Vaknade upp och var halvt förstörd. Jag hade sovit riktigt dåligt och var uppe flera gånger i natt. Allt berodde på att jag inte kände att jag hade full koll inför Nyårsjoggen och Ullis förstod inte varför jag var så orolig. Du kan ju det här, sade hon. Men nu kände jag att jag inte ens hunnit tänka igenom allt ordentligt och det var säkerligen något som vi hade missat. Nåja, det fick bli så som det blev. Som vanligt så kommer vi iväg sent för vi kom förstås på saker i sista stund. 

Väl på plats så är det redan några stycken där och jag låser upp och tar fram vår klubbflagga och slänger upp. Snart så är det dags och jag hinner hälsa alla välkomna och ger dem lite korta instruktioner. Sen ser vi att vi behöver någon duk och jag åker till Trossen och efter lite letande så hittar vi en duk men det var lite oroligt då inte ens personalen hittade först. 

Sen fort tillbaka och vi fixade till dukningen riktigt bra och lagom med priser. 

När det började närma sig så kom Trossen-Uno och vi hade ett trevligt samtal och allt var klart för löparna att komma och rätt som det var så kom ett stort gäng inspringandes. Helt perfekt och jag höll ett kort tal och vi skålade in det nya löparåret och ut med det gamla. Med några inflikningar om lopp med reservation att jag missat både ett och två lopp då jag inte hade hunnit kollat igenom det. Jag passade på att nämna Ullis som alltid gör minst lika mycket som jag men som sällan får lika mycket cred och det blev ett slags hedersomnämnande för det är ju trist att hon skall komma i skymundan. 

Det blev lite prat och välkomande av nya medlemmar och det känns klart som om klubben växer. Ullis och jag bestämde oss för att satsa mer på den s.k nybörjargruppen men jag påtalade att man inte behövde vara nybörjare för den gruppen utan det är lite lugnare och lite mindre intensitetet i den och man kan gott och väl gå emellan lite om man vill. Den är dock perfekt om man är typ nybörjare för alla är välkomna. 

Sen städade vi undan och åkte och lämnade lite saker hos Flaken. 

Efter det var det full fart till Nyköping då vi skulle gå på bio med Ullis syskonbarn, Melissa och Cornelia. Vi körde på stort och de fick välja storlek på popcornen och tillsammans med en påse godis så blev det lite väl mycket men men...

Vi tittade på Bamse och vulkanön och det var kul tills sista kvarten då jag fick ett oroligt barn bakom mig som sparkade konstant i sätet. Melissa välte hela popcornförpackningen och så mycket popcorn har jag aldrig sett på ett golv. :-) Vi talade om att det inte gör någonting och Cornelia delade med sig av sin skål. 

Efter att Melissa blev hämtat och vi lämnat Cornelia så åkte vi hemåt och nu var vi lite trötta och vi skippade träningen. 

Tim och Felix ordnade maten och sen blev det en lugnt och skön kväll med god mat innan vi gick ut och skålade och kollade in fyrverkerierna. Det blev lite schack och sen lite tv-serie - nice! 

Torsdag och vi åkte in till Nyköping och fick inte riktigt samma fina service som igår. Som tur var så hade vi fått bra information igår och med hjälp av det så fick vi till precis som vi ville ha det. Så vi slog till på en ny soffa med divan, det blir nice! Igår kollade vi förresten in en ny teve men den kan gott vänta tills vi får hem soffan. 

Sen blev det en massa inköp till Nyårsjoggen och det kändes som vi var lite sena med allt. Bara hoppas vi har koll. 

Sen blev det fika med Tomas och Rosie och rätt som det var kom vi in på det här med nyår och jag började fundera på varför det blev nytt år just den 1:a januari och det kan tyckas som en befängd fråga men varför? Jag tänkte att det borde ju rimligen vara den 24:e december, när Jesus har beräknats fötts då vår tideräkning utgår från det. Sen kan det visst diffa på typ tre dagar då han egentligen föddes. Efter ett kort tag förstod de min fundering och efter lite googlande så visade det sig att man egentligen hade runt 1:a mars som start för ett nytt år men att man, i samband med den romerska utbredningen, tyckte det vore mer passande att lägga till två månader innan och det blev följdaktligen januari och februari. Så själva nyåret tidigarelades faktiskt och det slog igen relativt sent i övriga Europa, tror det pratades om 1500-talet.

På kvällen så tog vi tag i träningen också och det blev lite zwift igen och nu jäklar tryckte jag på. Jag var överjävligt trött på att känna att medicinen trycker ned mig och jag ville typ inte vara ett offer. Det gick rätt bra men jag tappade på sista spurten men snittade 173 watt och det är relativt högt, iaf på min trainer. Det blev Tick-tock-banan, som är 19,4 km och tiden blev 35.09 Dock med lite bra ryggar. 

