Onsdag och i flera dagar har jag haft det rätt tufft. Det känns som kroppen är rejält sliten och det enda som egentligen bör spela in är att jag var sjuk förra veckan. Idag var jag riktigt trött på morgonen och jag kunde inte ens sova på bussen. Väl framme gick det dock riktigt bra och den här veckan är det gymnastikredovisning. På väg hem så var jag sjukt trött och när jag vaknade så kände jag mig som en zombie och idag var jag inbokad på coren. Det tog emot de luxe men då Ullis gärna ville att jag skulle hänga på så tänkte jag att jag kan väl "fuska" mig igenom passet. Det blev dock riktigt jobbigt och det var inte så lätt att fuska så det var en pina rätt igenom men jag kämpade så mycket jag kunde.

Jag blev riktigt varm och valde att gå hem i shortsen och det var riktigt skönt. Kanske blev jag överhettad under passet då det var riktigt varmt. 

Efter så blev det lite te, mys och ett avsnitt av Snabba cash. Det är en serie vi har missat och den är väl bra men vi börjar redan tröttna. 

Tisdag och jag hade en fruktansvärd morgon där jag, och nu vill jag varna känsliga läsare, vaknade av att jag vaknade av att munnen fylldes med vätska. :-0 Jag hade fått ruggiga refluxbesvär och det var inte det trevligaste sättet att vakna på. Dock var det inte lika stark smak som det kan vara då man får en uppstötning. 

Nu har jag säkert förlorat de flesta av läsarna men sömnen blev i alla fall rejält störd och det var väldigt segt på morgonen men som tur var så hade jag en lucka direkt och kunde mjukstarta. Efter det var det full fart och det var kul att vara igång. På kvällen så skulle jag dock slutföra min sista filmning i min kurs och det verkade inte vara det bästa vädret. Då jag var sjuk förra gången så blev det tyvärr samma pass även idag men det var för att jag skulle filma in ett redan förutbestämt pass. 

Ullis såg till att träna innan så kunde hon filma mig och vi kommer till träningen precis innan ett löpargäng anslöt. 

Nu var det bara att börja och jag försökte komma ihåg allt jag skulle ha med och det känns som om jag lyckades och det blev riktigt lyckat. Dock var det fruktansvärt kallt i regnet och när jag slappnade av, i bilen, så bara skakade man. 

Väl hemma, efter duschen, så satte jag mig direkt och fick in både film och det reviderade passet och hoppades på att allt skulle vara okej. Stort tack för att du ställde upp, älskling! :-) 

Måndag morgon och som ni kanske läst så hade jag sovit riktigt dåligt och var grymt trött. Jag kom som vanligt igång rätt bra men den dåliga sömnen förföljde mig och jag inser, på väg hem, att jag fick skippa träningen. 

Det var ändå kul att komma tillbaka till skolan och jag var saknad och det var kul att få höra det också. 

Jag messar Ullis att hon inte behöver vänta på mig och rätt snart får jag en notis om att hon sitter på cykeln. Det gör ändå att man ångrar sig lite men jag tror inte det blivit bra för all energi var borta. 

Väl hemma så tar jag mig lite att äta och väntar in Ullis. 

På kvällen blir det både Nattryttarna och Major Svan. Idag var nog bästa avsnittet av det sistnämnda med mycket känslor inblandade. 

Jag fick förresten min kallelse till operationen och nu fick jag det fastställt till att det verkligen blir den 14:e december men konstigt nog skulle jag skriva in mig dagen innan och det kändes lite konstigt då det bara verkade vara något samtal och blodprover inplanerade men om det är så så är det. 

Bara hoppas det blir bättre nattsömn nu...

Söndag och idag var det dop och som vanligt blev det lite funderingar på vad man skulle ha på sig. Riktlinjerna säger att man absolut inte skall ha mörkar kläder men jag hittade en ganska schysst grön skjorta som fick duga. Nya skor blev det också då jag var på Hulo dagen innan. Lite orolig då jag tog på mig dem för nu kändes de inte alls lika bra och jag är ju så känslig. Nåja, det fick bli som det blev. 

Mot kyrkan och det var en fin ceremoni och vilken grym kille som spelade elgitarr och sjöng. Riktigt bra och det fick mig själv att inse att jag nog inte skall sjunga själv på mina låtar men vi får se. 

Gott fika efteråt och litet skönt häng. 

På kvällen så började det klia ordentligt i träningstarmen och nu kunde jag banne mig inte hålla mig utan gick ner och körde en timme. Eller 70 minuter för att vara exakt. Det var lite kämpigt och kanske var jag inte helt okej ännu. Jag duschade och det blev lite mys i soffan efter och sen dags för sängen. 

Tyvärr vaknade jag varje timma och sov riktigt dåligt. Efteråt fick jag höra att jag hade snarkat rätt högt också.

