Tisdag och normalt sett så är det klubbträning då. Med löparklubben alltså. Och nu ville jag prova på hälen lite. Men först var det lite morgonpromenad och när jag ville provjogga lite så bromsade jag mig. Jag ville ju testa på den riktiga träningen. Och Ullis och jag hade fnulat på en överraskning, till en eller flera av medlemmarna. He he... Det blev iaf den vanliga rundan på 8,3 km och jag lyssnade på ABBA igen. Jag gav dem ju aldrig en riktig chans då jag var ung. Det kändes lite löjligt att lyssna på dem då. Men jag var ung och oförståndig då. Nu är jag... gammal och oförståndig! :-) Ha ha! Nä, skämt åsido så kan sinnena öppnas ju äldre man blir. Efter rundan, som vanligt var varm och svettig, så började jag och Felix att fixa lite på huset. Det var några brädor och läkt som var dåliga så vi bröt loss dem och åkte och köpte nya. Vi tyckte båda två att det var riktigt kul. Och bra blev det också. Under tiden fixade Tim en sjukt god lasagne. Med bland annat bechamelsås och fetaost. Ullis gick hem och när hon var hemma så käkade. Smakade riktigt gott och kanske att jag tog lite för mycket. 

Sen var det full fart till träningen och vi hade förberett överraskningen men Ullis var lite tveksam om det ens skulle komma någon. Och mycket riktigt. Väl på plats var det bara vi men vi började jogga upp. Men det blev inte så mycket mer än så. Efter några kilometer så började jag känna mig stel och öm i hälen och vi slutade. Jag tror det blev 2,7 km. Om det kan bli så här efter behandlingen vet jag inte men jag har ju en telefontid snart så. Lite trist men vi hoppade in i bilen och åkte mot Stensund istället. Ullis hade packat våtdräkterna, utifall att. Men jag hade inga öronproppar eller mina lite bättre glasögon. Fast vi testade. Felix och några kompisar var också där och badade och snart var vi i vattnet. Jag fick snart byta glasögoen och det slutade med att de enda jag kunde ha var Ullis och hon fick istället ta några som immade igen fort. Vi provade att simma den vanliga rundan fast nu tog vi den medsols, då det var så vågigt i början om man skulle ta den åt andra hållet. Alltså. Vi hade inte bestämt oss för rundan ens utan tänkte mest börja där det var lugnare. Men det gick bättre än väntat och snart körde vi på. Men där det var som mest vågor fick jag en rejäl kallsup. Jag försökte se vart jag var och tittade framåt, istället för åt sidan, då jag tog luft. Det var så jag ville spy och Ullis undrade vart jag tog vägen. Ruggigt vågigt på slutet men vi kom runt. Jag var dock rätt slut och det fick räcka för mig. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Just ja! För några dagar sedan läste jag ut min senaste bok. Men jag fattade inte förrän precis då jag läst klart att det var andra delen, i vad jag tror, en serie på fyra böcker. Men det var en tydlig resumé så jag tyckte att jag var med bra från start och jag reagerade inte på att något var konstigt. Boken handlar om en speciell tjej, som man lär sig att tycka om. Man tycker förresten om nästan alla personerna i boken. Det är lite av en feelgood-bok faktiskt. Tjejen som heter Emma har på något konstigt sätt fått ta över ett stationshus och och vill göra en restaurang av det. Men det är en ny stad och hon har nästintill flytt ett dåligt och trist liv innan. Samtidigt så får man följa en f.d brandman som är väldigt besviken på sitt liv och hans nöje är att kolla på delfiner i 3D-format på sin widescreen. Och när allt kommer över honom så gråter han hejdlöst. Men bilden av honom utifrån är allt annat än misslyckat men hon känner att han saknar något och att bli degraderad till brandinspektör är ett hårt slag för honom. Deras vägar korsas iaf på ett finurligt sätt och man önskar till en början att de två skall bli lyckliga tillsamman men är det ens möjligt? Boken är skriven av Emma Hamberg som skriver på ett bra men lite annorlunda sätt. Jag gillar det. Boken får en stark fyra av mig.