Vi avslutade med att se på Efter fem och där fick vi se skådespelarskan som spelade Fia Knyckerts, i En hederlig jul. Hon heter nog Gizen och verkar blivit riktigt hyllad. Så vi började med att se ett avsnitt av Den tunna blå linjen och sen avslutade med att titta lite på the Iron Fist. Tyvärr blev det lite sent och imorgon väntar Nyårsjoggen och jag lade mig klart orolig över att inte ha koll på allt. 

Onsdag och jag sov visst riktigt bra på natten. Kanske var det lite träning som behövdes. Idag var jag till Södertälje rehab och när jag smet in på toaletten så plingar klockan till och det står ett meddelande från Ullis att "han väntar". Sjukgymnasten hette Mats Käll så nu tänkte jag att jag får skäll av Käll. Men skället uteblev och jag fick bra övningar och han blev förvånad hur bra leden fungerade. Jag hade ju ändå följt programmet jag fick från sjukhuset rätt bra men när jag slutade med smärtstillande så blev det ju lite svårare att ta ut rörelserna då jag rehabade. 

Sen drog vi vidare mot Kungens kurva och var det inte hög tid för en ny soffa, tänkte vi. Vi stannade till på Mio och fick superbra hjälp av en herre där i skorta och hängslen. Vi bestämde oss där på plats men tänkte beställa från Nyköping då det skulle bli lite närmare. Men vi får ge den mannen cred. Precis i slutet kom det några bekanta till Ullis och det blev lite abrupt slut. Hoppas han kände att vi tyckte att han gjorde ett bra jobb. 

På kvällen så tittade vi på en hel del film och både Ullis och jag fastnade lite i en ny Marvel-serie, the Iron fist. Säga vad man vill om de serierna men de är duktiga på att få en att fastna. På slutet började dock Ullis att tappa intresset men det var ändå imponerande att hon såg några avsnitt. Det är ju inte det mest seriösa man kan se men vad är det nuförtiden.

Tisdag och lite orolig sömn och nu började jag bli riktigt less över den uteblivna träningen. 

På kvällen så kände vi att det fick vara nog och vi gick till Safiren och körde lite. Det blev crosstrainer för både mig och Ullis och jag körde väl på hyfsat hårt men sen var det som om luften gick ur. Jag orkade inte ens 30 minuter och jag ville inte plåga mig mer. Det var väl kroppens sätt att säga att det räckte. Det är ungefär där gränsen ligger för mig nu. Efter lite vila så körde jag två rundor med 3 övningar och det blev tricepspress, bicepscurl och lårcurl. Sen väntade jag in Ullis och hann prata lite med en gammal bekant och det kom över mig hur tufft år jag haft. Jag har liksom inte velat tagit in allting på en gång utan mer fokuserat på allt det positiva. Sen kommer jag på att vi helt glömde att det var tisdag och det är bara att be om ursäkt om det stod några och väntade vid nybörjargruppen. 

Måndag morgon och återigen sov jag länge. Jag har även börjat mått mer och mer illa och nu hade jag även börjat dra ned på medicinerna för jag hade ju ändå inte så ont men mår dåligt nästan för jämnan. 

Vi åkte iväg till Södertälje rehab då Ullis skulle träffa Anton och jag skulle passa på att boka in en sjukgymnast för min axel. Det skulle visst göras direkt men det är inte så lätt med alla helger. Nu fick jag en tid på onsdag så det var ju rätt snabbt. 

Illamåendet har fortsatt så när vi var på Mio, i Kungens kurva, så ringde jag till sjukhuset och blev snabbt uppringd av en läkare som sade att jag absolut kunde dra ned på medicinerna om det gick. Sagt och gjort. Nu skulle det bara bli lite alvedon och inget annat. OM det gick. 

Vi kollade lite affärer och sen var vi på Ikea och köpte lite lampor. Ullis var initialt missnöjd men vi köpte de ändå. 

Väl hemma så fixade vi iordning lamporna och det blev kanon. Riktigt snyggt!

Illamåendet fortsatte och nu började jag bli lite orolig men det kanske ligger kvar i kroppen ett bra tag. 

När jag tog mig en tupplur så ser jag att jag fått någon fil och jag tror först att det är något virus men sedan ser jag att det är Nils van der Poel som skickat en hälsning jag efterfrågade. Jag tänkte bjuda mina elever på en God Jul-hälsning men det kom lite sent så det blev en nyårshälsning istället och det fixade jag ut på våra classroom. Lite synd att hälsningen kom sent då det innebar att jag fick ta hand om den själv och enbart lägga ut till mina elever. Men riktigt kul ändå!

