rosa discmania så det har bara blivit så att jag gillar den modellen.

Nu ville jag dock prova efter att ha sett en instruktionsvideo. Jag kollade väl igenom två av fyra, eller fem, tips. Det blev direkt en bra effekt men det sjuka var att jag kom längst med puttern så det finns visst en hel del kvar att önska.

Sen var vi igång och bra start men Jennifer blev lite sur då allt inte gick som planerat och jag spred lite också. En bogey på första men jag kontrar med en birdie på andra och det är min andra birdie på kort tid.

Efter det så blir det lite bogeys och till och med en dubbelbogey innan jag spelade upp mig och det blev hela +9 på tolv hål…

Kul att Jennifer också drog till med en birdie på hål sex!

Sen hade vi lite tid över och vi kastar alltid några discar från en bergsknall i närheten av en korg. Jag känner mig säker på vinst då det gäller att komma så nära som möjligt när det plötsligt rasslar till i kedjorna. Det är Jennifer som drog in en femetta. Efter det så blev det lite tävling att komma i korgen och eftersom vi började en halvtimme tidigare så har vi tid. Sedan är det dags för en samling för några av oss och jag säger att jag måste bryta. Vi börjar gå tillbaka mot skolan då Jennifer utbrister att hon tappat sin mobil. Ajdå! Vi delar upp oss då jag tror mer på ett ställe där vi satt vid en bänk och släppte förbi ett gäng killar. Hon trodde dock att han hade med sig den där vi provkastade efter rundan. Rätt som det är så ropar hon och som tur var hörde jag det. Jag går tillbaka och hon hittade den i gräset vid ett träd där discen hade fastnad.

Vi går tillbaka och sedan går jag till samlingen och vad det var kan jag inte skriva om här och nu.

Sedan går jag och fixar in de sista betygen som jag ännu inte var klar med.

Harald skall åka hem och jag passar på att lifta med honom men han skall först handla så när jag är klar så går jag och väntar på honom.

I Nyköping så kollar jag klockan och ser att det finns en liten, liten chans att hinna med tåget och kollar in på trafikinfo på SJ:s sida och ser att tåget är en minut försenat och det kan ju faktiskt innebära någon ytterligare minut än vad som sägs så jag chansar. Hon åker in mot stationen och jag springer tills jag känner att det är lugnt. Jodå! Jag hann och det är skönt att tjäna in lite tid.

Väl hemma så landar jag lite och har ett rejält sötsug så jag tar lite russin… och lite till! Ajdå! Snart har jag gått och nallat ett bra tag.

Ullis är på väg hem och jag går och handlar lite salladskyckling och på vägen träffar jag en gammal bekant och vi pratar lite. Jag tycker jag ser Ullis i en vit V90 men vad har hon för kläder? tänker jag.

Jag ringer henne och det var visst inte hon. Jag handlar lite och möter sedan Line på vägen hem då hon precis lämnat av Ullis.

Vi fixar lite mat och äter. Kaffe på det och nu är man seg men det är löpning på gång. Tyvärr har hostan inte försvunnit men jag tänker att jag åker ned och provar i alla fall. Det känns inte som jag är sjuk men jag har en jobbig hosta.

Jag puffar lite ventoline och sedan är det bara att börja jogga.

Det går segt som attan i början men jag tuffar på. Och hostar…

Ullis, jag och Putte joggar tillsammans och snackar om allt möjligt. Kul att Flaken var tillbaka också. I övrigt är det ett rätt stort gäng. De andra kör intervaller.

På slutet hoppade Ullis in och körde en intervall men det var tungt, sade hon.

Det blev väl åtta kilometer för mig.

M Klaesson hann dra hem och Krister hann också lämna som var och hälsade på efter maran. Tyvärr hade han inte med sig medaljen. 

Hemma så blev det dusch och sedan tittade vi klart på Stockholm Marathon.

Natten blev tuff men svår hosta.

Måndag och jag skall ärligt säga att jag var lite omotiverad. I princip alla bedömningar var gjorda så det blir tufft att motivera ungdomarna till något vettigt men jag försökte i alla fall.

