Torsdag morgon och jag vaknade knappt av att Ullis var uppe och gjorde sig iordning.

Hon pussade mig adjö och snart hörde jag bilen åka iväg och jag somnade snart om och sov rätt länge. Sen tycker jag att jag hör röster och även knackningar och det blir fart på mig. Jag kan ju inte ligga och sova om någon skall ha hjälp. Ingen är dock utanför så de kanske gick ifrån eller så var det bara hjärnspöken.

Snart var jag då igång och jag går min morgonpromenad och frågar ett äldre par vilka de var då de var och diskade på campingen. Jag tar mitt jobb på allvar, ha ha.

Jag ser att de personer som har lite mer ansvar och lämnade över till mig kommit tillbaka så jag hälsade på dem och skulle komma tillbaka då de skulle fixa något med loggboken.

Jag passade på att gå längst bort på campingen då de som ligger där kommit. Jag pratar lite med dem och sen går jag tillbaka till första familjen och lämnar boken och pratar lite.

Tillbaka till jobbet och jag fortsätter ta bort några gamla slyhögar men en fluga irriterade mig enormt så jag kunde ta typ fem steg och försökte blåsa och skaka på huvudet hela tiden. Efter några vändor fick jag nog och gick in i husvagnen och försökte lösa några problem med en bokning till hösten. Ullis skulle ju köra Ironman och tanken var att vi skulle bo på campingen i år. Nu var det osäkert om vi betalat allt och det skulle visst gå att uppgradera för att kunna boka om. Tjejen som jag förut hade kontakt med var visst ute på campingen och skulle ringa upp.

Iväg och diskade lite och sen in i vagnen igen för lite avsvalkning och såg att jag fått bra svar från campingen.

Jag fortsatte sedan att fixa lite med högarna och sen kom Ullis och vi åkte hem där vi vattnade lite blommar och de nyplanterade träden. Det skulle visst regna idag men hittills var det skralt fastän väder-appen pekade på 100 %.

Vi gick och handlade lite och tog hand om några saker och det blev några samtal med campingen i Kalmar då jag glömt bort att en tjej bokat om oss till 2023 och det gjorde att det blev en massa fel. Det var synd att jag inte kom på det tidigare för de i receptionen var snabba på att avboka oss.

Sen blev det lite lugn och ro och vi slappade framför DN-galan och såg fantastiska Duplantis och Sagnia var återigen nära en fullträff och Ståhl har en bit kvar till värsta formtoppen.

Bra dag och jag hann slänga ett öga på en kursbok också. Jag ville lästa inledningen för att få ett hum om vad det är för bok innan jag tar mig an några frågor. 

Onsdag morgon.

Ullis vaknade och hade sovit bra men var fortfarande lite efter i sömn, totalt sett. Själv så var jag riktigt trött och trodde minsann att jag var vaken hela tiden då jag hörde Ullis men rätt som det var så frågade hon om jag ville dricka kaffe med henne och självklart ville jag det. När hon nu hann fixa kaffe för det märkte jag inte.

Sen följde jag med henne upp till bilen och gick sedan ned igen till husvagnen. Ullis var övertygad om att jag skulle lägga mig och kanske behövde jag några minuter till. Jag tvekade lite men lade mig en stund till och satte för säkerhets skulle en timer. Jag hade lovat att hjälpa en campinggäst runt klockan åtta.

Jag lyckas somna och snoozar några gånger innan jag kommer upp. Fortfarande lite trött men jag tar mig upp och försöker hitta skåpet med alla nycklar till elskåpen. Jag var ju med när jag blev visad var allting fanns. Sen hade jag ändå lyckats glömma bort var nyckelskåpet var. Jag pratar med en campinggäst och hon skulle ju iväg till jobbet men verkade nu ha fastnat på grund av asfalteringen men det var lugnt imorse, svarade jag och hon skulle chansa.