Läs den men läs kanske del 1 först som heter Rosengädda nästa!

Men se där! Jag bloggar på rätt dag och bara det känns bra. Man kommer liksom ihåg allting. He he. Ullis började jobba igen så när jag vaknade upp var det tomt i sängen, trist. Men när jag väl kommer upp så blir det lite kaffe och sen fixade jag lite inför jobbet på Enklaresport. Men lite morgonpromenad vore skönt och jag laddade mobilen lite och tog på mig ett par redan uppladdade hörlurar. På med lite Bon Jovi i lurarna och så iväg. Jag gick ut mot Solberga och snart hade jag bestämt mig för att det fick bli första delen av Strutsrundan. Den som jag brukar gå. Jag tittade lite oroligt upp mot himlen. Det såg ut att kunna bli lite oväder men men... Värre saker har ju hänt och mobilen skall jag ändå snart byta in. Efter ungefär en haltvimme så byter jag musik till Taylor Dayne, hon är ju så jäkla bra. Det känns som om det är många som har missat henne. Däremot så är ju många av de som följde i hennes spår mer kända. Hursomhelst så fick jag höra några spår som inte var så kända så jag börjar fundera på om hon fortsatte sin karriär. Jag skickade några snapchattar till Ullis och hon hade det varmt på jobbet - Phui! Det var varmt även för mig. Men jag provar att springa lite grand. Mest för att jag ville testa på. Det kändes helt okey men jag känner av något i hälen. Väl framme så har jag avverkat 8,3 km och precis när jag kommer fram så ser jag barnen komma från affären. Så vi äter lite lunch och sen börjar jag att jobba och skickar iväg fem brev med lite produkter. Det tar lite tid då jag inte är lika effektiv som Tim i shopen. Men jag vill också jobba lite så Tim fick vila idag. Sen ser jag att jag inte har uppdaterat lagret så det fixar jag med och rätt som det var så är det snart dags för middag. Hmm, men vad skall vi äta. Det slutar med att Tim och jag bestämmer oss för att fixa iordning pannkakor. 

Efter maten och det måste jag påminna mig om - pannkakor är f-n ingen mat! så "degade" vill till oss och sträckte ut oss lite i soffan på altanen. Men jag ville komma iväg till gymmet och Ullis blev sugen på ett pass i gruppträningsrummet. Ja, men varför inte. Jag var lite tveksam till en start men det går ju att göra mycket kul där också. Så snart var vi på Safiren och gjorde oss iordning. Vi fixade fram nio stationer och det blev, i tur och ordning: slam ball, sidolyft åt sidorna, plankan, bicepscurl med stång, sit-ups, armhävningar och utfallssteg samt kettle bells-sving. Det gjorde vi 45 sekunder på varje station och vila 15 sekunder. Tre varv mäktade vi med men sen var det nästan så att man svimmade. Helt sjukt så svettigt. Men lite hjälp hade vi av Ullis tids-app och lite musik från min mobil. Jag fortsatte med Taylor Dayne och det funkade bra. Lite snack med Tränings-Göran och sen gick vi till affären och handlade lite. Nu dags för dusch! :-0

Trampa på grönt!             Mystica sitter och tittar på regnet. Mirakel flydde direkt! :-)

