Så var det dags för Kungsholmen Runt och det var ju länge väldigt osäkert om jag skulle kunna ställa upp. Hela veckan har det varit tunt med träning och när jag tänker efter så blev det endast lite cykling i måndags och sen lite Core-träning på onsdagen. Och för några dagar sedan kunde jag knappt gå då hälsenan var så svullen och varken Ullis eller Svarte Petter trodde det fanns någon chans till löpning i torsdags kväll, då han var här och masserade benen på mig. Men jag smörjde in hälsenan lite då och då och sen var det bara att hoppas på det bästa. Men imorse, då jag vaknade, det tog förresten en jäkla tid då jag var så himla trött, så kändes det bra mycket bättre. Jag satte mig också en kvart i massagestolen och det var förstås en chansning då massage samma dag kan göra att man blir seg och har man en förkylning i kroppen så kan den bryta ut. Och nog sjutton började jag känna av i halsen efter det. Sen blev det också lite stressigt och precis när vi skall åka, vid prick klockan 10.00, så ringer dörrklockan i butiken. Jag rusar ned och hjälper en kund lite innan Tim får ta över. Och det gjorde han så bra så. Det kom förresten en kund till lite senare men då hade jag och Ullis redan åkt.

Väl på plats, i Stockholm, det var tufft att hitta en parkeringsplats också, så får vi det ganska bråttom och vi hinner inte ens jogga upp innan det är dags. Jag springer ut från toaletten och vi springer bort till starten. Jag väljer, efter att ha överhört ett samtal i väskinlämningen, att springa i linnet bara och inte i understället. Så går starten och jag startar rätt långt bak och det är rätt kraftig motvind en bra bit. Så jag lägger mig bakom en stor karl som får bryta vinden. Jag ser på klockan att jag håller runt 4.20-fart och det känns knappt. Hmm, vad nice! Och i motvinden. Jag väljer att inte förivra mig och kanske har jag taggat lite dåligt till loppet också men det kanske är bra då träningen varit så dålig på slutet. Innan loppet så pratade jag och Ullis vad vi hade för mål och jag slängde ur mig att 1.30 är nog målet men att även 1.33 skulle kännas okey men 1.35 typ är gränsen för vad som är okey. Rätt brett alltså men jag hade dålig koll på vart jag låg. Men allteftersom så känner jag att jag har lämplig fart och fötterna känns som om de svullnar lite och det klämmer men jag vill inte stanna och släppa på snörena. Och det verkar ändå funka men det är lite stapplande steg och vad hände med den fina känslan från start? Det blir lite hoppande mellan bra ryggar och när jag passerar start -och målområdet och går ut på varv två så blir det allt svårare att hitta bra ryggar. Jag får ibland jobba stenhårt för att orka hålla någon rygg. Och när det går uppför känns det som om jag står still. Hmm, jag brukar ju aldrig tappa så mycket men nu blir jag orolig. Från att det varit stensäkert att jag skall klara 1.35 så börjar jag nu tappa och på slutet så får jag enormt ont uppe i vänstra låret. Det känns som om lårmuskeln börjar gå av! :-0

Jag inser nu att nya skor och ingen löpträning är en dålig kombo men det är bara att kämpa. Tyvärr tappar jag även lite gnista över att ha kämpat så länge med smärta och jag lufsar i mål på 1.35''19 Det blir 4.31/km och jag hoppas det finns mer att plocka ut sen. Det var ju ändå dåliga förberedelser och rätt blåsigt.

Jag tog mig en massage till, sen på kvällen. Efter lite pizza och nu lite Eurovision Song Contest. Heja, Robin!

Tack till de som hejade, det var kul! Och bra jobbat, Ullis!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fredag och det var lite småsegt att åka till jobbet när de flesta andra var lediga. På skolan så hade jag fått en uppgift att få lite ordning på innergården och snart nog var jag igång. Jag förbannade det faktum att jag glömt kepsen hemma för solen s...

Torsdag och jag var ensam hemma då Ullis jobbade. Som vanligt så är kaffe det viktigaste och jag släpade mig upp rätt tidigt och satte på det och sedan bullade jag upp i sängen och började att jobba lite med saker att ta upp på vårat uppföljningsmöte...

Onsdag och när jag hade någon lucka så fortsatte jag att lägga ut bilder och det något vi verkligen måste ändra på till nästa år. Ja, att fördela ut uppgifter alltså men det var som sagt var ny mark för oss. Blir spännande att höra om mitt jobbförsla...

Tisdag och när jag fick en lucka så var det lite efterjobb med loppet. Det var intervjuer med ÖSP, resultatrapportering och lägga upp lite bilder. Jag bad förresten journalisten att ta ned min inverkan och absolut ingen bild då jag var sjukt trött på...

Måndag och nu var det mest en massa fix, efter loppet. När jag fick den minsta luckan så försökte jag få ordning på resultaten och när jag lyckades rätt snabbt var jag orolig över att jag missat något. Resultaten verkade blivit rätt men jag var visst...