Jag går nu bort och hjälper den nya gästen, hon som är inbjuden av några andra gäster. Det är så att campingen är stängd men om man bor på campingen så kan man bjuda in några gäster i några dagar och så hade nu skett. Vi går runt och jag visar henne några platser och det är en som faller henne väl på läppen och vi går tillbaka. Jag förklarar var toaletterna och duschen var och hon tackade så mycket för all hjälp. Tyvärr lyckades jag inte få igång min tyska så det blev engelska med några stödord på tyska. Funkade det också.

Sen gick jag runt och kollade både kranar och så det inte kommit några objudna gäster.

Efter det gick jag och letade upp en skottkärra och en högaffel för att få bort några högar som legat och skräpat. Det gick rätt bra och sen tog jag en paus och läste klart boken Konsulten som inte ville bada, skriven av Mikael Bergstrand. Som jag skrev i tidigare inlägg så var den välskriven och med bra flyt. Faktiskt riktigt, riktigt bra. Sen fick jag känslan av att den blev lite stressad och fel namn dök upp men på slutet lyckades han knyta ihop den riktigt bra och det är en feel good-bok med lite inslag av verkligheten, rå och lite barsk ibland. Sen lyckas huvudpersonen riktigt bra att parera diverse vedermödor på ett imponerande sätt. Kanske med bra hjälp också, läs den! Den får 5/5.

Nu ville jag röja lite sly vid en passage på löparbanan och jag fortsätter leta efter nyckelskåpet så att jag kan ta hel från ett skåp som låg nära den där passagen.

Till slut hittar jag det och när jag väl är där så inser jag att just det skåpet inte står med på listan som talar om vilken nyckel som går till vad. Hm, jag får chansa mig fram och testar och testar. Till slut hittar jag rätt och öppnar skåpet men inser att jag inte har den kopplingen och den jag hittar är tvärsemot. Jag går istället och kollar i husvagnen efter skarvsladdar och jag kan skarva riktigt långt och kommer faktiskt ändå fram. Jag kopplar på och startar och inser att själva trådanläggningen, längs ned. Den som faktisk klipper är borttagen. Jag tog ju bort den för att rensa lite, då det gick trögt senast.

Jag går bort till husvagnen och hittar den saknade delen och inser att det inte är mycket tråd kvar. Jag monterar på den och det går väl en halv minut innan den är för kort och jag får avbryta… Ungefär två timmars letande och bökande och så får jag avbryta direkt. Fördelen är ju att det går fortare nästa gång med ny och fräsch tråd. Mitt emellan allt letande såg jag faktisk en löpare springa genom den igenväxta passagen och det lär bli fler om jag röjer upp den.

Jag hinner maila och bråka med företaget som skulle skicka min bakaxel till motorcykel och svaret kom ganska snabbt att de inte förstod någonting men att de skulle skicka en ny. Det ser ju ganska skumt ut som att det ligger en beställning men att det inte är registrerat hos posten. För mig så låter det som att det är de som inte lämnat in ännu men men. Bara jag får en så blir jag glad. Jag behöver ju inte recensera företaget då jag inte helt säkert kan veta vad felet var.

Nu har jag några timmar kvar tills Ullis kommer och jag börjar montera upp förtältet. Sist så monterade jag upp det lite felaktigt men framförallt utan tillräcklig förankring så det klarade inte blåsten och regnet och några pinnar blev dålig. Vi hade beställt en ny pinne hos husvagnsfirman i Södertälje men de ringde aldrig upp så jag köpte gorillatejp och avslutade med silvertejp så att det, förutom att bli ännu mer stabilt, blev lite mer kamouflerat.  Igår hade de ringt upp men då hade jag redan fixat den pinne som blev värst utsatt men även några andra fick extra stöd. Hon bad om ursäkt men det hade varit kaos den veckan hon varit borta. Det känns ju lite hårt att säga så men det var också det intryck jag och Ullis fick då vi var där. Det var hon som hade koll.

Jag monterar upp tältet och tar tid på mig så jag lätt kan montera bit för bit utan att riskera att det skulle rasa. Monterar man fel så kan det ju rasa och knäcka en massa pinnar. Speciellt om man gör det själv. Till slut är jag rätt nöjd och kan småjustera här och där och nu ser jag att Ullis kommer. Hon hjälper mig med själva fönsterdetaljerna och jag går sedan och småjusterar det sista.