Söndag morgon och Ullis hade egentligen tänkt en morgonpromenad men jag var nog trött och förstörde den idén. 

Hursomhelst så sov jag gott och snart var det dags för frukost och allting var supernice. Personalen var nästan för mycket på och skulle plocka bort men det fick man bortse ifrån. Servicen var galet bra och allting var gott och jag lyckades hålla mig ifrån saker som brukar ge mig problem. Jag var ju flummig nog av medicinen. 

Sen packar vi ut i bilen och checkar ut. Vi passar på att gå en liten promenad och tackar sen Peter och Anette så himla mycket för allt. Det var en ljuvlig överraskning!

Sen åkte vi hemåt och Ullis fick snart ta över då jag kände mig lite låg igen. Det var något jag helt hade missat, att jag skulle få så mycket medicin. Man hade ju läst om mycket smärta och det innebär förstås mycket mediciner. Själv har jag inte haft så ont men då har jag å andra sidan ätit mycket smärtstillande. 

På kvällen tog vi det lite lugnt och tittade på en mysig feelgood-film. Rätt som det var så var det Primetime och det verkade vara schlager-tema. Tror jag var lite osäker på två av frågorna men annars var det lätt men det verkar inte stora mängden tycka då det var relativt bra prissumma. Nu blir man ju inte rik på det här iofs... Men kul att vinna!

Juldagen och idag så hade broder Peter och hans fru gjort en överraskning till mig och och givetvis fick jag ta med mig Ullis. De bjöd på en hotellnatt på Haymarket, i Stockholm och jag blev såklart jätteglad men lade in en liten brasklapp att det kanske inte syns då jag är fullproppad med smärtstillande. Så de inte går och tror att jag är missunsam. Det var egentligen alldeles för snällt men vill någon ge så skall de förstås få göra det. Nu skulle vi ha roligt! :-)

Ullis och jag går upp rätt tidigt och Ullis passade på att cykla lite först. Själv låg jag och drog mig lite och jag behöver verkligen lite extra sömn just nu. 

Runt lunch satte vi oss i bilen och körde uppåt. Ullis får köra för det mesta nu då jag är lite groggy. Visserligen så älskar hon inte att åka mitt i stan men hellre det än att jag kör. När vi är framme så ringer Peter och snart ses vi och checkar in på hotellet. Det är riktigt nice men Ullis och mitt rum var visst inte klart så vi väntar lite i deras rum men det ser superbra ut. 

Efter lite mer vila så skall vi gå ut och äta och det blir på Emilio Ingrossos restaurang som jag just nu inte kommer ihåg namnet på. Men det var prisvärt och supergott. Ullis och jag tänkte nog dela på varsin efterrätt och hon blev lite missnöjd då jag valde en rabarberkaka men gud så gott det var. Det var faktiskt klart bäst. Ullis och jag, samt Anette, valde för övrigt carbonara, som huvudrätt, och den var helt okej. 

Lite Richard Juhlin och kvällen var gjord. :-) Nice ställe med trevlig personal. Lite nyfiken på hur det gick för sällskapet bakom oss där det kom ut meningar som "håll käften" och "lugna ned dig". Det tragikomiska i det hela var att det liksom lät som det var standard i språket. 

Utanför stod det någon filosofiskt text på backen och när man läste det så stod det något i stil med "Låt resa en penis av röda..." Jag läste inte klart då det var snö och is men lite nyfiken blev man ju. Någon som vet slutet? Äpplen kanske? :-) Jag borde förstås läst klart. Var det Strindberg?

Det var en rolig kväll och vi avslutade med en skön, dock kall, promenad runt i stan. 

Så var det julafton och jag vaknade tröttare än vanligt men det kanske inte var så konstigt. 

Sen var det dags att börja agera och först skulle vi till Lina och barnen. Tim kände något i halsen och stannade hemma men vi hade ett test kvar hemma och det visade på negativt. 

Vi fikade lite och gav barnen julklappar och alla var nöjda och glada. Jag hann spela lite biljard med Victor och emellanåt var det riktigt bra spel. Nu hoppas jag att jag får igång honom på lite pingis också då han fick ett nytt pingisracket. 

Sen åkte vi hem och tog en snabb fika med svärmor också. På affären hann vi köpa mer covid-tester, då det alltid är bra att ha hemma. Vi passade på att testa oss ytterligare en gång innan vi åkte till Sivan. 

Efter det så var det snart dags för själva julfafton och det blev underbart. Det blev julklappsspelet och jag tycker alltid det är lite jobbigt men alla verkade nöjda och sen kom själva julklapparna. Jag är så glad över min fina familj och alla var nöjda och det är det viktigaste. Vi fastnade vid teven efter och sen tog orken slut och vi lade oss, glada och nöjda.