Lördag och Ullis ville göra något och vi kom överens om att gå en promenad och vi missuppfattade visst varandra. Så när jag styrde bilen mot Lidingö så undrade Ullis vart jag var på väg. Sade vi inte, Lidingö, svarade jag. Det gick förstås bra det med men Ullis hade visst sagt Djurgården. Men innan så hade vi stannat vid några ställen för att kolla duschkabiner och det var klent utbud så vi åkte vidare. Samtidigt ville vi in på Ikea men skulle vi våga? Jag är ju livrädd för att få något nu då jag har tid till hjärtoperation. Jag satte på mig masken och sen gällde det att kryssa runt på bra sätt. Det var rätt lugnt där vi var men det känns inte så bra. Vi köpte i alla fall det vi skulle och som tur var så var produkten längst ned där det är helt lugnt. Men vad jobbigt att andas i munskyddet! Man får ju nästan panik! Sen var det alltså vidare mot Lidingö och vi åker till själva målområdet för Lidingöloppet och precis när jag går ur bilen så ser jag i ögonvrån att en kille faller handlöst. Det är en kille och en tjej som sprudlar av lycka som skall ut och springa och han joggar iväg och skall slänga något i soptunnan och när han vänder om så springer han rakt in i den låga ställningen bredvid. En hård kant slår in rakt i pannan och det blir ett öppet sår. Jag tror Ullis såg smällen. Vi frågar hur det gick men vi förstår att löpturen var över och hon ledde honom tillbaka till bilen. Det tog hårt på mig och jag gick hela tiden och tänkte hur det gick med honom. Själv var jag superseg och första tjugo minuterna gick i ultrarapid, det kände ingenting och jag var tvungen att stanna i varje backe. Men det var häftigt att gå på stigarna som jag bara for fram igenom då jag var som bäst löptränad. Nu var det nästan surrealistiskt. Sen bara händer det någonting och det är sjukt läskigt. Under en sekund, kanske 1,5 sekunder, så bara ändras allt i kroppen och det läskiga är att jag känner det så tydligt. Det är som en brom som släpper och jag bara går på! Nästan fortare än vanligt men det kanske är för att jag hela tiden får kämpa. Ullis märker det förstås också och kanske ännu mer på farten. Det är nästan så farten fördubblas. Det känns underbart och man tänker att det är ju så här det skall kännas. Det är så jag blir orolig att det skall vara bra när de väl gör operationen. Funderingarna jag har är att jag kanske skall kontakta sjukhuset med mina funderingar. Ibland kan jag ju forcera fram så det börjar bli lättare men det är ju å andra sidan bara kortare stunder. Tänk om det är bra just då och de inte kan se själva punkten som orsakar problemet? Hmm... 

Det blir drygt 45 minuter och det känns lagom. Sen hem och nu är jag taggad för lite cykel också. Lika bra att passa på och nu blir det hårdare körning än sist och jag snittar 175 watt och det känns bra. Jag nöjer mig dock med en halvtimme, det blir lagom och mycket mer hade jag nog inte orkat. 

Sen blir det Melodifestivalen och det var verkligen ett ojämnt startfält och lite överaskande resultat. Jag blev chockad att den unge killen gick vidare för hos oss lät det riktigt dåligt. Det är som mixningen sög. Sen var det några riktigt sköna låtar som jag garanterat kommer lyssna mer på. Klingenström bland annat. 

Kvällen avslutades med att vi äntligen köpte en duschkabin. Helt utan lull-lull och det kanske är bra. 

Det var ett fortsatt letande på duschkabiner och det blev nästan för mycket. Sen var jag jäkligt låg och jag orkade typ ingenting. Men Ullis hade bokat frukost på Trosa Stadshotell och det lät riktigt mysigt! Och det var det. Sen var det förstås lite mys på kvällen och tyvärr ingen träning, orken fanns inte. Men jag hade börjat snöa in på en dusckabin och nu kändes det nära. 