Vi äter lite av det vi har kvar i husvagnen och sedan åker det sista i soptunnan.

Efter maten så tar vi en runda och kollar så allting är okej och idag var det lugnt. Vi hejar på några av gästerna och mot kvällen så taggar vi igång oss för en löprunda och Ullis vill egentligen springa tre varv men det är omöjligt för mig så jag säger att hon kan springa ett extra varv utan mig. Det här blir ju mitt andra pass efter coviden och förra gången var ju en nära-döden-upplevelse, dessutom med ett fall inkluderat. Nåja, snart nog taggade vi igång oss riktigt och nu var vi klara. Vi hade gjort klart handdukar för att kunna doppa oss i havet direkt efteråt.

Kroppen skrek att den inte ville men nu var det bara att få tyst på de där ropen och börja. Ganska snart känns det rätt bra men med föregående löpning i färskt minne så tog jag det extra lugnt. Rätt bra betyder dock inte att det känns bra men i alla fall. Jag orkar jogga uppför de branta backarna och snart har vi gjort ett varv och är ute på det andra. Efter ytterligare en bit så släpper det då och det känns lätt. Det råkar jag säga högt men det kanske jag inte skulle säga. För mig med, säger Ullis, och drar på! Ajdå! Nu höjs farten men känslan blir ungefär som på första varvet, lite småsegt alltså men nu med betydligt högre fart så det kan man ju köpa. Dock så tar tiden ut sin rätt och med den högre farten så började det snart bli jobbigt och jag kollade inte varje rot och upphöjning stenhårt.

Till husvagnen och hämtade handdukar och vi fortsätter springa så att det känns extra bra att hoppa i vattnet.

Väl framme så tar vi av oss och vi hoppar absolut inte med fort ned på bryggan och Aj! Det är ju kallt i alla fall. Jag får hålla på i några minuter innan jag kommer i men Ullis är ännu värre. Hon som kallbadar och allt. Havet låg faktiskt helt spegelblankt och det såg sjukt fint ut.

Efter några minuter är det riktigt skönt och snart är Ullis också i men det är nog min förtjänst.

Vi går sedan och duschar och myser ned i husvagnen med lite te men efter det så blir det faktiskt en kort sista runda på campingen.

En skön dag. Trots att det var lite moln var det fortfarande rätt varmt och på dagen kom det några regndroppar men det var knappt så det märktes.

Tisdag morgon och eftersom jag närde en svag förhoppning om att lyckas hämta ut min beställda reservdel, lämna den och sen åka och lämna bilen och efter det hinna hem igen på cykel eller skates så skjutsade jag åter Ullis på morgonen. Det tog emot lite mer den här morgonen och kanske berodde det på att solbrännan blivit värre.

Jag kom i alla fall hem, efter morgonens skjutsning och den här gången lade jag mig inte i sängen alls utan satte mig med boken jag läser. Den heter Konsulten som inte ville bada. Trots att rubriken kunde antyda att det är Backman eller Jonasson som skrivit boken så är det Mikael Bergstrand. Det var lite av en chansning men verkade ändå lovande. Hur är den då? kanske vän av ordning undrar och jag verkligen älskar hans sätt att skriva. Det är inte konstlat och krystat utan det skrivs med precis rätt ord och det flyter på bra. Det handlar om en man som verkar ha allt men har han det och det dyker upp hemligheter från det förflutna. Saker man kanske inte skall rota i men går det att låta bli?

Runt 10-snåret så tycker jag att det räcker och jag tar på mig och skall gå min ”Ove-runda”. Jag får dock vända hela tiden då jag glömt någonting. Det är kepsen och sen kommer jag på att jag glömt smörja mig och det är tur att jag har typ hela dagen på mig.

Jag börjar tvärsemot vad reglerna säger och spolar slangarna närmast brunnen först. Det är ju egendomligt att man skall börja längst bort. Då kan det ju hela tiden dyka upp smuts längre bort i systemet.