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Morgonpromenad. Ja, så var iaf tanken men vi som rätt så länge. Men sen ville både jag och Ullis gå en promenad. Vi gick och snackade lite och vi bestämde oss för att gå Lundbyrundan, fast baklänges. Av någon anledning så brukar man springa den medurs. Ja, det är lite konstigt men vilket håll man springer eller cyklar brukar bero på sträckan och vad man gör för något. Och kanske är den olika för olika personer. Det är inget jag har fördjupat mig i mer än att tanken slagit mig några gånger. Hursomhelst så började vi att gå och funderade på att ta avslutande delen av Struntsrundan då jag säger att det nog är lite väl högt gräs vid ett ställe. Ullis höll med och det slutade med att vi tog Gnestavägen mot mot Sund och vek in där istället. Idag så gick vi utan mobiler och det var trevligt. Tror vi pratade om allt möjligt och det blev förstås mycket träning och lopp. Och snart nog tyckte jag att det var dags att känna på hälen lite. Så vi började att springa men första sträckan gick uppför och det var nog det jag skulle undvika men jag ville inte stanna direkt. Så det blev några hundra meter och direkt kändes det jättekonstigt. Men vi körde igen och nu börjadet det kännas bättre. Totalt kanske det blev 4-5 inslag av löpning och det kanske blev 300 meter per gång. Ibland lite mer. Riktigt skönt men jag kände någon diffus känsla mot slutet. Så det var nog bra att inte överdriva det. Det blev iaf 9,6 km totalt. Skönt!

På kvällen ville Ullis ut till Stensund men Timpan stannade hemma. Felix ville dock ut och hoppa lite. Men det första han gör är att slå i en fot i en sten. Det är visst grundare än man tror där vid bryggorna. Så han fick lite ont. Men snart var han igång igen och jag dök lite och försökte lära mig att hoppa. Ullis och Felix skrattade gott för de förstår inte hur man kan tycka att det är äckligare att hoppa än att dyka. Men jag tycker jag sjunker så fort och dyker jag så kan jag lätt vrida upp mig så att jag kommer upp lätt. Men jag gick ned på stegen och försökte hela tiden hoppa från högre och högre "höjder". Det såg säkert lite larvigt ut och att jag ens hoppade från femman, då man låg i lumpen, är en gåta. Eller inte förresten. Jag kommer aldrig att glömma när befälet ropar att de inte tvingar någon. Men att som ung grabb ensam gå ned från hopptornet fanns inte. Fast den känslan kommer jag aldrig att glömma. Men jag överlevde! ;-) Asch! Det får bli målet för i år. Att lära mig hoppa från bryggan. En passande uppgift för en Ironman! ;-) Ha ha, jag lite roligt är det. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Lördag och Ullis och jag var nog lite trötta så det hände inte så mycket. Jo, jag hade en kund rätt tidigt på morgonen och han var sugen på ett par häftiga Grave Digger. Fast först gjorde jag bort mig då jag trodde att tjejen som var med var hans fru. Det var dottern... Fast är man ung så kanske man blir glad över att se äldre ut. Och tvärtom för pappan. Nåja, han hade Nordic Skates sedan tidigare, köpta av mig dessutom, men dock hade jag aldrig träffat honom men efter att han friskat upp mitt minne så mindes jag konversationen vi hade över mail. Efter han lyckligt åkt iväg med sina nya skates och stavar så drog Ullis och jag till Nyköping. Eventuellt för att träffa på Ullis nya systerdotter men vi hade inte fått svar på om hon orkade ta emot oss. Men vi kunde ju gå runt på stan och kika. Det blev Mio och jag kikade in på Stadium och vi tog oss även lite att äta. Sen hemma mot kvällen så bestämde vi oss för att käka på bryggan och Ullis och jag åkte lite tidigare för att simma lite. Det var jäkligt varmt så våtdräkterna behövdes egentligen inte. Men jag kände mig inte riktigt okey men hade min astmaspray med. Jag puffade tre gånger och hoppade sedan i. Det verkade dock inte hjälpa så jag fick stanna och kippa efter luft konstant. Kanske att det hjälpte lite på slutet men då var det rejäla vågor och t.o.m Ullis hade det lite svårt. Men på det stora hela så gick det kanon för Ullis men åt pipsvängen för mig. Det är första gången det gått så dåligt fastän jag tagit min astmamedicin. Jag skall kolla om den verkar tagit slut. Bara jag kommer ihåg det. Lite trist om det skall hända igen. Det blev ungefär 680 meter. Och inte en meter till för mig. Ullis kunde lätt ha fortsatt. Sen kom barnen och vi käkade gott och Ullis och Felix avslutade med att hoppa och dyka från bryggan - kul! 