Lördag och vad hände idag? Det blev lite smått och gott hemma för jag var lite seg. Jag funderade på var jag skulle ha larmdosan och sedan förberedde jag lite för målningen och hann börja med den lite senare. Jag skickade också iväg några låtar igen fast nu till skivbolaget stjärnan hade, det är nog smartare. Fortfarande hade "min" producent inte hört av sig fastän han i princip lovade att återkomma igår så jag tyckte jag var i min fulla rätt att kolla runt lite. 

Hursomhelst så blev det lite fotboll och annat på teven och jag målade i någon timme. Sjukt träningssugen men jag kände mig inte helt kurant så det var nog bra att det inte blev något idag. Imorgon så kan nog inte ens vilda hästar stoppa mig!

En av låtarna jag skickade runt var förresten av låt som Jocke spelade för en gemensam bekant och denne sade att det var det bästa han hört. Den bekanta var för övrigt en väldigt duktig kille på musik så det låter ju lovande. Låten heter Time has come och går så här: 

"Time has come for you and me

To realise the dream is over

Time has come for you to see – That I don´t love you anymore

We can´t go on now – livin on lies

I allways thought we were in paradise

We can´t go on now – livin this way

I have no longer any reasons to stay

You kept on comin late at night

You said you had so much at work

But all the time you been with him

I´ll kept on punishing my self

We can´t go on now – livin on lies

I allways thought we were in paradise

We can´t go on now – livin this way

I have no longer any reasons to stay

I kept trying to understand

How could I´ve been so blind

And what about him – the other man

Does he know about me?

He might be punishing himself

We can´t go on now – livin on lies

I allways thought we were in paradise

We can´t go on now – livin this way

I have no longer any reasons to stay"

Tyvärr kommer jag inte riktigt ihåg om jag fått med allt men behövs det mer så skriver jag lite till. Håll tummarna att det blir en hit. OM den någonsin blir släppt förstås. 

Fredag och jag började känna mig bättre men långt ifrån helt frisk. Frågan var om jag ens vågade gå på min synundersökning jag bokat in mig på. Jag hade lagt den sent så jag skulle ta den efter jobbet men nu hade jag ju varit hemma och varit sjuk. Dock borde jag inte smitta längre och jag kände mig bara lite lätt mosig. 

Jag hade legat hemma och fortsatt fixa med mina låtar och kanske bråkat lite med min producent. Så pass så jag började att själv kika runt efter andra alternativ. Vi har ju ännu inte börjat så inget hindrar mig ju från att söka samarbete på annat håll. Bråkat är dock överord utan det är mest jag som är otålig. 

Hursomhelst så slutade Ullis rätt tidigt och jag kom till slut upp och när hon kom hem så åkte vi mot stan. 

Ullis passade på att gå och fixa naglarna och jag försökte göra så lite som möjligt och kollade så det var lugnt att komma in fastän jag var lite förkyld och om det kan påverka resultatet. Det var lugnt för dem och sen var det bara att vänta in Ullis. Vi smyger in på Espresso House och tar oss en kaffe. Rätt som det var så ser jag ett gäng ungdomar som kollar förvånat på mig och vill komma fram och hälsa. Jag varnar dem för att jag är lite förkyld och det hörde de också så de fick hålla sig på avstånd. Kul att se dem och det visade sig att de fått sluta rejält tidigt då både jag och en annan kollega varit hemma. 

Sen var det dags för mig att kolla synen och jag hade fortfarande bra syn på långt håll men närseendet hade försämrats och jag har nu lite att tänka på. Dock tyckte de att det var en bra idé att invänta operationen för jag sade att extraslagen tog ned mig lite overall. 

Sen åkte vi hemåt men det blev lite mat på Bastard burgers först och ett snabbstopp på Rusta där vi köpte lite julklappar. 

Väl hemma blev det bara mys framför teven för nu var jag helt slut. Det tog verkligen på krafterna. Jag passade förresten på att skicka några av mina låtar till en riktig stjärna för att se om hen var intresserad av ett samarbete. Man skall inte vara blyg. :-)

Torsdag och det blev återigen en dag hemma och det börjar luta åt att jag stannar hemma hela veckan faktiskt. Idag hade jag bokat in däckbyte och fastän jag är förkyld så måste jag nog fixa det för det var jäkligt svårt att få tid och nu verkar det faktiskt gå att åka in om man är lite försiktig. Så jag lät tiden stå kvar och jag behövde ju inte anstränga mig. 

Sen ser jag att min nya mobil har kommit och då börjar det förstås att klia i fingrarna och jag funderade på hur jag skulle göra.

Hursomhelst så blir det återigen lite låtskrivande och förstås instruktioner till skolan. Sedan hann jag titta på lite fotbolls-VM och det är med ambivalenta känslor. Att Sverige inte är med spelar faktiskt mindre roll då det är fin fotboll jag vill se men det är ju mindre roligt att situationen är som den är i Qatar och jag vill gärna kunna påverka. 