Efter första biten så går jag bort mot dansbanan och aj aj! Det är något som händer där borta men rätt som det är så ser jag typ 20 rumpor i vädret och jag ser snabbt att det är yoga. Det är i alla fall inget tält uppsatt så jag känner att jag kan vända direkt och inte störa. Jag kommer på att han, dansare, Karlsson. Han i Let´s dance säkert är där för jag har nog sett en affisch på honom. Han får dock inte igång mig på samma sätt som Stefan Holm. Ha ha!

Jag genar upp mot nästa område och det ser ut som vanligt och jag spolar lite i kranarna men frågan är om det är så nödvändigt när det är så få på campingen. Själv har vi alltid tagit med mig vatten hemifrån, det känns bättre då man skall dricka kaffe.  Första gången hämtade vi dock från campingen men det kändes lite grumligt så vi fortsätter så här ett tag. Snart är det nog bara riktigt rent vatten i systemet. Det andra går ju bra att tvätta sig i.

Väl tillbaka, utan några konstigheter, så tar jag igen mig i vagnen och har AC´n på med full fräs och snart är jag nedkyld. Jag får ett sms att Tim önskar skjuts och jag skriver att jag tror väl det går att lösa men kommer jag verkligen att hinna, tänker jag. Jag tar mig lite kaffe och hinner läsa lite till och boken är bra men efter ett tag börjar det smyga sig in direkta felaktigheter där namn blandas ihop och det känns som det är lite stressat. Dock inget som stör så mycket. Nu har jag dock tagit igen mig och går och fortsätter röja.

Nu har jag röjt upp en väg in till ett dumpningsställe för gräs och grenar. Tyvärr verkar jag fått in saker i trimmern för den går riktigt dålig. Kanske är det bra att inte bara köra på för länge för rätt som det är så går den väl sönder.

Tillbaka till vagnen och jag läste lite till. Jag inser att jag inte kommer att lösa besiktningen utan bokar om och det är alltså sjätte (!) ombokningen för samma fordon. De måste ju hata mig på Besikta. Nu körde jag sju dagar framåt så nu finns ju all tid i världen att lösa eventuella saker som kan gå fel. Eller?

Jag hinner dock inte läsa så mycket utan det ringer flera gånger i campingvärdstelefonen och det är diverse saker som skall lösa. Någon har ställt sig på fel ställe och någon undrar om ens bekanta kan komma och jag får en hel del att stå i.

Nu börjar det bli bråttom och jag stressar iväg för att diska och då kommer en och pratar och jag börjar bli riktigt stressad och trots att det är riktigt trevligt får jag be om ursäkt.

Iväg och hämtar Ullis, idag syntes ingen räv så förhoppningsvis har den sprungit iväg. Jag höll på att skriva skutta men räven är ju nära besläktad med hunden så skuttat hade varit synnerligt fel ord.

Ullis och jag åker direkt till vagnen för det var simdags. Jag själv hade funderingar på att paddla SUP men även på att prova att simma lite. Samtidigt var jag också rejält sliten så jag velade lite.

Vi möter Gisela och PF och snart ser vi Peter som sitter på en bänk och vinkar.

De byter om rätt snabbt men jag tvekar, det tar verkligen emot. Även PF byter om till badbyxor och tänker simma lite. Ajdå! Nu måste jag nog också i, tänker jag.

Sagt och gjort. PF simmar lite fram och tillbaka, utan våtdräkt faktiskt. De har sagt att det är 23 grader och det låter ju grymt. Så grymt så jag kanske ställde in mig på att det skulle bli mycket lättare att gå i vattnet. Jag hade ju inte haft några problem alls de tidigare dagarna.

Jag hittade en simmössa och ett par glasögon i Ullis simväska. Sen går jag då i men det går bara inte. Det är ju iskallt! Efter tio sekunder med bara underbenen i så går jag upp och tittar på termometern. Jodå, 23 grader kan jag läsa av. Hm, det var konstigt. Jag gör ett nytt försök men då PF är på väg in så låter jag honom gå upp, tänkte jag. Han var dock inte klar så jag går ned igen och lyckas simma några meter men glasögonen fungerade inte alls på mig så jag får avbryta och skickar upp dem och lägger mig och plaskar lite istället. Kanske var jag så inställd på att det skulle vara varmt så jag stängde av mitt fokus och då blev det tvärstopp istället. Efter ett tag var det dock helt okej.

