För några dagar sedan kom ett mess från Flaken som undrade om jag inte ville visa honom gymmet. Och visst! Absolut! Det skulle bli riktigt roligt och lite innan 19:00 var jag på plats och väntade in honom. Men lite väl seg men första gången är det ju bara bra om man inte kör så hårt. Fast det gick väl inte att stoppa honom så nu kommer han ha rejält ont i några dagar! :-) Hursomhelst så gick vi runt lite grand och testade och jag kommenterade lite. En knapp timme blev det och lite roliga övningar.

På jobbet så sade jag helt plötsligt att jag ätit min sista godis! Det var sjutton vad jag hade vräkt i mig och nu mådde jag illa för jämnan. Och när jag kom tillbaka senare så ser jag även att skålen nu var helt tom. Skönt! Inte för att det var helt säkert att jag skulle tagit det sista men iaf. Sen så var det möte på möte och sen på slutet även ett utvecklingssamtal. Då hade resten på skolan gått hem så det var lite ensamt innan de kom. Och det var en skön boost då eleven och föräldrarna var så nöjda med allt. Det känns alltid skönt. Sen åkte jag hem och då blev det bråttom eftersom jag lovat att skjutsa Ullis. Jag var lite sen då jag kom hem så det var bara att fortsätta till Trosa. Sen fort hem till butiken för en sista-minuten-present som en kompis skulle ha till sin dotter. Efter det full fart hem och byta om och givetvis så glömmer jag nyckeln så det var kolsvart i början tills Flaken kom. Och det kändes riktigt segt ibörjan men sen när jag börjar springa så väljer jag att trycka bort farten utan kollar bara på tiden vi avverkat eftersom det var stegar vi skulle köra. Rydholmaren drog iväg i täten och jag var inte så långt bakom. Ibland så håller jag samma fart men hur länge skulle jag orka. Jag fick inte alls in någon känsla för hur slut jag var. På de längre stegarna så märker jag att jag nog är lite sliten men då jag klarat av 8:an och skall nedåt 6 minuter så känns det jäkligt bra! Men sen märker jag att jag tappar lite och ökar på samtidigt som jag räknade fel på en minuter. Och helt plötsligt så måste jag kräkas lite! :-0 Ojdå! Det var lite oväntat men jag hade käkat ganska dåligt på slutet så det var väl, med facit i hand, inte alldeles oväntat... Nåja, jag är riktigt nöjd med passet ändå och valde att jogga ned på slutet istället. Det blev 10,7 km totalt.

I natt var det tänkt att jag och Ullis skulle vara med på ett coolt lopp, arrangerad av Nike. Det startade 02:00 och pågick en timme och då skulle man ju dra tillbaka klockan. Men eftersom det gick i Stockholm och vi skulle ju spinna senare på morgonen så bokade vi av loppet. Långspinningen rubbade vi ju inte på. Och speciellt inte idag då Sara skulle bjuda på en häftig blandning med musik från olika ställen av världen eller som associerade till just det specifika landet. Vi sov iaf gott i natt då många andra var ute och sprang i Stockholm och sen gick vi upp och gjorde oss iordning inför spinningen. Lite småtrött innan man var igång. Det var bra med folk i lokalen och Sara började och det började förstås i Sverige och sedan spann man sig igenom Europa och vidare mot Afrika och sen till både Sydamerika och Nordamerika innan man var tillbaka i Sverige. Efter halva tiden var det förresten en liten kaffe-paus. Vi betalade innan och sen kom personalen ned med kaffe, fast först efter att jag ringt och undrat vart kaffet tagit vägen! :-) Idag gick det riktigt bra och kroppen svarade riktigt bra. Hela tiden och inte den minsta svacka. Riktigt nice och jag fick ihop dryga 15 mil fast det får man ta med en nypa salt förstås. Fast jag kände mig riktigt stark.

Efter det så tog jag och Ullis en tur till Stockholm då jag var tvungen att skaffa nya jeans. Och det blev lite annat också, bland annat en sväng in på Ikea.

Ja, det har fortsatt varit rätt mastigt på skolan med mycket jobb. Igår var det förresten med en supergullig lillebror på ett utvecklingssamtal och jag passade på att gulla med bebisen, för jag tror inte han var mer än några månader. Och jag som inte är ett organisatoriskt geni (men bra på mycket annat!) råkade förstås dubbelboka. Men det var först efter att de själva bokat fel och ändrat. Det kan ju ibland bli krockar då. Nåja, det är klart att det var jag som gjorde fel men ändå! ;-) Hursomhelst så har det fortsatt varit rätt mycket och när jag kom hem idag så var jag supertrött. Ett tufft möte på morgonen och sen en massa rättning och förstås lektioner, dock inte så många, innan jag hade mina avslutande utvecklingssamtal. Det blev tre stycken. Härliga ungar och engagerade föräldrar. Det är riktigt rolig. Idag blev det förresten lite sex -och samlevnad i skolan. Det var egentligen bara tänkt att initialt visa en site för eleverna (fragachans.nu). Anledningen var att det varit lite konstiga beteenden hos eleverna och de växer ju också. Det slutade med att de aldrig ville sluta fråga. En hel del fniss blev det men jag tyckte det var bra. Nu har jag lovat att ha lite avslutning på veckan och tanken var att de som ville skulle få klä ut sig. Nu vet jag inte vad som händer efter vansinnesdådet i Trollhättan... Fy satan vad tragiskt!