Efter första lektionen så hade jag en lägre lucka och hann med lite annat. När Harald kommer in så frågar jag om han skall ha kaffe och då han gärna tar sig en kopp med mig så gick jag och hämta. Jag kommer en bit när jag märker att det ringer och går tillbaka. Det verkar var en säljare så jag ringer förstås inte tillbaka men sen får jag meddelande från Felix och då har de ringt upp honom. Då vi har familjeabbonemang så verkar flera nummer stå på mig. Jag ringer upp Telenor och ber dem lösa det och det gick smidigt. Efter någon minuter ringer det och det är ett 073-nummer och jag väntar mig att det är en automatiskt uppringning och är tyst först. Samtidigt så är det ett jäkla liv på kontoret då några barn kommit in. De är väl oroliga över betygen. Då det är tyst så svarar jag hallå och då är det en rektor som vill träffa mig. Vad kul! Kanske inte den bästa starten men vi kommer överrens om att träffas på torsdag.

Sedan är det en lektion innan lunch och det blir lite fritt.

Lunch och jag sitter med min mentorsklass. God mat men jag är lite orolig över att det är för mycket vitlök.

Sen är det bara att göra sig klar för de två sista lektionerna och där är det några som kör discgolf men resten är inne och kör badminton och pingis.

Så var det bara ”sportklassen” kvar och givetvis ville killarna köra volleyboll och jag var också riktigt sugen. Jag tyckte jag spelade bra men lite missar här och där blev det. Superkul och det var nog sista gången med dem.

Jag har lite tid i Nyköping och köper ett hänglås till Ullis.

Sedan hemåt via tåget och jag passade på att blogga lite så blir det inte så mycket på kvällen.

Väl hemma så cyklar Ullis och jag fixar maten så kan jag träna senare. Ullis har typ 20 minuter kvar så det blir lagom.

Det blir tacos och det smakar super. Vi passar på att titta på ett avsnitt av Robinson och det är ju riktigt raffinerat nu. För att jag skall orka träna så får vi stanna där och snart går jag ned i källaren och drar igång. Jag får kämpa mentalt så det blir ett Robopacer-pass. Då måste man vara på tårna och bara se till att vara med i klungan. Jag orkar i en dryg timme och jag är asnöjd men som vanligt så kommer hostan efter. Jag vet inte vad det är för jag känner mig inte sjuk.

Vi tittar vidare på Robinson och nu kör vi all in! Till slut har vi tittat på det vi kan och jag vill inte avslöja för mycket mer än att det var riktigt spännande.

Söndag den 1 juni

Idag var det kalas för Ludde, en av Björns barnbarn och vi hade faktiskt inte lyckats fixa present ännu så vi var lite oroliga och hoppet stod till Hulo.

Först så var jag dock tvungen att kolla till hur det gick med anmälningarna och en person lyckades inte få till rabatten för sin son men han använde en kod från förra året så det var lätt att visa honom de rätta koderna. Sedan frukost och vi var lite trötta från att kommit i säng rätt sent.

Vi tog det lite lugnt och sedan var det bara att ge sig iväg. Till slut så lyckades vi hitta något vi tyckte passade, ett crocket-set. Han kanske är lite för liten men det verkar vara bra fart på honom så det blir nog bra.

Det var trevligt med både mat och fika och Ludde verkade gilla presenten. Sen gick vi över till Björn och Monica men bägge var förkylda så vi höll oss på avstånd.

Sedan tog vi en tur till Västerljungs trädgårdshandel där Ullis köpte på sig lite.

Väl hemma så fixade vi med trädgården och jag körde trimmern.

Timmarna gick och jag började bli orolig över att inte fått till någon träning. Vi gick och handlade lite mat och sedan fick det bli tacos och det var supergott. Sedan började vi kolla på Stockholm Marathon men nu började det krypa i mig så jag stack ned till källaren och cyklade i 45 minuter. Det var typ max vad jag orkade så jag kanske var lite trött ändå.

Nu blev det slutet på Stockholm Marathon och sängen väntar…