Ondag och dagarna går och jag tänker bara på duschkabiner och samtidigt kollar jag hela tiden 1177 då jag är så nyfiken. Jag har ju dragit rören men liksom inte riktigt bestämt vilken duschkabin som blir bra och framförallt vilken som passar. Det är ju lite lågt i höjd och upphöjningen tog ju bort det mesta av urvalet. På kvällen så blev det lite zwift och idag funkade kroppen sämre och det blev extremt lugnt och jag snittade låga 121 watt och det blev 34 minuter innan jag gav upp. Men det är också en medveten plan att inte köra för hårt och tanken har slagit mig om jag går ned mig snabbare om jag kör lugnt. Ah, jag vet inte riktigt men läkaren tyckte jag skulle vara försiktig och han är ju läkare av en anledning. Hjärtat kan ju kompensera bra vid hårdkörning men samtidigt vill man ju inte riskera någonting. 

Efter träningen blev det förstås Sverige vs. Norge och Sverige imponerar verkligen! Och så roligt att Petter och Gunde fick känna på lite. 

Måndag morgon och jag hade riktigt svårt att komma upp. Men det så kallade ryggskottet var borta men jag kände en tydlig ischiasvärk istället och helt klart så mår kroppen sämre och sämre. Nu verkligen längtar jag till min hjärtablation. Jag har inte ens läst på mig hur det går till. Det enda jag vet är att de går in i ljumskarna och vidare upp mot hjärtat där det skall ske någonting på punkten som skickar ut de extra hjärtslagen. Jag tror inte ens jag vill veta mera utan är bara inställd på att det skall ske och förbereder mig på det. När jag äntligen kom upp, efter den typ sjätte koppen kaffe, så förberedde jag mig på att måla. Det skulle komma en kund vid halv fem och då skulle samtidigt jag och Tim åka på handledarkurs. Men då tänkte jag att Felix kunde ta hand om kunden. Men det glömde jag förstås bort och efter målning och lite inköp av enkel mat, det blev makaroner och köttbullar, så var det då dags att åka. Då ringer det på mobilen och det är kunden. Helvete, tänker jag. Han tror att jag är kvar vid Woodys men jag berättar var jag befinner mig nu och snackar samtidigt med Felix. Nu börjar det bli bråttom och kanske skulle jag hinna ta det här först. Det slutar med att jag skickar med kunden skatesen så får han prova i lugn och ro. Men han kom i en bil som visade att han höll på med el så jag visade honom snabbt in i utrymmet som jag håller på och renoverar och han fotade lite och skulle återkomma med prisförslag. Det visade sig att han är son till en jag känner och när han sade det så kände jag igen honom. Kul! Världen är liten. 

Sen åkte Tim och jag iväg och Tim var riktigt trött men kursen var bra och intressant så man höll sig vaken ändå. Lite pinsamt när det ringer en kund precis när vi kommer in och jag försöker lite snabbt ta hand om det samtidigt som jag skall checka in. Men det gick visst bra för beställningen ramlade in strax efter med efterföljande sms där han frågade om det blev rätt. Och det blev det. Kursen ja! Vi fick svara på lite frågor under tiden och det var några jag var osäkra på men tyckte jag hade en koll. På en fråga så "råkade" jag googla och kanske påverkade det mig... Väl hemma så var både Tim och Felix trötta så snart ramlade de in i sina rum och Ullis och jag tittade på ett till avsnitt av Superstars. 

Söndag och Felix skulle kolla på lägenhet på Södermalm. Riktigt fint läge men också riktigt fina priser. Men det är klart att lägenheter i Stockholm kostar och den här låg dessutom fint och var fin. Jag kollade runt lite och såg att det nog finns risk att priset ökar. Hursomhelst så passade vi på att äta i närheten och sen hann vi med en till lägenhetsvisning på Hornstull. Den var inte riktigt lika fin men spännande läge. På vägen hem så ville vi ha kaffe men på många ställen var det lite väl mycket folk så jag föreslår Espresso House i Kungens kurva. Där brukar det vara relativt lite folk men nu fick man ändå stå i kö men det var bra uppstyrt och sedan fick vi en bra plats så det var lugnt. Vi passade på att kolla lite maskiner på Elgiganten och jag köpte lite till renoveringen. 

Väl hemma så var vi hungriga igen och ingen orkade laga någonting och jag var sugen på att få upp lite saker i källaren. Så jag skruvade ihop elen och tog kort på kopplingarna så kan jag visa upp för en elektriker som gör det sista sen. Mitt jobb var ju typ en fis i rymden men jag ville få upp det för att se hur snyggt det skulle bli. Och jag är helnöjd.

