Onsdag och 1 maj! Felix ville köpa nya skor och undrade om vi ville hjälpa lite men nu har det ju gått några år sedan jag hade full koll och det har verkligen exploderat på skomarknaden. Dock har jag ju koll på vad som är viktigt.

Vi gick upp och fixade oss iordning innan vi drog uppåt. Först gjorde jag dock en snabb video där jag presenterade sponsorer och berättade lite om vår utlottning, som vi kommer att ha på Trosa Ultra Backyard. Det är mycket nu. Jag tänkte inte så mycket på att det var första maj och det har heller aldrig varit så viktigt för mig. Att det var första maj skulle jag dock snart bli varse. 

Vi åker upp och hittar direkt en parkering. Alla var färdigklädda för att springa för det skulle vi förstås göra och det skulle bli Årstaviken Runt, igen. Den verkligen älskar jag men den är rätt tuff på "andra" sidan. Snart traskade vi iväg mot Eriksdalsbadet och vi började att jogga när vi hade koll på läget. Det börjar rätt lugnt och som vanligt känns det ovant att springa och det är ju inte ett bra tecken. Det är nästan så att jag inte har koll på om jag kommer att klara en mil men det gjorde jag ju sist. Då gick jag dock verkligen in i väggen på slutet. Det känns fortsatt bra men snart börjar backarna och det är tufft men går fortsatt bra. Snart är jag varm i kroppen och det är nästan så att det känns för sakta, ibland. Jag vet förstås att det är stor chans att det smäller till på slutet. Hela varvet gjort och det är väl några kilometer kvar innan vi är uppe i milen. Dock en sjuk backe upp först och jag och Felix testar att jogga hela och det är galet tufft och nu smäller det till men inte helt. Det gick verkligen mycket bättre än jag trott och både Felix och Ullis var imponerade av mig och det var kul. Vi avslutade lite hårdare och Felix utmanade och jag försökte matcha men det gick absolut inte då Felix bara gled iväg. Jag blev nog lite tröttare än de trodde också men i det stora hela en underbar känsla jag fick en skön feeling då och då. 

Först lite eftersvettning och städning på Felix balkong innan duschen. 

Nu började vi bli hungriga och letade efter ett bra ställe och fastnade sedan vid ett gulligt litet hak. Dock verkar det vara demonstrationer precis bredvid och det kanske skulle bli högljutt. Det var nästan så att man kände sig utpekad då man satt på ett rätt fint ställe och åt lunch.

Det var dock ett jäkla liv så snart traskade vi iväg och nu hade värsta långa 1:a majtåget startat. Vi såg täten och sedan gick vi tillbaka mot själva stan och det var som tåget aldrig tog slut och vi fick gå igenom tåget några gånger. Samtidigt var ljudvolymen enorm och det skreks slagord i megafoner och det trummades på lite allt möjligt. 

När tåget äntligen var slut så var den vanliga trängseln helt underbar. Nästan surrealistiskt att ha sett tåget på så nära håll. 

Efter det så blev det lite mer affärer och så var Felix sugen på lite våfflor och det lät ju inte dumt till kaffet så det var full fokus på att hitta ett bra ställe. Efter det så började jag nästan få lite panik över att jag behövde komma hemåt och vi tackade för oss och körde hemåt. De andra tyckte inte våfflorna var värda men jag tyckte de var helt okej. 

Hemma så fixade jag lite med jobbet och vi landade även i soffan och kollade Robinson.

En riktigt bra dag och man kan säga att vi tog lite revansch på vår bröllopsdag, som vi hade igår. 

Onsdag och det blev återigen matematik för mig men idag var det ett rejält manfall och dessutom skulle niorna gå igenom potenser och nu kände jag mig själv osäker på alla "regler" med dem. 
Det verkade finnas tillräckligt med lätare hos oss så jag tog en runda men det var lugnt överallt. 

Jag gick tillbaka och hjälpte till ändå. Ofta så var det inte själva potenserna de skulle ha hjälp med. 

Efter lunch var det åttorna igen och nu kände jag mig säkrare och sista 20 minuterna, på den sista lektionen, så samlade jag ihop alla elver som läste matte till en rolig tävling där jag skulle "hänga" dem. 
De fick lite gåtor innan för att kunna sudda bort lite på figuren som redan var påbörjad. Det var ett uppskattat inslag.

Hemma så gick jag verkligen all in på böckerna. Nu börjar det verkligen likna ett riktigt bibliotek. 
 
Rolig avslutning 

lördag morgon och efter lite frukost så gick jag och pluggade och Ullis drog till gymmet. Det är väl duktigt att plugga också men jag känner ju att jag behöver träna också. Nu börjar det tyvärr bli en bristvara. 