Efter det så startade jag upp bilen och åkte mot Nyköping och jag satte mig ned och väntade och försökte hålla mig undan. Tyvärr var sommardäcken slut men jag gjorde upp med dem så att de sätter på nya däck till våren. Det är ju inte så man skrattar men vi hamnade inte över tio lakan iaf. Kommer aldrig glömma senaste servicen som gick på över 17 tusen. Det är ju inte klokt. Nåja. Det var skönt med vinterdäck och jag åkte hemåt och det kändes så pass bra så jag skrev till Ullis att jag ändå ville hämta mobilen och hon hängde på. 

Väl på plats så gick det smidigt och jag förklarade att jag var trogen iPhone men att Zlatan gjorde att jag ändå provade Samsung ett tag. Som Allan, säger säljaren bredvid. Va, säger jag och förstår strax efteråt att han menade Haaland och vi skrattade. Den mest kände Allan är väl Allan Edwall, säger jag men de är för unga och fattar ingenting. Jag försöker med att han kanske mest är känd som luffaren i Rasmus på luffen och varit med i många andra Astrid Lindgren-filmer och då är de med. Jag inser nog att han redan var död när de föddes.

Hem och väl hemma så var jag rätt slut och vi fastnade i soffan och såg på ett avsnitt av Snabba Cash innan vi slocknade. Jag kollade inte ens klart på fotbollen som inte var riktigt färdig. 

Nu är jag så jäkla sugen på att komma igång igen så det är inte klokt. Kanske kan det bli lite träning på söndagen, det hoppas jag på. 

Onsdag och det blev återigen en dag hemmavid då förkylningen vägrar släppa men å andra sidan har jag inte varit förkyld så länge. Det bara känns så. Den började ju i söndags eftermiddag. 

Jag låg länge på morgonen och sen så var jag riktigt kreativ med mina låtar och det kändes skönt att jobba lite med dem. Nu måste jag bara få ut dem och frågan jag hade igår var ju hur många jag egentligen hade. När jag började sammanställa så blev det till slut hela 16 stycken och mot kvällen kom jag på en till så det blev 17 stycken. Några kanske dock aldrig får se dagens ljus för ibland undrar man vem som gjort dem. En låt kom bara till mig då jag stod och borrade aluminiumbitar på en verkstad. Då bara kom texten in i mitt huvud och själva musiken var ascool tills jag hör att det handlar om en jäkla våldtäkt. Det är den sjukaste refrängen någonsin och jag var tvungen att skriva vidare på den så den handlade om att han själv förstår att han är sjuk och den slutar så hemskt som med ett pistolskott där den sjuke jäveln dör. Men musik skall ju beröra och en av låtarna jag skrev när pappa dog är "Ännu faller regnet", den kanske inte är den djupaste men ändå helt okej. Tyvärr kan jag ha glömt bort en del men den fick lite nytt på slutet, som ni ser. 

Ännu faller regnet – utanför mitt fönster

Ännu smärtar minnena av dig

Men jag har gjort vad jag lovat – tagit tag i mitt liv

Uppfyllt mina drömmar – tagit nya kliv

Men det känns ännu svårt….

För döden lämnar ingen oberörd

Man skakas om och man blir förstörd

Att veta vad som väntar en – det gnager och tär

Gör att man vill leva livet här

Visst har tiden gjort det lite lättare att leva

Visst har jag vart lycklig då och då

Men va det nån jag ringde – så var det till dig

Du hade alltid tid – för att hjälpa mig

Så nu känns det så svårt….

Upphöjt

För döden lämnar ingen oberörd

Man skakas om och man blir förstörd

Att veta vad som väntar en – det gnager och tär

Gör att man vill leva livet här

Solo…

Och nu har du fått sällskap – av din allra yngste son

Och mig – har ni lämnat kvar

Men jag har mycket kvar att göra – här på denna jord

Ni får allt vänta – på å mig!

För det känns ännu svårt….

För döden lämnar ingen oberörd

Man skakas om och man blir förstörd

Att veta vad som väntar en – det gnager och tär

Gör att man vill leva livet här

Ja, det vore skönt att få ut lite låtar och bara det att jag har något samarbete på gång gör att jag känner mig mer kreativ och det har varit lättare att få klart på låtarna. Sen är frågan om jag kan sjunga upp mig tillräckligt för att sjunga själv men det återstår att se, som sagt var. Det vore ju lite coolt ändå. 

Efter det så fixade jag lite hemma och jag hann rensa ett avlopp och fixa lite vanliga saker. Sedan, på kvällen, så monterade jag om larmet då det skall bli lite snyggare i hallen. Imorgon skall jag försöka få upp det på ett annat ställe så i natt har det varit olarmat men det visste ju inte bovarna. :-)

Jag hann även se lite på fotbolls-VM och där är man ju kluven. Man skulle ju vilja bojkotta skiten men VM är ju VM och jag älskar fotboll och är därför glad att det är så många som vågar sätta sig upp emot all jäkelskap. Själv har jag spelat lite på resultatet och det mesta har gått emot mig. När jag äntligen satte rätt så hade jag visst gjort en kombo av det så det var ändå kört. Kul ändå att det är igång men någon mer Zlatan i VM får vi nog inte se men konstigare saker har ju hänt förr....