Familjen åt sedan lite hämtmat och vi tittade samtidigt på OSG. Efter det så blev det Superstart för mig och Ullis. Fortfarande så hade jag rejält ont i ryggen och hoppades på att det snart skulle släppa. Just ja! Vi är förresten kattvakt men nu verkar han blivit för hemtam och började klösa på sängen så nu åkte han ut ur sovrummet. Jag tror vi betalade över 20 loppor för sängen och det är en rätt dyr klösbräda! ;-)

Lördag och fastän fina Gabbe fyllde 11 år så var jag inte så sugen på att åka dit då jag knappt kunde stå upp. Men det är klart man måste ställa upp och blir det för jäkligt så får man tacka för sig lite tidigare. Men först kikade vi lite på damernas skidskyttestafett men det blev en tung start och varför de bänkat Brorsson är svårt att förstå och de ångrar sig säkert. Vi såg dock inte slutet men lyssnade på radion. Sen var vi framme hos det firande brorsbarnet. De hade fått en jäkla massa gosiga hundvalpar och det är klart man blir sugen men valpar kräver ju en hel del omsorg och det finns inte alltid tid till det. Sen började herrarnas stafett och jag känner ungefär samtidigt att jag liksom inte orkar mer. Väl hemma så hinner vi se slutet och vilken upphämtning av Sebastian, världsklass!

Kvällen avslutade med Melodifestivalen och jag tyckte det var rätt hög klass idag men Tusse var ju i en klass för sig. Angående Mustasch så hade jag nog trott att de skulle få mer stöd av lite fler medelålders, vita, kränkta män men skenet bedrog. Dock tyckte jag låten var tillräckligt bra för att nå andra chansen men bråka inte med karma! :-)

Sen lyckades vi jobba lite i källaren och det är tveksamt om det är ryggskott då man klarar av att foga i golvnivå. Men smärtan finns där och jag orkar typ bara några minuter. 

Fredag och idag var det enbart meet så jag hade en ovanligt lugn morgon men jag måste förstås komma igång så man är lite skärpt och peppande. Det var lite blandat med teori för två klasser och en var det enbart pulshöjande aktivitet som gällde. Sen var det helg och det brukar vara livsfarligt då man slappnar av och det gick inte länge förrän jag känner att det drar lite överallt i kroppen. På jobbet hade ju en kollega drabbats av nackspärr och jag kände att det låg någonting på lut för mig med. Det rycker till lite i halsen och sen i ryggen. Bara lite smått och jag är själv övertygad om att det mesta hänger ihop för mig. Jag har ju, som många redan vet, lite problem med hälsan och jag drabbas lite oftare av allt möjligt. Rätt som det var så får jag värsta ryggskottet, det bara drar till. Det går lite i vågor men för det mesta så kan jag inte ens stå upp utan stöd. Sportlov och jag börjar med någon typ av ryggskott. Det känns även som det ibland drar vidare ned i höger baksida och ibland så känns det som själva problemområdet är mitt på gluteus maxmimus men ofta är det bara smärta i ländryggen. I skrivande stund har det gått några dagar och det är lättare att överblicka. Just då så var det bara akut smärta och mycket stillasittande med några akuta stretchningar då det spände för mycket. Det blev mest teve faktiskt. 

Blandade lektioner med både närvarande klass på skola och meet-lektioner. En kollega hade nackspärr och jag ville väldigt gärna hjälpa honom men hur botar man nackspärr? Jag googlade lite och hittade en bra övning och den praktiserade han med framgång. Det handlar om att lura hjärnan lite. Sen var det hemåt och i brevlådan så ligger ytterligare ett brev från Karolinska! Oh, vad spännande och jag sliter upp brevet och ringer Ullis. Nu har jag fått tid och det blir den 29:e mars. Det var dessutom på en måndag så jag brydde mig inte om att säga att jag kunde ta en återbudstid men det var nästan så jag ångrade mig på kvällen för det var en ovanligt trött dag. Men vi cyklade dock lite också men jag orkade som vanligt inte mer än en halvtimme. Sen var orken slut och då var det inte hårdkörning. Vi passade dessutom på att se reprisen av skidskyttet för vi hade missat avslutningen så det var spännande.