Rätt som det var börjar datorn surra mer än någonsin och jag har redan varit och förvarnat hos IT-teknikern. Han hade visst en ny dator till mig och när han sedan började prata om någon annan dator så hejdade jag honom. En ny blir bra! sade jag. En tangent lever sitt eget liv också men givetvis inte då han testade.

Hursomhelst så började jag på med min uppgift och det gick väl bra men det var jobbigt att jag inte hade koll på en deluppgift och liksom inte hade koll på hur jag skulle lägga upp den eller ens ungefär hur lång tid den skulle ta och ikväll skulle vi iväg på fest. Maya fyller 18 år och det ville man inte missa. Undrar hur många gånger man sjöng om den bitska lilla pirayan, då hon var liten... 

Jag pluggade i alla fall på och rätt som det var så var Ullis hemma men nu skulle hon springa. 

Jag körde vidare och rätt som det var så ringer hon och vill bli upplockad och det hade hon förstås aviserat tidigare att hon kanske ville bli. 

Jag hoppar in i bilen och vi kommer överens om att idag skall de sista semlorna inmundigas. 

Ullid möter upp mig på parkeringen nära fiket och vi åker till affären och handlar lite också.

Där blir det en kontroll igen på självscanningen och jag utbrister: "Nu igen!". Ullis poängterar att det var på en annan affär igår, när en kontrollant kommer. 
Vi packar in och vid bilen kommer vi på att vi glömt mjölken och får gå in igen.

Lite gofika hemma och sedan lite mer plugg innan det var dags för festen.

Mata var strålande och hade gjort en typ av överdel av slipsar, det var originellt.

God mat, tårta och trevligt sällskap! 
Hoppas du hade en strålande dag, Maya! 

Vi lämnade festen så vi skulle hinna se Mello förstås, den får man inte missa.

Den var helt okej och förstås lite kul att se Gunilla Persson. Det kunde ju varit mycket värre.

Tisdag och jag hade vaknat två gånger av en vansinnig vadkramp, ni vet en sådan där när vaden är stenhård och man försöker trycka bort krampen.

Så rejält öm gjorde jag mig iordning för jobbet och där var det mycket av samma hårda träning som gårdagen så gubben fick verkligen bekänna färg.

De som är med i stegutmaningen måste väl undra hur jag kan ligga i topp utan att springa men skulle man följa med mig en dag så vet man.

Väl hemma så är jag som vanligt slut men det skall komma en ny tjej till träningen och eftersom hon är så ung så ville jag komma och hälsa henne välkommen. 
Det var nog tur att jag kom och inte för att jag inte har förtroende för dem i klubben utan för att det var ett rejält manfall. Det var bara två (!) stycken löpare där och så förstås den nya tjejen och hennes pappa.

Killarna tog bra hand om henne så jag åkte hemåt då man ändå inte kunde springa på banan. Jag sade att jag kommer till träningen på torsdag istället.

Väl hemma så fixade jag i biblioteket och Ullis facetimade med Felix och visade hur det blir i hans gamla rum.

   
Kafferian          Ullis pratar med sonen 

Onsdag och jag började med att fota av akrylfogen så jag skulle komma ihåg att handla det om jag skulle få tid över.

Det var klart irriterande då jag inte fick till fogningen på slutet. Jag förstod dock inte just då att det berodde på att det var slut i tuben. Jag behövde även lite gipsskruv. Kanske var det ett felbeslut att sätta gipsskivan åt fel håll för att slippa spackla så mycket, det kommer jag att märka.

Underbar lektion med en klass där vi körde "backträning" i trapporna och jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att de skulle orka så länge. Till slut såg jag framför mig hur arga föräldrar hörde av sig till skolan då barnen var heeelt slut. Haha! När tanken kom så avrundade jag passet och gick in på en lugnare övning.

När jag slutade så pratade jag lite med Ullis och hon var sugen på semlor och jag var inte svårövertalad så jag hoppade av bussen lite tidigare men jag märkte att det inte blev någon skillnad så jag borde tagit hållplatsen innan. Lite prat med elever på bussen som alltid.

Jag frågade en elev vilken semla som var bäst och när hon började rabbla Willy, Hemköp och Pressbyrån så försökte jag få henne att förstå att jag menade ett riktigt konditori. Är det nu man är gammal då man blivit kräsen?

Sedan ser jag en man komma med barnvagn och frågar honom om bar det finns bra semlor i närheten och rätt snabbt säger han Hellmanska konditoriet och jag kör på det.

På vägen mot bussen hinner jag in på Clas Ohlson också.