Fredag och vi startade åter dagen på gymmet Active. Och då A gick iväg med sin PT så kollade vi tre övriga runt på vad som fanns. Ullis var sugen att kolla in spinninghörnan, som verkade ha någon häftig skärm, typ VR, där en person talade om vad man skulle göra. Fast tyvärr hade vi inga hörlurar med oss så vi satte oss och försökte se vad man skulle göra. Med god hjälp av grafiken som även visade på % av max. Det slutade med att Ullis och jag blev kvar på cyklarna men P gick iväg efter en knapp halvtimme och gjorde något annat. Han var visst inte så van att sitta på en cykelsadel så länge. Så det blev väl 45 minuter för mig och Ullis, lite sådär halvhårt. För P hade pratat om att vi skulle vara med på en golftävling idag och hur opretentiös en tävling än är så blir jag nervös. Så även idag och golf har jag ju spelat extremt lite på slutet. Men jag var sugen och vi startade med att larva oss lite med P:s svåger, som för övrigt äger banan. Vi skulle slå in en boll med fel klubba, dvs de två skulle använda en vänsterklubba och jag en höger. Jag trodde det skulle bli en baggis för mig som typ började min karriär med dem. Eller iaf slog ut på rangen med dem. Fast alla vi tre spred bollarna hej vilt men jag utsågs ändå till vinnare då jag lyckades komma över vattenhindret. Vi fick sluta rätt snabbt då bollarna försvann hej vilt. Sen slog jag med rätt klubba och kom typ 50 cm ifrån flaggan och satte sen putten - Wow! Fast det var ju bara ett övningshål för när tävlingen sedan började gick det inte lika bra. Första slaget och jag känner verkligen vilken kanonträff det är men jag tittar nog upp och får nog träffen på sidan för den går spikrakt men dock 30 grader åt vänster... Men vad f-n! Så det blev till att pegga upp en ny boll... Vilken jäkla start! Sen blandar jag hejvilt igen och återigen blev det lite bättre på slutet. Det slutade iaf i buffertzon. För P gick det sämre och han höjde sig. Men kul att tävla och jag kom på vad jag gjort för fel. Men det upptäckte P i slutet på rundan så jag kunde inte testa så många gånger. 

Efter rundan blev det fort hem och ett snabbdopp i poolen för att kyla ned sig. Härligt! Och P blev eld och lågor när han såg att hans nya driver kommit så han for iväg till posten och hämtade den. Jag skall inte nämna vad den kostade men man kan iaf konstatera att golf kan vara dyrt... Men det kan ju andra sporter också. Det kan lätt dra iväg om man blir biten. Jag själv fick ju ett golfset då jag fyllde 40 år och sen har jag köpt ett begagnat set också. Men det är klart att det vore kul med någon värstingklubba. Fast först blir det nog en bra racer. 

Efter lite frukost så tackade vi så hemskt mycket för gästfrihten och började åka hemåt. Och med en nysmord kedja för vi märkte att den rasslade och betette sig konstigt. När jag kikar på den så verkar den lite rostig på något ställe och det verkar ställa till det lite. Men med lite ny olja på den så gick den bättre och vi kom hem utan problem. Dock lite drygt att åka så långt men nu åkte vi småvägar hem och vissa av dem är ju underbara.

Och vad kul att komma hem till familjen och vi kände knappt igen barnen som var nyklippta! Skitsnyggt blev det så nu väntar vi bara på barnbarnen! Nähå, så fick man visst inte skriva... ;-) Katterna betette sig som vanligt då man varit borta ett tag. Totalt ointresserade alltså... Fast efter ett tag får man gulla med dem.