Sen direkt mot träningen och tyvärr har vi glömt att skriva att nybörjarträningen slagits ihop med huvudgruppen så det gör att vi nog måste kolla så det inte står någon där redan 18.30

Väl på plats så märker vi att det inte kommer någon och passar på att åka en snabbis till Tim för att kolla in Tims och Cillas nya gulliga katt. Den verkar inte ha något namn ännu men har å andra sidan inte varit hos dem i mer än några dagar. Sjukt söt!

Tillbaka träningsanläggningen och det är folk där men absolut inte så mycket som det brukar. Laura kan hålla i träningen och vi åker och handlar lite mat. Sen tillbaka till husvagnen där vi försöker lösa lite problem med några husvagnsgäster. Campingen är ju stäng men det pågår samtidigt ett litet läger som skolan verkar vara inblandad i och kommunikationen verkar inte vara den bästa.

Det tar lite tid och rätt som det är så kommer asfaltsläggare ned och vill börja asfaltera! Men det skulle ju vara imorgon så nu blir det full fart på oss och vi letar reda på de som har bilar parkerade vid båtparkeringen. Vi löser det fort och Ullis passar på att köra upp vår bil. Själv så dirigerade jag bort en campinggäst till en passande plats. Hon blev inte helt nöjd så jag tog en närmare och så sade jag att jag skulle lösa det imorgon bitti. Jag behövde själv få lite koll på vilka som var lediga så ingen ordinarie campare får sin plats tagen.

Någon träning blev det inte för mig idag utan Ullis och jag gick och duschade och tog sedan lite te och lyssnade på en ljudbok. Funkade det också men blev lite sent.

Måndag morgon och eftersom jag nog behövde bilen så var det bara att maka sig upp på morgonen och skjutsa älsklingen. Det gick bättre än väntat, att komma upp. Faktiskt mysigt rentutav. 

På vägen till Trosa så får jag väja för en liten rävunge men tänker inte så mycket mer på det. 

När jag dock åker tillbaka så får jag bromsa till lite för samma rävunge springer igen över vägen. Just där är det nog bra att ha koll. Det är vid husen som ligger närmast korsningen Stensund-Vagnhärad-Trosa. Mot Trosa då förstås. 

Väl tillbaka så slappade jag en liten stund i sängen innan jag gick upp och tog mig en kontrollrunda. Typ som Ove nästan. I en man som heter Ove. Spolade i de kranar jag hittade och kollade så ingen obehörig kommit in och slängt upp ett tält eller liknande. 

Därefter så traskade jag bort mot slottet för jag skulle få en överlämning av nycklar och eventuellt lite annat men den personen hade ännu inte hört av sig. 

Uppför backen och jag kollade till hur det verkade gå med asfalteringen och de verkar vara lite överallt. 

Tyvärr så var det inte klart med nyckeln men hon skulle komma ned en snabbis runt lunch så jag traskade ned igen och läste en bok i runt en timme och kom ned i varv innan jag själv åt lite. 

Sen var det då dags och det var mycket att hålla reda på samtidigt som det säkert skulle vara väldigt lugnt den här första veckan på värdskapet. 

Väl tillbaka så började jag att röja med grästrimmern och den fick verkligen gå varm. Efter det så hör jag att sopbilen kommer och jag rusar och börjar tömma soppåsarna på toaletterna men han stannade en bit bort så mitt jäkt var i onödan. Lite borstning på toaletterna och sen fortsatt röj med trimmern. 

Jag hämtade Ullis och hon ville först bort till växthuset, i Västerljung och sedan skulle vi hämta en stol som hon köpt. Ja, jag var förstås också med på det och den såg grym ut. 

I växthuset var det rätt utplockat och dessutom sjukt varmt så man kunde knappt gå där inne. 

