Onsdag och idag skulle jag egentligen varit med min klass på mentorsdagen men samtidigt ville min vikarierande idrottslärarkollega ha min hjälp med volleybollturneringen för niorna. Det var väldigt svårt då jag förstås ville vara med min klass men kände också att det var viktigt att jag, med min kompetens, skulle vara viktigare i idrottshallen. 

Jag kom rätt tidigt till skolan och satte upp några nät. Sen var jag med i klassrummet och hälsade på min klass men Jessica, min mentorskollega, hade full koll så jag var bara där och visade upp mig. 

Sen tillbaka och fortsatte arbetet med turneringen och nu hade Agneta kommit men även Lasse och Ulla. 

Vi hade bra koll och när niorna dök upp så var vi snart igång med matcherna och sen var det full fart. Jag passade på att gå igenom reglerna och snackade i micken. Det var lite jobbigt då rösten inte riktigt höll och då det var full fart hela tiden så tog det på krafterna. Vi avslutade med att möta det vinnande laget bland niorna men de blev faktiskt för svåra och vi, lärarna, fick bita i det sura äpplet. Själv var det oerhört frustrerande att känna att man inte var helt med på noterna. Efter coviden så var man fortfarande trött och lite grötig i huvudet. Det enda som fungerade bra var servarna och sedan var det inte så mycket mer. Nu hade det nog inte hjälpt så mycket mer för 9B, som var de som vann allting, var riktigt bra. Grattis till dem!

Väl hemma så somnade jag som en stock och var helt utpumpad! Jag hade ju kört lite träning mellan matcherna också och det tog förstås också lite på krafterna. 

Just ja! Idag fyller Felix 25 år men vi kommer att fira honom senare då han jobbar kväll den här veckan. Grattis, älskade unge! :-)