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Fredag och vi startade åter dagen på gymmet Active. Och då A gick iväg med sin PT så kollade vi tre övriga runt på vad som fanns. Ullis var sugen att kolla in spinninghörnan, som verkade ha någon häftig skärm, typ VR, där en person talade om vad man skulle göra. Fast tyvärr hade vi inga hörlurar med oss så vi satte oss och försökte se vad man skulle göra. Med god hjälp av grafiken som även visade på % av max. Det slutade med att Ullis och jag blev kvar på cyklarna men P gick iväg efter en knapp halvtimme och gjorde något annat. Han var visst inte så van att sitta på en cykelsadel så länge. Så det blev väl 45 minuter för mig och Ullis, lite sådär halvhårt. För P hade pratat om att vi skulle vara med på en golftävling idag och hur opretentiös en tävling än är så blir jag nervös. Så även idag och golf har jag ju spelat extremt lite på slutet. Men jag var sugen och vi startade med att larva oss lite med P:s svåger, som för övrigt äger banan. Vi skulle slå in en boll med fel klubba, dvs de två skulle använda en vänsterklubba och jag en höger. Jag trodde det skulle bli en baggis för mig som typ började min karriär med dem. Eller iaf slog ut på rangen med dem. Fast alla vi tre spred bollarna hej vilt men jag utsågs ändå till vinnare då jag lyckades komma över vattenhindret. Vi fick sluta rätt snabbt då bollarna försvann i en rasande fart. Sen slog jag med rätt klubba och kom typ 50 cm ifrån flaggan och satte sen putten - Wow! Fast det var ju bara ett övningshål för när tävlingen sedan började gick det inte lika bra. Första slaget och jag känner verkligen vilken kanonträff det är men jag tittar nog upp och får nog träffen på sidan för den går spikrakt men dock 30 grader åt vänster... Men vad f-n! Så det blev till att pegga upp en ny boll... Vilken jäkla start! Sen blandar jag friskt igen och återigen blev det lite bättre på slutet. Det slutade iaf i buffertzon. För P gick det sämre och han höjde sig. Men kul att tävla och jag kom på vad jag gjort för fel. Men det upptäckte P i slutet på rundan så jag kunde inte testa så många gånger. 

Efter rundan blev det fort hem och ett snabbdopp i poolen för att kyla ned sig. Härligt! Och P blev eld och lågor när han såg att hans nya driver kommit så han for iväg till posten och hämtade den. Jag skall inte nämna vad den kostade men man kan iaf konstatera att golf kan vara dyrt... Men det kan ju andra sporter också. Det kan lätt dra iväg om man blir biten. Jag själv fick ju ett golfset då jag fyllde 40 år och sen har jag köpt ett begagnat set också. Men det är klart att det vore kul med någon värstingklubba. Fast först blir det nog en bra racer. 

Efter lite frukost så tackade vi så hemskt mycket för gästfrihten och började åka hemåt. Och med en nysmord kedja för vi märkte att den rasslade och betette sig konstigt. När jag kikar på den så verkar den lite rostig på något ställe och det verkar ställa till det lite. Men med lite ny olja på den så gick den bättre och vi kom hem utan problem. Dock lite drygt att åka så långt men nu åkte vi småvägar hem och vissa av dem är ju underbara.

Och vad kul att komma hem till familjen och vi kände knappt igen barnen som var nyklippta! Skitsnyggt blev det så nu väntar vi bara på barnbarnen! Nähå, så fick man visst inte skriva... ;-) Katterna betette sig som vanligt då man varit borta ett tag. Totalt ointresserade alltså... Fast efter ett tag får man gulla med dem.

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Torsdag morgon och P och A brukar åka till gymmet och träna och eftersom de vet att vi gärna tränar så frågade de om vi ville hänga på. Ja, givetvis! svarade vi. Så vi tog en bil och åkte till Actic. A körde med PT men vi andra tre började med att värma upp men sen gick vi till ett Easyline-rum och körde ett gemensamt pass. Varannan gång en maskin och varannan gång en övning på golvet, som vi turades om att hitta på. Så vi blev klara samtidigt som A och vi åkte sedan hemåt. Men snart skulle det bli golf.