Vi hittade ingenting utan åkte hemåt och nu såg vi att konerna var bortplockade framför huset. De har lagat en vattenledning men vår häck såg, om möjligt, ännu värre ut än tidigare. Kanske för att det blev så tydligt nu när arbetet skall vara avslutat. Har ni inte sett mig arg så lär ni få se det om det här inte återställs till bra skick. De skall dock få en chans men hittills händer det inte så mycket. 

Vi passade på att fixa lite hemma och jag började med att vattna lite och sen var det dags att fixa maten. Rätt som det är så är det stopp i avloppet och det verkar vara helt stopp och jag får lätt panik då det håller på att gå ut mot andra rum. I själva badrummet är det ju inte så farligt. 

Jag springer och pausar tvättmaskinen och hämtar en svabb och öser i. Rätt som det var så verkar det som det släpper och bara rinner undan... Hm, skumt! Jag får förstås kolla på det sen för det är nog hög tid att köra en rensning. 

Sen åker vi och hämtar stolen och den är fin. Hem igen och nu skall vi åka ut till Stensund igen och Felix vill hänga på och testa att paddla SUP. Han tar egen bil då vi skall stanna kvar och väl framme så hämtar vi allting och går bort mot vattnet. 

Vi hittar en ledig plats och Felix börjar pumpa. Min nya är redan uppumpad så jag byter om och snart är vi iväg. Han är grym och vågar snart hänga med mig utåt de större vågorna. Det är dock relativt lugnt men det finns absolut lite vågor. Min nya är betydligt stabilare så det är tveksamt om jag skulle klarat de där vågorna på den smalare SUP-brädan. 

Det var kul och jag avslutade med ett litet bad. Återigen var det jag som hade lättast att komma i, konstigt. 

Ullis och jag låg sedan och bara lyssnade på ljudboken igen. Egentligen är det emot alla mina principer att lyssna på en bok men jag har blivit positivt överraskad men det gäller ju att hela tiden ha fokus. Det går inte, som när man läser böcker, flyta iväg någon gång och sedan backa. 

Vi somnade sedan och jag sov bättre än någonsin. Kanske var det för att Ullis hade med sig en bättre kudde och det kanske även påverkade min sömn. Bara en tanke. 

Söndag och idag skulle jag och Ullis bli campingvärdar men vi skulle också ta en sväng till Gnesta för att kolla på en höjdhoppstävling, initierad av Stefan Holm. Hans son Melwin skulle dessutom hoppa. 

Först var jag inte supersugen men ju mer jag tänkte på det ju mer briljant tyckte jag att Ullis idé var. Det vore ju störtskönt och Stefan Holm är dessutom en gammal idol för mig. Sjukt cool person som vågar sticka ut och jag älskar hur dedikerad han kan bli, vad han än gör. 

Först så träffade vi dock kvinnan skulle lämna över nycklar och lite annat till oss men då det varit riksläger så kunde det nog dra ut på tiden att få allting i ordning. Vi sade att vi skulle återkomma och vi ville ju dessutom iväg på en tävling. 

Väl hemma så betalade Ullis några räkningar och jag passade också på att göra mig skuldfri hos Skatteverket. Har man eget måste man se till att inte missa några betalningar. Jag tänkte också på att lägga ut några ashäftiga skates men såg sedan att de redan låg ute fastän inga visat intresse för dem. Det måste ju vara värsta kapet! :-0 Liknande modell borde ligga på runt 6500 kronor och nu reade jag ut dem för strax över 2000 kronor med nya hjul och ny ram. Bara det är ju 3000 kronor men det skall förstås vara en som är intresserad. 

Sen åkte vi till Gnesta och vi passade på att äta lite på Vita Villan och på vägen dit blir det en utryckning och när vi beställt så kommer det flera bilar. 

Vi äter gott och åker sedan till Skillingavallen och parkerar. Konstigt nog är det inte jättemycket folk och det finns bra med plats. Tyvärr ingen skugga och det påminner mig om tiden här som gympalärare. Det var alltid tufft för eleverna att springa i värmen. 

Vi ser Stefan Holm och Kajsa Bergkvist och snart nog även Stefans son Melwin. 