Väl hemma blir det mat, fixning i biblioteket och förstås fika. Mannen hade rätt, de var jättegoda men inte riktigt i Camilla Hamids klass men det är å andra sidan inte schysst att jämföra med hennes. De här var nog 9/10. 
     

Söndag och idag drog vi till Stockholm då vi tänkte leverera ett bord till Felix och samtidigt besöka Camilla Hamids fik. Vad det heter visste jag inte förrän vi kom dit.

Ullis och jag packade bilen och sedan åkte vi till Felix. 
Väl framme så inser vi att det inte finns någon parkeringsplats så vi tog upp Felix och åkte mot fiket eller rättare sagt till en parkeringsplats så att det skulle bli en bra promenad dit och tillbaka. 
Det slutade med att vi fick runt en halvmil, om jag inte minns helt fel. 
Vi traskade på och lite småkallt men vi försökte hålla ett bra tempo men träningsvärken hade kommit från gårdagen. Jisses! Jag har en lång väg till Ironman men jag satsar! Än så länge så är målet fortfarande personligt rekord.

Först åt vi dock på Bastard Burgers och fortsatte sedan promenaden.

När vi kommer fram till fiket så ser vi att det är två köer och den ena är för att fika där på plats och det var nog två sällskap före men tyvärr inte många platser där inne. Vi funderade lite men vi kom överens om att vänta och det blev nog en kvart där ute i kylan. 
Sen kom vi då in och jag frågade om det fanns något veganskt alternativ och då vänder sig Camilla själv om och svarar att de hade de tyvärr inte ännu. Lite skumt då man precis sett henne på teve.

Felix fick nöja sig med lite kaffe men Ullis och jag blev helt blowned away! Wow! Det övar liksom kalas i hela munnen och normalt så kan man nästan bli sur då det är slut men det var som smaken levde kvar i flera timmar. Så gott!!

Efter fikat så traskade vi hemåt och sedan ringde jag upp Felix granne som haft ett paket utanför dörren i flera veckor. Tänk om det jämt honom något! tänkte vi.

Han blev superglad att det fanns sådana människor som brydde sig men han var utomlands och skulle hem om några dagar.

Vi slängde sedan lite kartonger med Felix och tackade sedan för oss.

På vägen hem så hoppade vi in på Ikea och köpte några extra hyllplan till. 
Vi tog det sedan lite lugnt och jag fixade med biblioteket. 
   

Fredag och jag hade endast två lektioner men som lärare finns det alltid att göra.

Rätt som det var så var lektionerna klara och efter lite pysslande på kontoret så var det dags att bege sig hemåt.

Mu kommer jag inte riktigt ihåg vad vi gjorde hemma men med hundra procents säkerhet så var det något med biblioteket. Det brukar vara så. 

Så var det då dags för Melodifestivalen och det missar inte gärna jag.

Först ut var Adam Woods och det var helt okej men absolut inte någon favorit.

Efter Adam var det Samir och Viktor och jäklars vad illa det lät inledningsvis. Det tog sig lite på slutet då rösterna dränktes lite i musik.

Melina Borglowe följde upp med en visa som tyvärr inte höll måttet. Ajdå! Det var ingen bra start men det tog sig med ett starkt slut.

Återhämtningen inleddes med marängliknande Elisa Lindström som sjöng Forever yours. Helt okej och jag hade den som tveksam tvåa då jag tyckte att Lisa Ajax var ungefär lika bra. Hon sjöng Awful liar men ljuga behövde inte artisterna som kom efter göra.

Smash Into Pieces gjorde processen kort med sin Heroes are calling. Wow! säger jag! 
Vi åt riktigt gott och hade det mysigt! 
Ullis tippade helt rätt men appen strulade för oss båda. 
 
Speciell morgon

Så var det då torsdag och framme på jobbet var jag lite inställd på att hålla ett föredrag om utmaningar som samtidigt blir en liten presentation av mig själv. 
Sedan styr vi om det till måndag och det känns bra. Jag kör NO med min grupp och får kämpa lite då jag glömt glasögonen hemma.

Sedan är det full fart på idrotten och sedan avslutade jag med ett möte om en kommande aktivitetsdag där vi bestämde att jag håller i aktiviteterna. 

Hemåt och väl hemma så kan jag inte hålla mig från att sortera lite böcker igen.

I en bok om Atlas Diesel, från 1936, tror jag det var så låg det ett superfint Aktiebrev från slutet av 1800-talet och det på hela 200kr. Skulle det, om det vore äkta, gå att lösa in kan jag ju gå i pension redan nu! Haha! Vet inte riktigt vad det är men söker man hittar man liknande papper som går från allt från 450 till 3000 kronor men det här var mycket äldre och på större belopp. Någon expert där ute?