Under gårdagskvällen, då vi bestämde oss för att ta en liten golfrunda, så pratade P om att vi kunde ju ta en golfbil. Nä nä, svarade jag. Aldrig i livet! Fast allteftersom så började tanken locka mig och man måste ju prova någon gång och jag har ju dessutom en häl som håller på att återhämta sig. Så när det väl var dags så tyckte jag vi kunde köra på det. För mig så har det varit typ droppen. Typ lite förnedrande men... man kan väl ändra sig! ;-) Och året har ju inte varit som alla andra då jag bara kunnat köra på. Jag fick låna ett golf-set och det var helt nytt. Det enda var väl att det var gjort för damer men jag, som inte kört någonting på ett par år, lär ju ändå inte känna någon skillnad. Vi slog ut en hink på rangen och det kändes som jag absolut inte kunde skylla på klubborna. När jag slog bra blev det väldigt bra. Dock lite kortare än normalt. Sen ut på banan och det blev verkligen blandat spel. Men banan var torr och man hoppade runt i bilen. Och två gånger går jag in i bilen med huvudet före och ser inte handtaget som man skall hålla sig. Det gör skitont men den värsta smällen var den som tog uppe på skallen. Den kanske inte gjorde så ont då man jag fick en rejält blodutgjutelse och det gav aldrig med sig. Jag klagade konstant på den och några dagar efter så ser man en tydlig skorpa. Men hursomhelst. Eftet de nio hålen så bestämde vi för att köra nio till och mot slutet av den rundan så blev det en liten förbättring och jag avslutade iaf med ett äkta par. Och några slag var fantastiska men jag böjer tyvärr armen ibland och det visar sig tydligt i de slag då man gör en fullsving. Rejält varmt och vi åkte direkt och tog en mjukglass. Sen var det riktigt skönt att doppa sig i poolen. Vi avslutade kvällen med lite rolig plump. Det var inte igår direkt. Två matcher blev det och jag lyckades iaf vinna en. Skönt för min vinnarskalle för på golbanan fick jag stryk. Brorsan spelade riktigt bra och lyckades sänka sig igen. 

Bilden med golfbilen skrattade A gott åt! :-) 2 söta gamla gubbar typ! ;-)

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Onsdag och idag var det tänkt att vi, dvs jag och Ullis, skulle ta motorcykeln till Sandviken och hälsa på min bror P och hans fru A. Tanken var att vi skulle komma iväg rätt tidigt för att slippa den värsta värmen, eller iaf komma iväg innan det blev för varmt. Det stora problemet var väl hur vi skulle få med oss ombyte och lite annat i topp-boxen. I värsta fall skulle Ullis få ha en liten ryggsäck på sig men det ville vi undvika. Ullis brukar vara känd för att packa med sig alldeles för mycket så det här blev ett tufft test! ;-) Men det gick utmärkt, eller iaf... Det gick! Med lite våld, och samarbete, så kunde vi stänga boxen. Sen rullade vi iväg och allting flöt på bra. Vi tog raka vägen och det innebar E4:an nästan hela vägen. Det blev några små och korta stopp på vägen och när vi närmade oss Gävle så behövde vi stanna och tanka. Sen vidare mot Sandviken och efter en liten felkörning var vi då framme. Alltid lika roligt att komma dit och de är så välkomnande och öppna. 

Jag kunde förstås inte låta bli att utmana brorsan på lite golf-chippning. Dock fick jag spela med felsvängda klubbor men det räcker inte som ursäkt för att förklara nederlaget. Fast imorgon skulle jag få chans till revansch, fast då förstås på golfbanan! Efter lite kvällsmys så for vi då i säng.