Det är först lite juniortävlingar och det är kul att se dem hoppa och några är riktigt nervösa. Vem hade inte varit det. 

Mot slutet så är det då seniortävlingarna och Melwin vann på 2.15 och det var ett lyckat arrangemang. Ullis undrar om man inte kan köpa en bok av Stefan men han är fullt upptagen att plocka undan saker men när han går förbi oss så undrar jag om man inte kan köpa en bok men det fick vi inte utan det var bara att ta en. Jag gick och hämtade en och när han närmade oss igen så passar jag på att ta kort på oss. Jag tänkte att det kunde vara ett kul minne för honom... Ha ha!

En kvinna hälsade på oss och hon sade att jag varit lärare för hennes son och visst kom jag ihåg henne. Hon var alltid så snäll och mån om klassen och om jag inte missminner mig alldeles så var hon en klassförälder. 

Vi åker så hemåt och mot kvällen så är vi tillbaka på campingen och nu skall det simmas igen och jag plockar med mig en SUP. Det är lite värre vågor nu men jag ställer mig direkt och det är bra träning för bålen. Sen ett litet dopp på slutet. 

Vi avslutade med att lyssna lite på fortsättningen på Sekten från Dimön. Nu kommer jag inte ihåg vad den boken heter med det är bok två i trilogin. 

Lördag och dessutom Midsommardagen. Många vaknade nog upp med baksmälla men här hos familjen B var det som vanligt alkoholfritt. Det går faktiskt att ha kul utan alkohol men framförallt slipper man den halvt ångestladdade baksmällan.

Själva hade vi ju dragit iväg från vårat hus igår och lämnat det till grabbarna, med vänner. Det kanske var det som var ångesten för oss förresten, ha ha.

Vi sov alltså på Stensund och tänkte börja med en promenad men i simgruppen, på fb, bestämdes det att det skulle simmas och jag tog min nyinköpta SUP på en liten kärra och drog med bort till bryggan.

Det var mycket folk där och vi snackade med några på vägen bort. Helt klart så tog det emot att ställa sig på en SUP för första gången i år.

Därför drog det ut på tiden för mig och jag var heller inte bekväm i mina extra kilon så jag funderade till och med på en våtdräkt men i första hand skulle jag ju stå på en SUP.

Sen kommer vännerna Tomas och Rosie och då tog det emot ännu mera. Snart bestämde jag mig dock att jag skiter i att jag har några extra kilon på mig. Det viktigaste är ju att jag trots allt mår rätt bra. Det kunde ju ha varit värre.

Jag byter om och börjar pumpa upp brädan. Det tar tid för det är mycket luft att fylla, den här är helt klart lite bredare än den andra vi har.

Så var det då dags och jag börjar med att känna på den lite och försöker hitta balansen men det tar tid. Jag vågar inte riktigt skjuta ut mig och sen slänger jag mig ned på rumpan och börjar åka ut. Sen kommer jag på att man ju brukar stå på knäna och då går det lättare. Tanken är att jag skall padda ut mot ön och försöka ställa mig upp i läsidan om ön. Det verkade dock häcka några fåglar där och när jag ställer mig upp så blir de som galna och börjar flyga nära mig. Jag paddlar mot från ön, mot en båt, och då blir det etter värre. Jisses! Vad händer? Det känns som om de nästan är på huvudet och jag paddlar mot bryggan igen och då lugnar de ned sig.

Nu står jag nästan hela tiden och det går rätt bra. Det är dock svårt att hålla en rak kurs utan det blir två, max tre, tag på varje sida innan jag får byta men kanske står jag lite dåligt i kombination med min paddelrörelse. Givetvis blir det alltid en rotation men jag tyckte den var kraftigare än vanligt. Efter ett tag känner jag mig nöjd och tar upp brädan och badar lite.

Tomas var dock lite besviken att jag inte ramlade i men jag har faktiskt aldrig ramlat i trots att det varit nära några gånger. Nu var det dock lite svårare då det var första gången för säsongen.