Väl hemma så var det lite mat och sen skulle vi byta om till träningen och det tog klart emot. Till slut så joggade jag och Ullis bort mot Safiren. Några stannade kvar i Trosa för lättare jogg men på Safiren satt Putte och Rainy och väntade. Så vi började jogga och körde bara lätt jogg och mycket prat. Det var riktigt seg och rumpan var som en fjäder och det funkade knappt att springa i uppförsbackarna. Men jag tuggade på men efter typ 4,5 km så fanns det liksom ingen kraft kvar. Så när vi närmade oss centrala Vagnhärad igen så gav jag upp. Jag fick gå i den branta delen, som leder upp på järnvägsbron. Sen joggade mot affären och det fick räcka. Jag tror det blev dryga 6 km iaf.

Ja, några snuskhumrar kanske söker sig hit pga rubriken men det är förstås orten som avses och inget annat. Väl på plats så är det nästan tomt och Ullis och jag kommer ned till löparbanorna lite sent. Men efter några minuter så dyker det upp fler men inte så många som vanligt. Till slut så är vi åtta stycken iaf. Det är, förutom jag och Ullis, Hamlet, Sjöslaget, Wirren, Rydholmaren och Flaken. Den sistnämnde kom lite sent men hängde på så glatt så.

Och jag var taggad som sjutton och trodde nog att det hade släppt ordentligt. Men det gick inte alls idag. Jag var inte ens i närheten att få någon av de vanliga ryggarna men jag försökte intala mig att de andra startade för fort. Men jag kom inte ikapp och sen var det likadant på andra "Olgan", det var Olgor vi körde. Men jag försökte göra mitt bästa men sen fanns det liksom inget mer. Jag är nog lite för tagen av allt jobb just nu. Jag har precis skrivit in massor av omdömen och nu väntar utvecklingssamtal och samtidigt håller vi på att göra om Enklaresport en del. Och vi planerar även ytterligare en flytt faktiskt. Men mer om det lite senare.

Tyvärr har det blivit lite väl klent med träning på slutet men det är mycket som händer på jobben just nu. Både i skolan och på Enklaresport. Men jag var taggad och benen verkade vara hyfsat med igen. Det var ju inte riktigt så på Hässelbyloppet. Vi joggar bort mot spåret och det var Super-Roffe, Putte, Thellan, jag, Rajje och Hamlet. Hm, kanske var det någon mer men jag skriver nu några dagar efter så jag blir lite osäker. Jo, Flaken måste ha varit med förstås... tror jag! :-) Hursomehelst så joggar vi bort från Safiren och apostlahästarna tar oss mot Häradsvallen och elljusspåret där. Vi kör löpskolning som vanligt och sedan kör vi igång. Jag hade bestämt att jag skulle köra progressivt och många verkade hänga på. Första varvet så ligger jag och Hamlet först och vi pratade en hel del. På varv två så slutar vi att prata och farten höjs ganska mycket. Sen på varv tre så går Thellan upp och visar sig lite och sen på slutet så kan han inte hålla sig utan går upp och drar och jag vill inte släppa! :-) Så det gick alldeles för fort på slutet och jag som hade tänkt mig ett sista hårt varv. Minuten där jag vilar kändes alldeles för kort och sen går jag ut för hårt och jag känner att pulsen drar iväg direkt. Så efter några hundra meter så bestämmer jag mig för att det får räcka. Så ett klart fall framåt sedan Hässelbyloppet.

Tisdag och dags för klubbträning men idag var det Trosa elljusspår som vi skulle besöka. Och det hade förstås några glömt bort och risken fanns förstås att några kom sent och inte visste vart vi tagit vägen. Men de som var där började jogga bort mot spåret efter några minuter. På vägen så mötte vi Thellan och efter någon minut så hade han parkerat bilen och gjorde oss sällskap. Vi andra var förutom jag själv då Ullis, Super-Roffe, Sjöslaget, Putte och sist men inte minst Brand-Björn. Min kropp var fortfarande inte med och hamstrings kändes som gummisnoddar. Men väl framme vid spåret så körde vi lite löpskolning och jag kände direkt att min mundering, för kvällen, som bestod av Kuzmins överdragskläder, var alldeles för varm! :-0 Pust! Efter löpskolningen, och lite stretch, så tog jag av mig jackan och sen joggade vi bort till spåret och drog igång. Brand-Björn, Sjöslaget drog iväg och Super-Roffe strax bakom. Jag och Thellan snackade lite och var strax före Ullis och Putte. Det kändes som det gick lite fortare än jag tänkt men jag hängde i på första varvet och sedan väntade jag in Ullis och Putte istället. Och det var så härligt att springa på spåret, trots att kroppen inte var med, eftersom de fixat iordning det så bra. Helt underbart och man förstår att det är många som springer där. Lite kul att se Putte skrämma slag på två tjejer som gick och snackade. De blev livrädda och Ullis och jag trackade Putte lite efter det. :-) Sen övertalade Putte Ullis att vi skulle dra ett varv till och jag var absolut med på det. Så tre varv blev det och totalt drygt 10 km idag. Men ingen direkt kvalitet men idag var det mumma att bara jogga på det fina spåret.