Det verkar gått bra för simmarna och det var, förutom Ullis, Gisela och Peter. Peter är dock i en egen klass och jag måste börja studera vad han gör för att få sådan fart. Helt galet. Skulle jag gissa så ligger han på runt 50 minuter på en IM. Det är dock lite längre men ändå.

Efter så åkte vi hem och kollade läget. Felix skulle iväg till en kompis och vi passade på att vattna och hämta några prylar.

Sen tillbaka igen och det där med den uteblivna träningen hade börjat gått mig på nerverna och idag skulle jag banne mig ut och Ullis bangade förstås inte. Hon hade dock redan varit ute en sväng men en liten minisväng med mig hindrade inte henne – härligt!

Så var vi då igång och det var en obekväm känsla, i alla fall initialt. Det skakade och hoppade lite överallt och snart skulle jag busa och drog på ordentligt. Bara för att strax kippa efter luft och det kändes som om jag förstört allt.

Jag kämpade på och det var jobbigt men jag lade mig bakom Ullis och försökte att hela tiden lyfta fötterna tillräckligt för alla rötter. Det var inte så hemskt många men de som fanns var sjukt jobbiga. En kilometer, ungefär, och det var extremt tufft och efter en lång och tuff backe går det nedför och rätt som det är så slår jag i en rot och jag hinner tänka tusen tankar. Tiden stannar liksom upp och först så är det förstås en smärre chock då jag inser att jag bara faller men sen hinner jag även planera hur jag skall falla. Sen kommer smällen och det gör ont men det är mest mentalt och jag tvingar upp mig direkt och försöker komma igång. Ullis blev orolig och vill veta hur det är men jag vill försöka komma igång direkt. Det är sjukt jobbigt att vi inte ens sprungit två kilometer och jag är helt död. Väl framme så känns det både skönt och som om man är helt klubbad. Jag har sågspån över hela mig men i övrigt så märks det ingenting. Fy bubban!

Jag får ändå ta med mig att det var första riktiga löppasset efter coviden men det gick ändå.

Efter så gick vi ned till bryggan och för en gångs skull så var det jag som bara gick i. Jag var ju å andra sidan heelt slut och jag hade typ nästan redan sett ljuset...

Midsommarafton och Ullis och jag var ju i husvagnen på Stensund.

Vi hade ju tänkt att fira midsommar på Stensund men då bägge barnen och svärmor skulle komma så styrde vi om. 
Felix hade trott att vi skulle vara på Stensund så han hade bjudit hem några kompisar och köpt lite öl.

Ullis och jag hämtade plankor på Ica Trossen och sen dröjde det inte så länge förrän alla kom och vi startade upp med en sill-lunch.

Sen blev det lite lekar och svärmor Och jag lyckades precis ta hem segern i Vem vad vad. 
Nu började vi dock bli hungriga och plankorna togs fram och det var kött-, grill- och fiskplankor. Helt okej men dock smaklös potatisgratäng men de kanske var stressade. 

Felix vänner kom men alla kände ju dem sedan tidigare och snart kände både Ullis och jag att vi ville dra oss tillbaka till Stensund och skjutsade först hem svärmor.

Det blev rätt sent och alla hade haft en rolig dag.

Torsdag och jag hade lovat att hänga med Ullis om inte axeln skulle komma innan kvart i elva. Sen slår det mig att killen som fixar min motorcykel nog inte ens jobbar idag och jag ville inte fixa det själv så det blev följaktligen den femte ombokningen på ett och samma fordon, jisses! 
Vi åkte in till Nyköping och Ullis skulle fixa naglarna. Jag passade på att gå in och köpa lite prylar på Clas Ohlsson och framförallt blev det en stark Gorilla-tejp då jag sabbat några lättviktspinnar och det borde gå att få till det rätt bra med starka tejper. 
En pinne har jag beställt men jag upptäckte att det var fler som var lite dåliga efter en dålig uppsättning. 
Väl hemma så bestämmer vi oss för att fira midsommar hemma istället för vid Stensund. Det skulle nog bli lite bökigt vid Stensund då det samtidigt var ett stort firande där och dessutom ett riksläger för Frisksportarna. 
Sen fixade vi lite i trädgården.