Eller förresten. Med tanken på sista veckorna så får jag nog vara nöjd. Det gick riktigt bra, rent löpmässigt, lite innan Kalmar, och sen lossnade det rejält för typ 4-5 veckor sedan. Så jag gick och började fundera på 41-41,5 minuter på Hässelby. Sen gick det bara utför och det började rejält för 3 veckor sedan med alltför tunga övningar på gymmet och sen tuff träning utöver det. Jag kunde knappt jogga där ett tag. Och torsdagspasset var en ren katastrof. Så mina mål reviderades hela tiden och då vi åkte mot Hässelby, imorse, så var det snarare 43 minuter, som var målet.

Ett ganska stort gäng från klubben var med. Tyvärr med några återbud. Väl framme så blev det stretch och längre uppjogg. Sen blev det rätt bråttom och jag inser att det är fullt med folk i startfållan men eftersom jag känner mig osäker på kroppen så ställer jag mig nog för första gången sist. Det är ju ändå nettotid som gäller för oss motionärer. Starten går och det känns ganska hyggligt. Det är rätt tjockt med folk men farten verkar helt okey. Jag ser ganska snart El-Johan och även Jimpan. Det verkar som jag tar in på den förstnämnde och vid en kilometer så är jag ikapp och eftersom jag har högre fart så låter jag det bara fortsätta så och jag märker att han tar rygg. Men det blev nog inte så lång stund. Och vart tog Jimpan vägen? Jag fokuserar inte så mycket på det utan försöker ha flyt men hur fort går det. Första kilometer runt 4.30 och det oroar lite. Men det kanske var trängseln, tänker jag. Andra kilometern går bättre men det övertygar inte så värst mycket. Och så håller det på. Efter ett tag så blir det snarare så att det är 44 minuter som får bli målet. Och vid fyra kilometer så är det full fokus på att ha så hög fart jag kan på de sista sex kilometerna. Jag märker att jag lägger ännu mer fokus nu och snart nog så försöker jag öka trycket. Men vid fem kilometer så kollar jag klockan och den står på 22.22 och det är en smärre chock! Men vad f-n! Nu gör jag precis vad jag kan och försöker hitta bra ryggar. Tyvärr så funkar inte benen direkt bra vid uppförsbackar och jag tappar då men rullar ikapp då det är mer lättlöpt. Känslan är verkligen att jag springer snabbare nu och det är jobbigare och jobbigare. Jag kollar inte klockan längre, eller snarare så kanske det är att jag inte orkar tänka klart. Vid sju kilometer så blir jag först irriterad då jag trodde att det var åttan jag skulle till att passera. Men jag ändrar fokus till mer positivt direkt och tänker att då har jag ytterligare en kilometer till att göra något bra utav. På slutet så drar jag ifrån en kille som jag förut tappat mot. Men jag tappar även mot en annan bra rygg men han verkar starkare. I sista kurvan så blir jag förvånad av att se Jimpan heja. Han verkar ha gått i mål för ett bra tag sedan! Jaha, så gick det med den fighten! Stortorsk! :-) Under loppet så funderade jag på om han var i närheten men han drog ifrån rätt direkt och fick 41 minuter. Nice! Hursomhelst så trycker jag så mycket jag kan och är kräkslut i mål och har då inte kunnat ökat direkt. Bra betyg. När jag sen kollar klockan så är det som en smäll på käften! 45.13 Men jisses vad dåligt. Visserligen så har det gått trögt men eftersom det på slutet, innan det gick sämre, var riktigt bra fart, så hade jag gått och trott på klart bättre tid. Men men... Jag hade blivit nedtränad och dessutom blivit fästingbiten i ungefär samma veva. Nu återhämtar jag mig och satsar igen! :-)

Underbara dag för övrigt och grymma insatser av många i klubben. Framförallt vill jag lyfta fram älsklingen Ullis, Putte, Nymannen och Lindblommaren! Den sistnämnde hade varit skadad på slutet och trycker sig ändå under 40 minuter. Ej heller någon ungdom! :-)